9789188435965

ERIKA ENEQUIST | LENA HEDMAN

FJÄLL Våra skönaste turer till fots och på skidor

Solnedgรฅng รถver Rapaselet.

På fjället är du fri Ta ett djupt andetag, andas ut, sänk axlarna och låt vardagen rinna av dig. Se dig omkring. I fjällen handlar livet om det enkla som att sätta den ena foten framför den andra och låta tankarna flöda fritt eller stillna.

Vi som står bakom text och bild i den här boken, Lena Hedman och Erika Enequist, är övertygade om att varje person kan hitta sin skönaste fjälltur.

För fjällkedjans främsta företräde är en frikostig mångsidighet: Högt och lågt, snällt och dramatiskt, enkelt och krävande – här finns helt enkelt något för alla.

Boken samlar 15 kärleksfullt utvalda turer från olika fjällområden, mestadels vandringar men också några skidturer. Kapitlen är ordnade geografiskt från norr till söder, från trakterna vid Abisko–Riksgränsen till fjällområdet runt den flikiga sjön Rogen.

Många av turerna har vi tidigare skrivit om i Utemagasinet, Turist eller Friluftsliv. Nu är de uppdaterade och omarbetade – varje fjällområde åtföljs av en beskrivning med karta och olika turtips.

Varvat med turerna kommer 15 kortare nördkapitel där vi lägger ut texten om några av våra favoritämnen inom fjällkulturen. Här kan du läsa om hållbarhet, utrustning, mat, kaffe, orientering, blommor, djur, fåglar och mycket mer.

Det vore underbart om fjällbokens skildringar och tips inspirerar läsaren till att snickra ihop sin egen tur. Eller att bokens kortkapitel ger nya insikter, eller inspirerar till ytterligare fördjupning i något av de ämnen som presenteras där.

Förhoppningsvis kan boken också erbjuda ett läsvärde i sig, en stunds avkoppling hemma i fåtöljen en kulen kväll.

Vår kärlek till fjällen är gränslös, likt våra fjällturer som ofta slutar i Norge.

Precis som i alla kärleksrelationer gäller det att vörda och vårda den. Ta hänsyn till vårt urfolk samerna, och deras verksamhet och renar. Ta det lugnt och varsamt vid möten med vilda djur, och ta hand om naturen liksom de anläggningar som finns där för oss fjällbesökare. Så att när vi far därifrån är det inte bara vi som är i bättre skick – utan allt som hör till vår fantastiska fjällvärld. Det är frihet!

FJÄLL – VÅRA SKÖNASTE TURER TILL FOTS OCH PÅ SKIDOR |

5

6

| FJÄLL – VÅRA SKÖNASTE TURER TILL FOTS OCH PÅ SKIDOR

Isande och skönt är ett bad i Bietsávvre. Fjällen Sluggá och Alep Gierkav, Sarek, i fonden.

Innehåll Höga skidturen väster om Abisko 18 . . . . . . . . . . . FAKTA Hållbar fjälltur 22 . . . . . . . . . . . Kungsledens vackraste sommartur 36 . . . . . . . . . . . FAKTA Till högsta berget 42 . . . . . . . . . . . Vandring på vilda Sareks villkor 60 . . . . . . . . . . . FAKTA Frihet med tält 64 . . . . . . . . . . . Från gröna Tarradalen till kalfjäll 74 . . . . . . . . . . . FAKTA Blomstrande fjäll 80 . . . . . . . . . . . Midvinter i Muddus taigaskog 90 . . . . . . . . . . . FAKTA Magiska turskidor 94 . . . . . . . . . . . Vilsamt vid Vindelälvens vatten 106 . . . . . . . . . . FAKTA Ditt godaste kaffe 110 . . . . . . . . . . Nybyggare och samer i Vindelfjällen 120 . . . . . . . . . . FAKTA Idag käkar vi ute 126 . . . . . . . . . . Våffeltur från Hemavan på skidor 138 . . . . . . . . . . FAKTA Packa rätt – är det lätt 144 . . . . . . . . . . Ett grönblått sagoland i Frostviken 154 . . . . . . . . . . FAKTA Ditt älskade utekök 158 . . . . . . . . . . Året runt på tur i Skäckerfjällen 168 . . . . . . . . . . FAKTA Okända fjäll 172 . . . . . . . . . . Gränslös vandring runt Sylarna 184 . . . . . . . . . . FAKTA Skåda fåglar 190 . . . . . . . . . . Hösttur vid pyramider i Vålådalsfjäll 202 . . . . . . . . . . FAKTA Stugtaktik och vyer 206 . . . . . . . . . . Oviksfjällen och Anariset med sameliv 216 . . . . . . . . . . FAKTA Fäbodens fjällkor 220 . . . . . . . . . . Till fots mot Helags och fjällrävarna 234 . . . . . . . . . . FAKTA Fjällens fräna fän 240 . . . . . . . . . . Urträd, stenar och blåvatten i Rogen 250 . . . . . . . . . . FAKTA Ut ur dimman 256 . . . . . . . . . . Om oss som gjort boken 8 ...........

Sid 9

Sid 10

Sid 30

FJÄLL – VÅRA SKÖNASTE TURER TILL FOTS OCH PÅ SKIDOR |

7

Väster om Abisko

HÖGT KALLFÖRE I VALBORG I jakten på bärande snö går vår Valborgstur upp till Sveriges högsta fjällstation Låktatjåkko, ner till 522 meter och upp på höjd till kallsnön igen. Sedan över norska gränsen och mycket ner – till en grönskande fjorddal.

8

| VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG

VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG |

9

»Ett norrsken lockar ut sömniga gäster i vinternatten. Sen lägger sig allt.« 10

| VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG

M

agen pirrar så fort vi klivit av tåget och ser Čuonjávággi, Lapporten, i öst och Torne träsk i norr. Liksom av att ha fjället Loktačohkkas mäktiga 1 404 meters höjd framför oss under hela första skiddagen.

Så ökar andningen i takt med höjden. Packningarna med vintergrejer är ovana men stighudarna ger tryggt fäste ovanpå snötäcket. Ledkryssen guidar oss nerifrån fjällbjörkskogen i Björkliden – nästan 900 höjdmeter och nio kilometer till dagens mål, Låktatjåkko fjällstation.

– Kolla, där kraschade min skärmflyginstruktör för 30 år sen, säger jag och pekar åt björkarna till vänster.

På skärmflygkursen i midsommarsol kunde vi få flygtid dygnet runt.

I väntan på nybörjarvindar trampade vi runt i riset och instruktören tog ett flyg. Skärmen hamnade i spinn, störtade mot backen och fångades i sista stund av en seg fjällbjörksfamn.

– Tryggare att skida ändå, tycker Lena och jag nickar.

Under flera timmar njuter vi av vida vyer under en blå himmel med toppiga fjäll i fonden. I en brant backe möter vi längdåkare från Gällivares skidgymnasium som orädda plogar i full fart. På en barfläck fikar vi länge och väl innan vi fortsätter, ett steg i taget, uppåt.

I ett slag slås alla synintryck ut. Fjällvyerna, barfläckarna, sjön – allt är borta.

Det ökända Låktalocket slukar allt och yra i flatljuset tar vi ett ledkryss i taget, 40 meter mellan varje.

Det är en lisa att till slut nästan skida rätt in i timmerväggarna som välkomnar oss. Inne meddelar stugvärdsparet att bastun är varm och ölen kall.

Sveriges högst belägna restaurang serverar trerätters middag. Det är en svårslagen upplevelse och omöjligt att inte älska något så udda som lyxen av Låktatjåkko fjällstation 1 228 meter över den norska fjord där vi ska avsluta turen om några dagar. Även om locket ligger kvar nästa morgon vet vi att omgivningarna bjuder på en rad mäktiga toppar uppåt 1 400 meter. Höjdkurvorna vi studerat på en småskalig fjällkarta verkar inte stämma; så här brant skulle nerförsbacken till tågstationen inte vara. Vindpackad och ojämn snö på turskidor med ryggsäck underlättar inte – det blir många hål efter våra rumpor i de skidspår vi lämnar efter oss. Ett äldre par på topptursskidor kommer ikapp.

– Det här är livet. Och idag var vi lata och tog vessla upp, berättar de och åker vidare med snygga åttor utan hål efter sig.

VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG |

11

Paret lämnar efter sig en ödslighet i dimman tills vi åter ser fjälltoppar i fjärran. Nere vid Låktatjåkkas tågstation vrider vi semaforen för att signalera till tågföraren att vi vill åka med. Två stopp längre bort kliver vi av bara några steg från vårt boende på Katterjåkks turiststation som drivs av Friluftsfrämjandet i Kiruna.

I den stilla kvällen utgör de tunga malmtågen en oväntat gemytlig rörelse.

Tio gånger om dagen drar världens starkaste elektriska lok, IORE, med 68 vagnar förbi – det blir en sport att räkna vagnarna. Ett norrsken lockar ut sömniga gäster i vinternatten. Sen lägger sig allt.

Den längsta dagen är här med hela tre mil vinterled söderut från Katterjåkk till STF-stugan Unna Allakas. För att spara på krafterna tar vi liften första biten, men en lång uppförsbacke återstår innan det planar ut vid ett platåområde med branta fjäll i öst och väst. Leden följer Gátterjohka som porlar under snööverhäng och sviktande stålbroar, förbi fjällklubbens stuga vid Gátterjávri och fortsätter nära norska gränsen.

Vidare slingrar sig leden upp i dalgången Dossagemvággi där vi hör ripskratten klucka, svalkar ansiktena med snö och fyller på vattenflaskor ur nyöppna jåkkar. Glatt morsar vi på en barnfamilj på skoter och förbannar i nästa stund de skoteråkare som buskör upp och ner i branterna. På barfläckar vid vindskydden Stuor-Kärpel och Valfojåkka stärker vi oss med sopp- och kaffevila. Fjällvyerna gör oss knäsvaga, norskt i väst och åt sydöst svenska Giron, Tjåmuhas och Adnjetjårro. Totalt ger dagen 650 höjdmeters stigning och 420 meter utför.

Med en knapp halvmil kvar vid sjön Skáŋgalanjávri ser vi fallfärdiga träbaracker och stenhus på håll – det är gruvbyn Sjangeli. Kopparfyndigheten lär ha gjorts av Jöns Nilsson Juntti 1696, för vilken han belönades med silver och enligt en berättelse undslapp straffet gatlopp för ett brott han begått. Gatlopp kunde vara lika med döden så betalningen var oskattbar. Malmbrytningen höll på till 1840 och samer lär ha fraktat ut malmen de tolv milen till Kurravaara på renslädar.

Benen är slitna och kinderna rödbruna med nyvakna fräknar när vi efter tre mil skidar in mot Unna Allakas-stugan. En valborgseld ger tillsammans med skymningsljuset på fjällen en fin inramning till det lugna vårfirandet.

– Det var hur blött som helst. Vi fick vada och har ramlat fram i blötsnö och lera, berättar några studenter som valt den låga vinterleden från Abisko via Abiskojaure.

12

| VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG

Gränsröset nära Unna Allakas.

Många gränsnära platser i fjällen har en spännande historia, Unna Allakasstugan är inget undantag. Här höll norska motståndsrörelsen till under andra världskriget med en av sina fyra Sepal-baser, kallad »Anna«. Spionage och sabotage planerades mot tyskarna som belägrade Norge.

Närvaron är total, vardagen fjärran och overklig, människans utsatthet och kamp för förbättrade livsvillkor påtaglig. Det var omåttliga umbäranden oavsett om det var i gruvdrift och transport av malm över fjället eller riskfyllt spionage mot främmande makt. Vår tremilatur på kallsnö får ett nytt perspektiv, som en ganska omärkvärdig njutartur.

Det är den första dagen i maj och vi stannar till vid det gulmålade riksröset vid Norgegränsen innan vi skidar vidare över sjön Čunojávri. Allt övervakas av det väldiga Storsteinsfjellet. Packningarna är lätta och etappen enkelt platt de sex kilometerna till Cunojavrrehytta.

Det är tyst. Och uppenbart hur smarta norrmännen är som förbjuder skotertrafik i merparten av sina fjäll. Så väcks stället till liv av måsarna som skriker ut ett löfte om att vi närmar oss en grön fjorddal. Än mer liv blir det när ett norskt basketlag bjuder på älgstek, potatisgratäng och blötkake (gräddtårta) till middag. Så gott och så udda på en av världens allra vackraste platser.

Nästa soliga dag är jag ensam om att vara magsjuk och toapappret är slut, både på dasset och i stugorna. Lena får till slut ett löfte om den dyrbara varan och sent på eftermiddagen syns de på långt håll i den dallrande luften. Först är det bara en prick, sen en suddig oval, till slut frigör sig fem norrmän i bar överkropp som närmar sig skidande över sjön. Med sig har de »dopapir« och säsongens sista cola som de farit och handlat i fjällstugan i Unna Allakas.

Cola och papir gör under för magen och denna sista skidkväll kan vi ta oss en tur öster om Storsteinsfjellet där glaciären Sealggajiekna lyser turkos.

Allt ter sig som en film, och så slutar också fjällturen lyckligt, på skidor utför leden ner i Norddalen på sorbetsnö, i takt med att måsarna blir fler och mer högljudda. Vägen har töat fram högre upp än förväntat och vi får lift på ett bilflak, först ner till fjorden och sedan ända till Narvik. Så kan vi avsluta vår höga tur i det vi längtat efter. Doften av hav, tång och frisk vårgrönska.

Den kalla havsluften värms i sydsluttningarna där vitsippor och andra knoppar spricker. Och det tycks inte alls som att det gör särskilt ont.

VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG |

15

Planera turen ÅRSTIDSVAL Området väster om Abiskofjällen får rikligt med nederbörd och har häftiga väderomslag. Bästa tiden på vintern är från mitten av februari till Valborg. Vid milt väder – välj en högre rutt likt den vi tog. Även om vinterlederna går i lavinsäkra områden, fråga alltid om rådande snöförhållanden. För att gå på topptur vintertid krävs kunskaper och lavinutrustning. Inför varje tur

16

ska lavinfaran undersökas.

Finaste tiden på sommaren är från mitten av juli då flödena som regel minskar.

Ju senare desto mindre risk för höga vatten och mygg. Sommaren förlängs av värmen från Atlanten i väst.

Anpassa rutten efter vattenflöden – leden från Katterjåkk till Unna Allakas har ett par vad som kan bli krävande. ● Abisko

| VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG

VÅR TUR Dag 1 Björklidens järnvägsstation–Låktatjåkko fjällstation. Vinterleden är 9 kilometer med en stigning på närmare 900 höjdmeter. Var beredd på begränsad sikt på höjd.

Dag 2 Låktatjåkko fjällstation–järnvägsstationen Låktatjåkka. En snäll utförsbacke med alpinskidor som med turskidor i dåligt före är lite mer utmanande. Ta tåget till Katterjåkk.

Dag 3 Katterjåkk–Unna Allakas är 30 kuperade kilometer. Ta liften första biten för att spara krafter. Börja

på 522 meter, stig till 1 040 meter med lite backar upp och ner. Unna Allakas ligger på 700 meters höjd.

Dag 4 Unna Allakas–Cunojavrrehytta, 6 platta kilometer över norska gränsen.

Nyckel till obemannade stugor som denna hyrs av Den Norske Turistforening.

Dag 5 Extra dag för dagsturer.

Dag 6 Cunojavrrehytta–bilvägen nedan Norddalen.

Därifrån buss till Narvik.

Eller lifta.

RESA Nattåget till Abisko.

En övernattning här ger en lugn start på turen även när tåget är försenat. Tåg till Björkliden på skidturens första dag.

Hemresan går från Narvik över en spektakulär fjordoch fjällsträckning.

ANDRA TURTIPS Gå Kungsleden från Abisko i 1,5 mil till stugan Abiskojauri.

Därifrån är det 2,4 mil till Unna Allakas som är lättgånget med landskap som öppnar upp sig med vyer mot norska fjällen.

Fortsätt västerut som vi gjorde eller skida söderöver till Alesjaurestugorna och återanslut till Kungsleden.

Avrunda mot Abiskojauri och Abisko på 2 dagar. Eller ta tre etapper söderöver på Kungsleden till Singistugorna där det går att vika av mot Kebnekaises fjällstation.

Avsluta med en dagsetapp

till Nikkaluokta varifrån det går bussar till tåget i Kiruna.

Bo på ett ställe: höga Låktatjåkko fjällstation, surriga Riksgränsen eller familjemysets Katterjåkk.

Gör dagsturer och använd tåget för att nå nya ställen varje dag. Mellan Abisko, Björkliden, Låktatjåkka, Vassijaure, Katterjåkk och Riksgränsen finns hur mycket som helst att upptäcka.

Dalgången väster om Låktatjåkkas heter Kärkevagge, Gearggevággi, har en säreget dramatisk natur smyckad med gigantiska klippblock och en alldeles egen Trollsjö, Rissájávri. Fint för tältturer.

KARTA Fjällkartan BD6.

»Vidare slingrar sig leden upp i dalgången Dossagemvággi där vi hör ripskratten klucka, svalkar ansiktena med snö och fyller på vattenflaskor ur nyöppna jåkkar.«

VÄSTER OM ABISKO – HÖGT KALLFÖRE I VALBORG |

17

20

timmars sol per dygn är det i Kebnekaisefjällen i juli.

Solen ger kraft till vandrare och grön el.

18

| HÅLLBAR FJÄLLTUR

Uppfriskande bad i ett blått vatten mellan Kebnekaise fjällstation och Singistugan.

FAK TA

Hållbar fjälltur Att ta sig fram till fots och på skidor är ursprungligt och hållbart.

Kropp, själ och miljö mår gott av fjällfärder av egen kraft. Att vandra ger små miljöavtryck – det enda du lämnar är dina käng- och skidspår. tar dricksvatten riskerar att få i sig bakterier som kan orsaka magsjuka.

Skönt att hämta kraft i fjällen.

Bäst är om resan till fjällen går med tåg, eftersom alla tåg i Sverige drivs med miljövänlig el. Det är dessutom vilsamt och med nattåg använder du tiden smart; istället för en dag på tåget blir det en bonusdag på fjället.

Planera resan i god tid så får du bra pris. Förutom SJ och olika lokaltåg går även Inlandsbanan i norr, och du fortsätter oftast med buss från tåget till fjället.

BO ENKELT En fjälltur kan ge ett enkelt och hållbart boende. I fjällstugorna, som oftast drivs av Svenska Turistföreningen, hjälps besökarna åt att hämta vatten,

hugga ved, elda och bära ut slask. Eller så bor du i eget tält som värms upp av dig själv tillsammans med tvåeller fyrbenta turvänner.

Med det mobila hemmet i packningen stannar du när orken tryter eller där det är som vackrast. Lagar mat i skymningen och hämtar vatten i bäcken.

Vid toabesök utomhus ska du gräva ner bajset och toapapperet eller hitta ett hål och lägga en stor sten över allt. Gör det aldrig ovanför vattendrag där du själv och andra som

HÅLLBART UTRUSTAD Tänk på miljön när du utrustar dig. Välj kvalitetsprodukter när det gäller ryggsäckar, tält och kängor. Ett välsytt och vindstabilt tält i tåligt material kan du ha hela livet. Köp hellre begagnat av god kvalitet än nytt som är billigt och sämre. Spana också in utförsäljningar.

Fjällstationer och olika friluftsbutiker hyr även ut utrustning.

Genom att välja miljövänliga naturmaterial i kläder, som ull och tyg av cellulosa ur skog eller växter, slipper du använda plagg i syntet som görs av olja. En del syntet är ➸ En kåsa i trä blir bara snyggare med tiden. Klassiskt också med emaljerade muggar. Eller välj hållbart i rostfritt stål som även kan värmas över öppen eld. Lättast är muggar i titan.

HÅLLBAR FJÄLLTUR |

19

Meditativ rast i fjällbjörkskogen nära Vålån på väg mot Vålåstugan.

20

| HÅLLBAR FJÄLLTUR

FAK TA

GER SINNESFRID Vandring är också mentalt och kroppsligt hållbart – ett sätt att varva ner och komma i form. Att sätta den ena foten framför den andra blir meditativt och tankar släpps fria. Att gå i fjällen ger sinnesfrid och skapar samtidigt en inre resa. Dessutom kan fjällturen ge en skön gemenskap när man kommer nära varandra. Att sitta vid kvällsbrasan och prata om ditt och datt – eller bara vara tysta – värmer även inifrån.

impregnering. Handla gärna plagg på second hand, eller testa att sy själv.

NATURENS SKAFFERI

➸

återvunnen av pet-flaskor, fisknät och annat. En nackdel med syntetkläder är att de tar åt sig svettlukt och behöver tvättas oftare, och speciellt fleeceplagg släpper ut mikroplaster. Fördelen är att syntetkläder är slitstarka och håller längre – ett blandmaterial av bomull och syntet (i polyester eller nylon) ger dessutom en skön känsla. Bäst är det om kläderna har fluorkarbonfri

Naturens mat är färsk, god och gratis. Plocka blåbär och hjortron, kantareller, testa fiskelyckan och gör en sallad av skott av rallarros, rödklöverblommor och späda kvanneblad. Fler tips, även om att torka eget, får du i texten om utematen.

SPÅRLÖS FÄRD Allemansrätten är fantastisk, att vi fritt kan ta oss fram över fjällmarken. Men det handlar också om att göra turen på naturens villkor och att försöka ta sig fram spårlöst.

Bär med skräp och sopor till närmaste soptunna. I fjällstugor och på stationer finns sopsortering. När det är tillåtet och möjligt är det

en god idé att elda upp det som är brännbart. Passa även på att vara en hjälte som plockar upp efter andra, så blir det rent och fint.

När du gör upp eld ska det inte vara på klippor som spricker eller på ris som kan börja brinna. Stör inte heller renar och andra djur – njut stillsamt av upplevelsen och välj en annan färdväg om du råkar komma in i renarnas kalvningsland.

GRÖN EKONOMI En fjällvandring ger »gröna pengar«. Den kostar inte så mycket och det blir pengar över till annat, som möjlighet att handla mer lokalodlad och ekologisk mat hemma eller investera i nya vandringskängor – som tar dig ut på nya färder i fjällen.

RESORS UTSLÄPP Beräknade utsläpp i koldioxid per resa och person tur och retur mellan Stockholm och Kiruna: • Flyg: 155 kilo • Bensinbil: 76 kilo • Tåg: 0,04 kilo (med förnybar el). Beräknat enligt uppgifter från SJ.

HÅLLBAR FJÄLLTUR |

21

Båtfärden över Láddjujávri visar vyn mot Kebnekaise där topparna radar upp sig.

22

| KEBNEKAISE & KUNGSLEDEN – HÖGST UPP & VACKRAST

Sydligaste fjällen

ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR Bland böljande fjäll tar vi en flack niomilatur.

Vandrar runt Rogen på sandstigar och i stenblockshav.

Saftiga blåbär, glittervatten och urgamla furor är vandringens smycken. I Norge besöker vi en gammal fjällgård med en egen husöring.

SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR |

241

K

änslan av skärgård infinner sig längs alla sjöflikar, medan urskogen bjuder på vackra och silvriga torrakor. Vi fascineras över vårt lands sydligaste fjällområde – det liknar inget annat.

Där Dalarna möter Härjedalen, och Sverige möter Norge samlas nio skyddade naturområden i Gränslandet. Med sina tvåtusen kvadratkilometer är det större än självaste Sarek nationalpark.

Längs slingrande stigar i fjälltallskogen närmar vi oss de böljande snälla fjällen och betraktar utkastade stenblock. Skedbrostugan är turens första natthärbärge.

– Ibland får jag bananhallucinationer, ömkar sig stugvärden. Över småpratet bjuder vi på vin och lyssnar vidare på stugvärdens ord om hur hon förälskade sig i den vackra stugplatsen vid Skedbrosjön (Sjkeabpoen­ jevrie), som tidigare var en samisk boplats. Om skönheten i dagliga bad i friskt sjövatten, och i att plocka mängder av fullstora blåbär, som också ska fylla oss med energi och vitalitet på turen. Vi ska vidare hela vägen Rogen runt.

På kartan över Rogen och de omgivande småsjöarna ser vi Rogenmoränens säregna labyrinter av bågformade sjöar och landtungor. Det är 20–40 meter höga och 100–200 meter breda pusselbitar som tidigare suttit ihop och som sedan dragits isär. Deras riktning är tvärs mot dalgångarnas.

På vägen mot Norge följer vi ledens röda prickmarkeringar på träd och stenbumlingar. Vi pratar på och missar dem ibland, tar fel stig och till slut har vi inte sett någon ledmarkering på länge. Allt snabbare går vi längs vad vi tror är en genväg.

– Nu måste vi vända och hitta tillbaka till leden, säger Lena.

Hitta vilse är en konst. När vi slutligen kommer tillbaka till leden skymmer det och en lång mil är kvar till norska fjällstationen Svukuriset där vi tänkt sova i natt.

Mumlande röster hörs genom kvällsljuset och vid en liten bäck träffar vi två norska män. De är på fisketur och ger oss båtskjuts över sjön till en enkel liten stuga med en våningssäng som vi får låna över natten. Med sjöutsikt.

Vi nyper oss i armarna och undrar om vi drömmer.

Nästa dag letar vi efter en tjärn, en källa, en oas. De två norrmännen be­ skrev den som den vackraste platsen i trakten. Den är inte utmärkt på kartan, men finns alldeles nära T­korsningen med den norska leden.

Så ser vi den, en turkos vattensamling med en bäck mitt i stenöknen.

Omgiven av en rad krumma fjällbjörkar och rönnar med lysande röda bär.

242

| SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR

SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR |

243

En plats för vila, att stanna på för alltid. På rygg ligger vi och fylls med energi.

Pratar om urtidsdjuren som lever här i gränstrakterna, om myskoxarna.

Som frodades här i sällskap av mammutar och ullhorniga noshörningar under istiderna. Från Dovrefjäll kom myskoxar hit och nu finns tio uroxar i området, några utsatta från myskoxcentrum i Tännäs. Säkerhetsavståndet är hundra meter, men det behöver vi aldrig fundera över. De största djur vi ser är de halvtama renarna i varierande storlek och färg.

Inte en människa syns på vägen mot Svukuriset. Landskapet övergår från skog, till stenöken, och till stäpp, med låga växter och vida vyer. Om det inte vore för renflocken hade det kunnat vara en afrikansk savann.

Renarna betraktar oss på håll. En lyser vit där den står som på en scen, belyst av solen som kastar ljus genom ett hål i de svarta regnridåerna.

Svukuriset välkomnar oss i sin skepnad av gammal fjällgård som den norska turistföreningen driver mitt i Femundmarka. I 90 år har turister kommit hit och många passar på att bestiga toppen av Store Svuku. Fiske i Revlingsjøane här i närheten är också populärt. Stugvärden berättar att det finns en öring i bäcken intill huset.

– Jag brukar snacka med den ibland. Öringen är mörk och syns inte när den ställer sig i skuggan.

På vår väg därifrån skymtar den innan den skyndar sig att bli ett med det mörka.

Så klättrar sig dagsetappen upp i passet mellan Lill­Svuku och Revling­ kletten med utsikt över ett större vatten; det är Grövelsjön som blänker lite inklämd mellan fjällsidorna, avlång som en fjord.

Marken är gungande av rött och grönt ris, och på en mjuk sluttning vid Rønsjøens strand vilar vi och käkar lunch. På det gröna vattnet flyter en liten båt. Så övergår det gröna i grått och vi klär oss i regnkläder medan landskapet tappar alla konturer i regnet.

Nästa stopp blir vid fjällgården Sylen och i väntan på M/S Sylöra som ska föra oss över Grövelsjön fikar vi nygräddade våfflor och kaffe. Det är mysigt med en båtfärd, skönt att slippa gå ännu en mil, men färden blir även en påminnelse om andra världskriget och tyskarnas ockupation av Norge. I sjön finns ett nödlandat tyskt flygplan av modell Heinkel 111 vars skelett bryter vattenytan.

Lyxen på de två fjällstationerna ser inga gränser. Både på Svukuriset och nu Grövelsjöns fjällstation njuter vi fullt ut av servicen. Grövelsjön var tidigt ute

SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR |

245

med kravmärkning och ekologisk mat på menyn och har rakt igenom en miljöprägel. Sorlet stiger i matsalen i takt med att gästerna anländer och njuter av buffén med lokal anknytning.

Så är det dags att gå norrut, till den obarmhärtiga blockterrängen. Block efter block skuttar vi över. Till en början suckande för det är ovant och jobbigt.

Efter ett par timmar kommer förändringen, småpratet tystnar, det meditativa tar vid och hjärnan mår bra av den totala närvaro som krävs.

Uråldriga torrfuror, rakor och vrilar smyckar urskogen i Töfsingdalens nationalpark som vi når efter Hävlingestugan. Det är en sagolik miljö där vi varsamt placerar våra fotsteg, ett i taget. Med vördnad klappar vi om en silverfärgad torraka som kanske levde och frodades redan på medeltiden.

Den kan tyckas död, men är full av liv i sin funktion av boplats åt både växter och insekter.

Vi kikar upp i gammeltallarnas kraftiga kronor efter kungsörnsbon som kräver rejäla träd eftersom de kan väga upp emot ett ton. Det är inte bara för att få syn på den mäktiga fågeln; vi vill skydda den genom att hålla avstånd.

Kungsörnen varnar inte när någon kommer för nära, vilket andra rovfåglar som fiskgjuse, falk och vråk gör.

Halvvägs till Storrödtjärnstugan passerar vi ett vindskydd på en platå om­ given av steniga kalfjäll med runda mjuka toppar. På långt håll syns stugan och dess magiska värld med utsikt över fjäll i alla väderstreck. Att det finns mycket fisk i tjärnen förstår vi och många fågelarter har stugvärden sett som sädersärla, gök, stenskvätta, silvertärna, ängspiplärka och ljungpipare.

Efter en regnig dagsvandring till Rogenstugan tar vi ett sista isande dopp i Rogen och smälter alla intryck medan regnet smattrar mot taket på den vedeldade bastun.

– Bästa sättet att se Rogen är nog ändå i kanot, drömmer Lena som är stark anhängare av kanadensare.

– Bara det inte blåser upp, säger jag.

– Fast skidor vore perfekt när snön överbryggar alla stenblock, säger Lena.

Lavinfarligt lär här ju inte heller vara vintertid. Fjällen rullar så flackt och snällt över Gränslandet. Vintertid får det bli. Nästa gång.

246

| SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR

SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR |

247

Planera turen ÅRSTIDSVAL Bästa tiden för sommarturer är från midsommar till slutet av september. Liksom i alla fjällområden kan regnigt väder betyda höga flöden och ● Rogen oväntade vad. Tänk på att det snabbt kan blåsa upp på Rogen, så paddlare rekommenderas att följa strandlinjen.

För vinterturer kan du räkna med att det finns snö från november till slutet av april – inlandet är befriat från labilt kustväder och påverkan av Golfströmmen.

DAGSETAPPER Vår tur gick Rogen runt på 7 dagar och kan påbörjas vid Grövelsjöns fjällstation eller vid parkeringen vid Käringsjön, söder om Tännäs. Från Käringsjön gick vi 12 kilometers stenig skogsetapp till Skedbrostugan. Kom ihåg att fylla vattenflaskan; här finns inte mycket vatten.

Vidare 27 kilometer från skogsland till öppna fjällvyer och norska Svukuriset, en gammal fjällgård i Femundsmarka nationalpark. Missa inte oasen vid

248

ledens T-korsning med norska leden.

Från Svukuriset till Grövelsjön är det 16 kilometer om du väljer att ta båttransport från Ryvang gård över Grövelsjön. Om du går hela vägen blir det ännu 1 mil längs Linnéstigen väster om sjön. Ta en fika i Ryvang och missa inte att boka plats på båten över Grövelsjön.

Nu vänder rutten norrut genom Rogen och till STF:s stuga vid Storrödtjärn är det 20 kilometer genom urskog och riktig vildmark. Till

| SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR

Rogenstugan är det 15 kilometer i skog invid sjöflikar, fint att avsluta med bastu.

Sista etappen till Käringsjön är bara 5 kilometer. Satsa på lätt packning eftersom mat kan köpas i alla stugorna.

TURTIPS Låga Kungsleden går från Grövelsjön via Storrödtjärn, Rogen, Skedbro och vidare upp mot Tänndalen. Alla ställen har fjällstugor, utom Grövelsjön och Tänndalen/ Skarvruet som är fjällstationer med full service.

Turer från Grövelsjöns fjällstation Jakobshöjden ligger närmast fjällstationen med vidunderlig utsikt över fjällen i Härjedalen.

2,5–3 timmars lätt vandring.

Till Blåkläppen är det 1–3 timmars lätt vandring även om ledmarkeringar saknas.

Vackert ligger Silverfallet invid Olån nära norska gränsen, 3–4 timmar till fots.

Till norska fjällstationen Svukuriset är det 20–25 kilometer, beroende på om du tar båt över Grövelsjön. Övernatta och njut av den gamla fjällgården.

BÅT & KANOT I Rogenstugan finns kanoter att låna eller hyra och den 13 kilometer långa sträckan till Skedbro kan paddlas. Även i Hävlingestugan finns kanoter och båtar att hyra för fiske och upplevelser på Hävlingen.

Notera att paddling här är krävande då vattnet är kallt och vädret snabbt kan skifta.

M/S Sylöra trafikerar Grövelsjön i juni–september. Kom ihåg att förboka platser.

MYSKOXAR Besök gärna

Myskoxcentrum i Tännäs och se urdjuren i ett hägn. Här bedrivs forskning och avel.

RESA Gränslandet ligger i Sveriges sydligaste fjällområde, Grövelsjöfjällen.

Grövelsjön ligger 38 kilometer norr om Idre. Ta tåg till Mora varifrån det går dagliga bussar till Grövelsjön. Det går att köra bil till Käringsjön varav de sista 8 kilometerna från Käringsjövallen är på betalväg, avgift betalas kontant eller med Swish.

KARTA Fjällkartan W51, 1:50 000.

Fjällkartan Z8, Calazo Grövelsjön-Rogen, båda i 1:100 000.

»Känslan av skärgård infinner sig längs alla sjö­ flikar, medan urskogen bjuder på vackra och silvriga torrakor. Vi fascineras över vårt lands sydligaste fjällområde – det liknar inget annat.«

SYDLIGASTE FJÄLLEN – ROGEN RUNT PÅ SJU DAGAR |

249

Vi älskar snö. Men dålig sikt är lurigt.

En vanlig marsdag i Katterjåkk.

100 250

procent säker blir du aldrig. Det bästa tipset för säker navigering på fjället är att öva, öva och öva.

| UT UR DIMMAN

FAK TA

Ut ur dimman Den dag dimman plötsligt slår ut alla synintryck på fjället gäller det att vara förberedd och utrustad. Enkla prylar som extramat, kök, rep, karta, kompass och lite träning kan göra skillnaden mellan en härlig tur och en förfärlig.

Dimman slår ner som ett fallet sockervadd över fjäll­ sidan. Alla referenspunkter försvinner – jag blir yr och illamående och får problem att stå upp på skidorna. Ändå är det ljust och vind­ stilla. Tänk om det skymt, blåst och snöat också.

REPLÄNGD Nu gäller det att

hålla sig till leden. Sikten är så dålig att nästa ledkryss 40 meter bort inte syns. Lena och jag håller ett mellanrum så pass att jag ser det förra ledkrysset och henne tills hon ser nästa ledkryss. Vi får varken tappa bort ledkrys­ sen eller varandra.

I ryggsäcken har jag ett rep. Om dimman tätnar ännu mer kan vi hålla i rep­ ändarna och stegvis navige­ ra oss fram mellan kryssen utan att se varandra.

Till slut ser vi den efter­ längtade fjällstationen och checkar in till en värld av bastu, varm mat och rena lakan.

SÄKER PÅ FJÄLLET Varje år

kallas fjällräddningen ut på hundratals uppdrag. Med allt

fler fjällbesökare ökar också larmen. Oftast handlar det om skoskav, hungriga vandrare som fastnat, dålig utrustning eller lättare skad­ or som gör det omöjligt att gå vidare för egen maskin.

Inga farliga grejer. I alla lägen, särskilt när ovädret eller olyckan slår till, blir upplevelsen så mycket skö­ nare, tryggare och säkrare, med rätt grejer och lite erfa­ renhet. Träna hemma med karta och kompass och ta gärna sällskap med någon mer kunnig första gången du ger dig ut i fjällen.

NAVIGERING Karta och

kompass är den mest pålitli­ ga utrustning du kan ha för att hitta på fjällen. För även om du är fena på digitala navigeringssätt med GPS, eller digital karta och kom­ pass, kommer den dag då prylarna eller mobilnätet fallerar. Karta och kompass är toppen men bara om du vet hur de används.

FJÄLLKARTA Fjällkartor till­ verkas i Tyvek eller motsva­ rande material som tål både

regn och att vikas. Dessutom kan de inte rivas sönder. De flesta är i skala 1:50 000 eller 1:100 000. Stryk två nollor i det stora talet så vet du hur många meter en centimeter på kartan motsvarar: 500 eller 1 000.

Kartan har en teckenförkla­ ring som visar symboler för stugor, rastskydd och leder med mera. Norr är alltid uppåt på fjällkartor. Se till att du har senaste versionen av fjäll­ kartan – ibland dras lederna om, det kan tillkomma eller tas bort broar och det kan verkligen sätta en ovetande fjällälskare på pottkanten.

En stor hjälp på kartorna är de bruna höjdkurvorna som visar hur brant och hur många höjdmeter leden klättrar eller sluttar. Ekvidi­ stans är hur mycket det skiljer mellan två kurvor – på fjällkartorna är den tio till tjugor meter vilket anges vid teckenförklaringarna.

På var femte kurva brukar höjden också anges.

KOMPASS Det är en under­

bar manick som genom år­ hundradena hjälpt människor

UT UR DIMMAN |

251

➸

252

| FJÄLLTUR ÄR HÅLLBAR

Samling kring kartan för att komma fram till bästa vägval.

FAK TA Hagel- och åskstorm i Västjämtska fjäll.

➸

att tryggt komma i rätt hamn. Främst inom sjöfarten har kompassen verkligen varit livsavgörande.

I fjällen används vanligen orienteringskompasser som består av en rektangulär genomskinlig skiva med en kompassnål och ett runt kompasshus. I kompasshu­ set finns nordpilen vars röda ände pekar mot norr tack vare jordens magnetfält.

En syftkompass har en liten spegel som gör det lättare att ta ut riktningen.

Ge din kompass lite kär­ lek. Håll den plant för att den ska fungera. Skydda den från störande magnet­ fält från elektronik, metall­ föremål och magneter. Ta den med ut och öva på att använda den.

KOMPASSTIPS Kolla alltid att kompassen fungerar före fjällturen. Temperaturer över 60 grader eller under ­ 40 grader och magnetis­ ka fält från metallföremål, elektronik eller magneter kan skada kompassen.

Luftbubblor i kompass­ husets vätska påverkar också funktionen.

Om du inte känner till din position på kartan kan triangulering användas. Den kräver att du kan identifiera två tydliga landmärken på kartan. Med hjälp av kompassen mäter du vinkeln mellan dig själv och respekti­ ve landmärke, ritar ett streck med rätt vinkel från båda landmärkena på kartan – där strecken korsas är den punkt du befinner dig. ➸

Kurspil Runt kompass­ hus med nord­/ sydlinjer, vätske­ fyllt, vridbart och graderat i 360 grader Kompasshusets norrpil Kompassnål röd/vit visar alltid nord/syd Nord/sydlinje Mätlinjal som visar antal kilometer på kartor med skala 1:50 000 och 1:100 000

UT UR DIMMAN |

253

TIO NÖDIGA FJÄLLPRYLAR 1 Navigering karta och kompass 2 Mobiltelefon solcellsladdare och pannlampa 3 Solskydd solglasögon, kepa och solskyddsmedel 4 Första hjälpen inklusive fotvård och myggmedel 5 Kniv plus enklare reparationskit 6 Eld tändstickor, tändare, tändstål och helst ett lätt kök 7 Sovskydd lätt vindsäck eller enmanstält 8 Extra mat För minst en dag 9 Vatten Det blir allt torrare i fjällen, så håll koll på vattentillgången 10 Extra kläder Alltid kläder efter årstid för vila ute. (Vintertid: Spade)

254

| UT UR DIMMAN

KOMPASSRIKTNINGEN

Det är enkelt att ta ut kompassriktningen.

Steg ett är att lägga kom­ passen på den plana kartan: kompassens långsida ska gå genom punkten på kart­ an där du är och punkten som du ska till. Nu pekar riktningspilen i rätt riktning.

Steg två är att vrida kompasshuset så att dess bottenlinjer ligger parallellt med kartans meridianer (nord­sydlinjer).

Steg tre är att vrida krop­ pen tills nålens röda ände pekar mot N på graderings­ ringen – nålen står nu mitt över den röda nordpilen i

Steg 1

kompasshuset och riktnings­ pilen pekar mot målet.

Välj utifrån kompassrikt­ ningen ut ett landmärke åt rätt håll. Gå mot landmärket tills du av olika skäl behöver ett nytt landmärke att gå efter och upprepa tills du är framme.

Steg 2

Steg 3

SÅ GÅR DU LÅNGT

• • • • • •

Följ väderprognosen och anpassa färdvägen eller valet av fjällområde om det ser ut att bli oväder.

I grinigt fjällväder kan boende på en plats med dagsturer vara toppen men någorlunda behagligt och tryggt jämfört med att gå flerdagarsturer.

Lämna färdmeddelande på ditt boende och försök uppskatta hur långt du och ditt sällskap klarar att gå.

Med dagturpackning i lätt terräng går vi ungefär en halvmil i timmen. Men med tyngre packning på stugtur eller lätt tälttur och obanad terräng rör det sig snarare om två till fyra kilometer i timmen.

Ladda hem 112­appen. Då du ringer 112 skickas din position till SOS Alarm.

Ren, varm och torr – även om du är frusen på kvällen – ta ett hastigt bad i en iskall jåkk med en löddrande tvål för en alldeles underbar efter­fjäll­känsla.

UT UR DIMMAN |

255

FAK TA

➸

Om oss Lena Hedman Bonddotter från jämtländska Ytterocke som tidigt började älska fjällen. Gick en konstskola i Stockholm, men valde skrivandet med utbildning på Journalist­ högskolan. Flyttade upp till fjällen igen och har jobbat på allt från lokaltidning till magasin. Frilansar sedan 2002 och skriver bland annat om friluftsliv och fjäll i Utemagasinet och Turist. Fotograferar också. Har gett ut flera böcker, som Överlevnadsbok för glesbygdsbor och om det underfundiga språket jamska i boken Ymse.

Mindre känd merit: Har spelat lokalrevy.

Erika Enequist Fjällfrälst östgöte som flyttade till Jämtlandsfjällen 1991 och blev kvar. Friskvårdspedagog som alltid gillat att skriva och plåta – gled därför lätt in i magasinsvärlden.

Har trivts med jobbet på småredaktioner som Utemaga­ sinet, Sportfack och Friluftsliv med varierande arbetsupp­ gifter som redaktör och chefredaktör. Frilansar sedan 2014 i eget företag och avslutade 2018 en tvåårig konst­ utbildning.

Mindre känd merit: var med i inspelningen av maffia­ filmen A better tomorrow II i Hongkong 1987.

Eva Englund Vaxholmsbo vars hjärta slår för skärgården lika starkt som för fjällen. Utbildad vid Grafiska Institutet i Stockholm.

Bodde i Åre under en period och arbetade på Utemaga­ sinet. Sätter numera formen på magasin som Friluftsliv och Skärgård. Även böcker får sin layout av Eva – allt från läromedel i matte till fjällböcker.

Mindre känd merit: Dansat Lindy Hop, och fått en dans med självaste Frankie Manning.

256

| FJÄLL – VÅRA SKÖNASTE TURER TILL FOTS OCH PÅ SKIDOR

Älskar du fjällen? Eller drömmer du om din första tur i grönskande dalar och upp på högfjäll med gnistrande glaciärer? Då är detta boken för dig.

Med personliga skildringar av fjällturer från Abisko i norr till Grövelsjön i söder tas du med på upptäcktsfärd, oftast till fots och ibland på turskidor.

Du bjuds på ovanliga vägval, fjällhistoria, skiftande naturtyper, intressanta möten och en stark kärlek till fjällvärlden. Här finns också praktiska tips kring hållbarhet, boende, utrustning, mat och nedslag i fjällens speciella flora och fauna.

Författare och fotografer är Erika Enequist och Lena Hedman som båda bor i Jämtlandsfjällen. De har sedan mittan av 1990-talet skrivit om och fotograferat friluftslivet i magasin som Utemagasinet, Turist och Friluftsliv.

ISBN 978-91-88435-96-5

9 789188

435965