Handbok för ett erspråkigt samhälle
All kopiering ur denna bok är enligt upphovsrättslagen förbjuden
utan skriftligt tillstånd från förlaget. Detta förbud gäller även för undervisningsbruk.
© 2021, Sofia Malmgård, Morena Azbel Schmidt och Morfem
Andra upplagan, första tryckningen
Redaktör: Maria Sjödin
Omslag: Jens Magnusson
ISBN 978-91-88419-25-5
Tryckt hos Scandbook, Falun, 2021
www.morfem.se
Handbok för ett flerspråkigt samhälle
Andra upplagan
ZSofia Malmgård
Morena Azbel Schmidt
När den första upplagan av denna bok kom ut i september 2019 blev den väl mottagen och många SFI-lärare, översättare, kommunikatörer och språklärare vittnade om att en bok av det här slaget behövs. Sverige är i dag ett flerspråkigt land där uppåt 200 olika språk används dagligen i tal och skrift, hemma eller i samhället. En del av dessa språk, framför allt de västerländska språken och de stora världsspråken, vet vi oftast en hel del om, även om vi inte kan tala eller förstå dem. Vi vet hur ryska, isländska och italienska låter. Vi vet hur kinesiska skrivtecken ser ut, och många kan också skilja dem från de japanska. Men sedan är det ofta stopp. De språk som talas av de stora invandrargrupper som kommit till Sverige på senare år vet vi i allmänhet väldigt lite om. I vilket land talas tigrinja? Åt vilket håll skrivs somaliska? Kan man se skillnad på arabiska och persiska? Är kurdiska ett språk eller flera?
Syftet med denna handbok är framför allt att läsarna snabbt ska kunna orientera sig och öka sina kunskaper om de vanligast förekommande språken i Sverige. Det handlar förstås om invandringsspråken, men också om de främmande språk vi lär oss i skolan och om de nationella minoritetsspråken.
Ibland behöver vi ha kunskaperna om språk lätt tillgängliga på jobbet, till exempel när vi ska planera informationsinsatser och behöver beställa eller upphandla tolkar eller översättare. Då kan det vara bra att känna till något om hur de olika versionerna av kurdiska förhåller sig till varandra och att kunna skilja ett dokument på tigrinja från ett på pashto. Det kan också kännas bra att ha åtminstone grundläggande kännedom om nyanländas språk för den som möter nyanlända i vardagen, i rollen som arbetsgivare, lärare eller läkare till exempel.
Nyttan av att vara förberedd blev tydlig när coronapandemin drog fram över världen och Sverige. Så i stället för att göra ett oförändrat tilltryck av den slutsålda första upplagan valde vi därför att göra en ny upplaga för att kunna dela med oss av lärdomar och om vad man ska tänka på vid översättning i en krissituation. Det gladde oss mycket när Folkhälsomyndighetens översättningskoordinator hälsade att vår bok varit till stor hjälp under det intensiva arbetet med att snabbt få ut information på många språk. på sidan 179 kan du läsa om några av Folkhälsomyndighetens erfarenheter från arbetet under coronapandemin.
I denna andra upplaga har vi även utökat boken med med några nya språk, lagt till fler språkprover, utökat listan med språknamn och ISO-koder på s. 222–223 med autonymer, dvs. språkets namn på sitt eget språk och lagt in aktuella siffror för antal auktoriserade tolkar och översättare.
Boken har även en egen webbsida. I skrivande stund är den under uppbyggnad, men där ska man bland annat kunna höra språkproven upplästa och få aktuell information som berör bokens läsare : www.sprakfloran.se
Med den här boken vill vi ge alla som beställer tolknings- och översättningstjänster bättre verktyg för att kunna bedöma kvaliteten i det utförda arbetet och bli kunnigare som beställare. I den sista delen av boken har vi samlat tips och information som kan spara tid, möda och pengar – och minska risken för både små och stora misstag.
Bokens inledning handlar om språk i allmänhet – om hur flerspråkighet fungerar i olika sammanhang till exempel, och vad som skiljer ett språk från en dialekt. Den kan vara bra att läsa som bakgrund till avsnitten om de olika språken.
Vi vill att boken ska vara en praktisk guide till den svenska språkfloran. Där finns så mycket intressant att upptäcka!
Sofia Malmgård
Morena Azbel Schmidt
Sveriges språkflora har mycket länge varit rikare än man kanske tror. Svenskan dominerar, förstås, men vilka andra språk talas här? Förutom invandrarspråken och de främmande språk som vi lär oss i skolan har vi också nationella minoritetsspråk i Sverige. Sedan juli 2009 har vi dessutom en språklag som reglerar rättigheterna för de olika språken i samhället. Med större kunskaper om språk i allmänhet och språken i Sverige i synnerhet blir det lättare att navigera rätt i ett flerspråkigt samhälle där tolkning, översättning, sfi (svenska för invandrare), svenska som andraspråk och modersmålsundervisning hör till vardagen. Om vi ska kunna tillvarata människors språkliga förmågor och se till deras rättigheter, samtidigt som vi skapar ett fungerande samhälle där svenskan är huvudspråket, behövs det mer kunskap om hur språk – och språkkunskaper – fungerar i praktiken.
I språkkapitlen i den här boken kan du lära dig mer om vart och ett av de cirka 50 vanligaste språken som talas, skrivs, översätts och tolkas i Sverige i dag. Men i det här första kapitlet vill vi prata lite mer generellt om språk och ge en bakgrund till några språkliga begrepp som kan vara bra att känna till när man sedan läser om de enskilda språken.
Zacharias språkhistoria:
Jag är född i Sverige och lever här med min tysktalande mor och min rysktalande far och farmor. Mina föräldrar har talat båda språken med mig sedan jag var nyfödd. Mina förstaspråk är därför tyska och ryska, det var de språken jag sa mina första ord på. När jag var ungefär 2 år gammal började jag i svenskspråkig förskola och därefter i en grundskola där det huvudsakliga undervisningsspråket var tyska. Svenska och engelska
förekom som andraspråk eller främmande språk. Sen gick jag på svenskt gymnasium med svenska som undervisningsspråk men med tyska som främmande språk och med modersmålsundervisning i tyska. I dag tycker jag i alla fall att svenska är mitt starkaste språk, följt av engelska och därefter tyska och sen ryska. Ryska talar jag nästan bara med farmor. Jag kan läsa på alla fyra språken, om än lite stapplande på ryska. Men jag kan inte skriva på ryska eftersom jag aldrig haft någon formell skolning i ryska. på engelska kan jag dock skriva obehindrat. Nu, vid drygt 20 års ålder har jag dessutom börjat lära mig japanska genom att prata med mina arbetskamrater som är från Japan, och efter något halvår klarar jag av vardagliga samtal med dem.
Ovanstående beskrivning får illustrera hur flerspråkighet kan se ut hos en individ. Zacharias har alltså minst två förstaspråk, som han dock behärskar på olika sätt, plus samhällets majoritetsspråk svenska och dessutom engelska – och nu även japanska – som främmande språk. Han växlar mellan alla dessa beroende på situation och sammanhang. Men frågan vilket av dessa som är modersmålet går inte att besvara. Zacharias är en flerspråkig människa, men varje språk har en särskild plats i hans kommunikativa mönster och vanor. De flesta av världens barn och unga växer upp i flerspråkiga miljöer och behärskar och använder flera språk; det är främst här i Europa och den övriga västvärlden som enspråkighet länge varit – och betraktats som – norm.
I forskningen kring flerspråkighet används följande ord för att beskriva en människas olika språk, och dessa har vi också försökt använda i den här boken:
Förstaspråk (även modersmål) är det eller de språk som en människa har lärt sig under barndomen och i den sociala miljö som en familj utgör. Det utvecklas i symbios med den utveckling som sker när barnet upptäcker världen omkring sig. Om ett barn växer upp i en familj där det talas flera språk och man använder dessa aktivt för att kommunicera med barnet så kan det alltså resultera i att en person har två eller fler förstaspråk.
Språk som man lär sig senare i livet – en del forskare drar gränsen vid 3–4 års ålder, andra precis före puberteten vid 12–13 år – delas in i två kategorier: Ett andraspråk är ett språk man lär sig i den miljö där språket talas, till exempel vid invandring eller i ett flerspråkigt samhälle. Ett främmande språk är ett språk som man lär sig i en annan miljö än en där språket normalt talas, till exempel språk som man lär sig i skolan. precis som med förstaspråk kan en människa förstås ha flera andraspråk och lära sig flera främmande språk.
Språken presenteras inte i bokstavsordning, utan i en slags släktskaps- eller geografisk närhetsordning så att språk som talas nära varandra, eller som liknar varandra, presenteras ihop. Vill man gå direkt till ett visst språk kan man använda innehållsförteckningen.
under de olika språkens namn i rubriken nämns det eller de länder som man vanligen förknippar med språket. Observera att detta inte är någon komplett lista över i vilka länder språket talas – en sådan lista skulle kunna bli mycket lång eftersom det i nästan varje land finns åtminstone någon som talar ett visst språk. Att lista de länder där språket har officiell status skulle inte heller ge en rättvisande bild, eftersom språk kan ha officiell status i ett land trots att (eller just eftersom) det talas av väldigt få människor i det landet, till exempel som jiddisch här i Sverige.
uppgifter om antal talare av språken kommer i allmänhet från boken Sveriges språk i siffror (parkvall 2015) när det gäller antal talare i Sverige, och från webbplatsen Ethnologue.com när det gäller antal talare i världen. Siffrorna bör dock ses som mycket ungefärliga. I många fall finns det inte någon tillförlitlig statistik, och som nämnts tidigare går det dessutom att räkna talare på olika sätt. Om inget annat sägs avser uppgiften antal modersmålstalare och inkluderar inte människor som har språket som andraspråk.
Till de flesta av språken som presenteras finns ett textprov. Det är hämtat ur ett material som tagits fram av Skolverket för att bedöma nyanlända elevers litteracitet (ung. ’läsvana’) på modersmålet. Originalet är en bearbetning av Aisopos fabel om lejonet och räven ur Min läsebok: Blå rosen (Aronsson & Ottosson, 1993). Översättningarna har publicerats med tillstånd av Skolverket eller de enskilda översättarna.
För varje språk redovisar vi antalet auktoriserade tolkar och översättare i Kammarkollegiets nationella register. Detta ger naturligtvis inte hela bilden av hur många tolkar och översättare det finns, eftersom många tolkar och översättare inte är auktoriserade. För vissa språk finns det inte ens någon möjlighet till auktorisation. De ”icke-auktoriserade” behöver inte vara sämre på sitt yrke för det. Många språkarbetare, i synnerhet bland översättarna, ser ingen vits med att auktorisera sig eftersom de menar att auktorisation kostar
pengar, tar tid att genomföra och sällan leder till fler jobb eller bättre betalt. Den auktorisation för översättare som finns i Sverige i dag testar främst förmågan att översätta samhällsinformation och juridisk text., vilket gör att de flesta översättare inom till exempel medicin och teknik vanligen inte är auktoriserade. Det totala antalet översättare och tolkar är dock omöjligt att räkna eftersom en ny tolk/översättare uppstår i samma stund som någon säger sig vara det. Vi tror ändå att uppgiften om antalet auktoriserade kan tjäna som en fingervisning om det totala antalet tillgängliga tolkar eller översättare för ett visst språk.
under rubriken ”Resurser” hänvisar vi ibland till ordboksserien l exin. l exin står för lexikon för invandrare och startades av Statens institut för läromedel och Statens invandrarverk i slutet på 1970-talet. Det grundläggande utvecklingsarbetet avslutades 1984. Därefter bollades ansvaret för att ta fram lexikon för invandrare under två decennier runt mellan ett flertal olika organisationer och myndigheter. Sedan 2007 ligger ansvaret för l exin hos Språkrådet, en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen. De tvåspråkiga l exin-ordböckerna, som finns för femton olika invandrarspråk, är avsedda för den som lär sig svenska. De finns gratis tillgängliga på nätet, och där finns även bildteman och filmer för språkinlärning.
Kammarkollegiets register
Alla uppgifter om antal tolkar och översättare i Kammarkollegiets register gäller mars 2021. Kammarkollegiet anordnar auktorisationsprov två gånger om året och siffrorna kan därför förändras snabbt. Prognoser är svåra att ge för något språk. Det kan även tillkomma nya språk som blir aktuella för auktorisation, i takt med att Kammarkollegiet kan hitta experter för språket ifråga. Den största flaskhalsen för auktorisationsmyndigheten är nämligen ofta svårigheten att hitta språkexperter för bedömning av kunskaper och färdigheter så att man kan säkerställa att prövningen sker på vetenskaplig grund. Aktuella uppgifter om auktoriserade tolkar och översättare i olika språk finns på www.kammarkollegiet.se.
• Ryska är ett av de tio största språken i världen.
• Ryska ingår tillsammans med ukrainska och vitryska i ett språkkontinuum som påminner om det nordiska.
• Skrivs med det kyrilliska alfabetet.
ryska ukrainska
Лев и лисица
Лев лежал у себя в пещере.
Он лежал там день и ночь.
Из пещеры было слышно лишь
его слабое усталое рычание.
– Он заболел, - решили звери.
Им стало его жалко.
Они стали приносить ему в
пещеру маленькие подарки.
Лев і лисиця
Лев лежав у своїй печері.
Він лежав там день і ніч. Було лише чутно його втомлене, тихе гарчання.
– Він захворів, – думали звірі й жаліли його.
Вони почали навідуватися до
левової печери з гостинцями.
svenska vitryska/belarusiska
Lejonet och räven
Lejonet låg i sin grotta.
Han låg där både dag och natt.
Man hörde bara små trötta rytanden från honom.
– Han är sjuk, tänkte djuren och tyckte synd om honom.
De började gå in i lejongrottan med små presenter.
Леў і лісіца
Леў ляжаў у сваёй пячоры.
Ён ляжаў там і днём і ноччу.
Вы толькі што чулі трохі стомлены роў ад яго. – Ён хворы, думалі жывёлы і шкадаваў яго.
Яны пачалі хадзіць у пячору льва з невялікімі падарункамі.
Ryska hör till de 10 största språken i världen med ca 145 miljoner talare bara i dagens Ryssland, där det är officiellt språk enligt lag sedan 1992. Språket används dessutom fortfarande i stor utsträckning i många av de länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen, trots att ett flertal av dem i dag har återtagit sina nationella språk. Därför finns det i dag ett mycket stort antal människor utöver de som har sitt ursprung i Ryssland som har ryska som andraspråk, har haft det som skolspråk eller som har genomgått sin högre utbildning på ryska.
Det kyrilliska alfabetet
versal gemen svensk translitteration, uttal el. funktion
versal gemen svensk translitteration, uttal el. funktion А
v С с s
Många tecken i det kyrilliska alfabetet liknar eller sammanfaller med de latinska, men det finns också ett antal tecken/bokstäver som snarare påminner om de grekiska. Det beror på att tecknen är hämtade från en äldre version
av det grekiska alfabetet, som ju också det latinska är baserat på. Man kan dock inte förutsätta att tecken som ser likadana ut som i svenskan också representerar samma språkljud som här. Många tecken i det kyrilliska alfabet representerar språkljud som inte finns i svenska och för att förstå hur de ska uttalas kan man behöva transkribera dem med latinska bokstäver. Regler för hur man transkriberar kyrillisk skrift till svenska finns i boken Svenska skrivregler (utgiven av Språkrådet).
De kyrilliska bokstäverna kan se väldigt olika ut beroende på om de skrivs för hand eller är tryckta.
Samma uppsättning bokstäver som används för att skriva ryska används även för bulgariska och makedonska. Vitryska och ukrainska har utöver dessa några egna tecken vardera: Vitryska: i, ў och u krainska: ґ, i, ï.
I Sverige finns det ca 30 000 rysktalande (Parkvall 2015). Den största gruppen kom förmodligen till Sverige efter Sovjetunionens sammanbrott 1991. Sverige och Ryssland har många historiska förbindelser som går långt tillbaka i tiden.
I över 100 år har man kunnat studera ryska på svenska universitet och sedan andra världskriget har ryska blivit ett allt viktigare språk för svenskar att lära sig. Det finns alltså i dag ganska god språklig kompetens för ryska att tillgå, både på akademisk nivå och bland professionella språkarbetare med olika specialkompetenser.
Ryska har ett starkt normerat skriftspråk, det gäller allt från rättstavning till ordförrådet och stil i både fackspråk och litteratur, som alla använder sig av – och det råder en stor enighet om vad som hör till det ”rätta” standardspråket och inte. Att skriva och översätta till ryska vållar sällan några tekniska problem, eftersom kyrilliska teckenuppsättningar i dag ingår som standard i de flesta datorers typsnittssamlingar. Det finns få dialektala skillnader i ryskan och därmed är risken liten att två rysktalande inte skall förstå varandra.
Det bör inte vara något större problem att hitta en översättare eller tolk. Det finns 25 auktoriserade översättare till och 16 från ryska, samt 95 auktoriserade
tolkar i Kammarkollegiets register.
tolkning och översättning med ukrainska eller vitryska förekommer sällan
i Sverige och man har inte lagt några resurser på att utbilda professionella tolkar eller översättare för dessa språk. Det beror gissningsvis på att de flesta från u kraina eller Belarus/Vitryssland förstår och läser ryska på en väldigt hög nivå. Men det finns ändå 3 auktoriserade översättare till ukrainska, 2 från ukrainska, 2 till belarusiska/vitryska, samt 4 auktoriserade ukrainska tolkar.
Hur skiljer sig ryska, vitryska och ukrainska
från varandra?
Ryska hör, tillsammans med vitryska och ukrainska, till den östslaviska grenen i den indoeuropeiska språkfamiljen. Dessa tre språk ligger mycket nära varandra och talarna kan ofta förstå de andra språken, ungefär som talare av de nordiska språken kan förstå varandra. Att läsa de andra språken är inte heller så svårt eftersom de skrivs med samma kyrilliska alfabet, fast i lite olika versioner. De olika språken anpassar dock gärna sin stavning till respektive uttal, ta till exempel namnet på Rysslands före detta premiärminister nedan (svensk transkribering kursiverad):
ryska: Дмитрий Медведев – Dmitrij Medvedev
ukrainska: Дмитро Медведєв – Dmitro Medvedev
vitryska: Дзмітрый Мядзведзеў – Dzmitryj
Ukrainska
MjadzvedzeuBefolkningen i u kraina är överlag tvåspråkig med både ukrainska och ryska men man kan räkna med att de flesta äldre behärskar ryska bättre än ukrainska, framförallt i skrift. Det finns också en geografisk skillnad – i västra u kraina talas oftare ukrainska på gatan än i de östra delarna. I det stora hela gör människorna i hela landet ingen stor sak av de eventuella skillnaderna mellan sina två vardagsspråk – politikerna har dock på sistone genom olika påbud för medierna försökt att styra bort från ryskan och mot ukrainska som huvudspråk, och det har mött folkliga protester. Den nuvarande presidenten Volodymyr Zelenskij som tillträdde i maj 2019, har uttryckligen deklarerat att han inte vill godkänna språklagar som utnämner ukrainska till huvudspråk på bekostnad av ryskan.
I u kraina finns det också ett talat blandspråk, kallat surzjik , som har sina rötter i 1700-talets ryska imperiebygge. Det används än i dag av både de i
grunden ryskspråkiga och de ukrainskspråkiga invånarna i landet som vardagsspråk men är ingens modersmål eller förstaspråk i en strikt bemärkelse.
De allra flesta av de tio miljoner invånarna i Vitryssland/Belarus talar ryska, inte vitryska. Vitryska har en mycket svag ställning i det egna landet; i dag är det mindre än tio procent av invånarna som talar vitryska till vardags. Antalet skolor som har vitryska som undervisningsspråk minskar för varje år och universiteten är genomgående ryskspråkiga. Vitryskan har aldrig haft någon stark ställning. I århundraden har ryska och polska varit de främsta språken för den lärda klassen i de vitryska städerna; vitryskan har setts som landsbygdens språk. Men inte heller på landsbygden har vitryskan haft någon större utbredning och väldigt få har knutit någon nationell identitet till språket. Inte förrän i början av 1900-talet utvecklades ett enhetligt vitryskt skriftspråk. (Ryska och ukrainska hade utvecklade litteraturspråk redan på 1700-talet.) Så när förryskningen satte in – först under tsarryssland och sedan under Sovjetunionen – möttes den inte av något större motstånd. under efterkrigstiden flyttade folk till städerna där de uppmuntrades att gå över till ryska, något som gav ekonomiska fördelar i form av utbildningar och jobb.
Även i Vitryssland/Belarus finns ett blandspråk med ryska inslag som kallas trasyanka . Det har uppstått under efterkrigstiden (andra världskriget) och beskrivs som ryska med vitryskt uttal och en del vitryska ord.
när Vitryssland sedan blev ett självständigt land 1991 och den första regeringen snabbt ville stärka vitryskans ställning stötte man på motstånd från människor som antingen hade talat ryska i generationer eller som nyligen övergått till att använda ryska också som vardagsspråk. I en folkomröstning 1995 valde till slut över 80 procent att i stället återinföra ryskan som officiellt språk. Regimen med Aleksandr Lukasjenka i spetsen stöder visserligen användandet av vitryska officiellt, men i praktiken har dess ställning snarare försvagats: numera är alla tv-nyheter på ryska, offentliga webbplatser finns inte längre på bägge språken, lagar och andra dokument översätts inte till vitryska trots att lagen kräver det.
Vitryssland eller Belarus, vitryska eller belarusiska?
Språkrådet rekommenderar i dag i första hand Belarus som svenskt namn på landet. Vitryssland har dock använts i Sverige sedan 1600-talet, och är ännu en vanlig alternativform i allmänspråket.
Språket kallas i konsekvensens namn allt oftare belarusiska, men vitryska är en vanlig benämning även i sammanhang där nationsnamnet Belarus används.
Många förknippar benämningen Vitryssland med icke önskvärda historiska relationer mellan Ryssland och Vitryssland. Statsmakten i landet har också uttryckt att andra länder, som använder det latinska alfabetet, bör använda formen Belarus. Det svenska utrikesdepartementet har hörsammat detta, och i den senaste utgåvan av Utrikes namnbok (2020) anges följande: Belarus4; Republiken Belarus; BY | belarusier | belarusisk
Namnet Vitryssland omnämns endast i fotnoten: ”Belarus är kortformen i formella sammanhang. I medie- och allmänspråket förekommer ofta Vitryssland med invånarbeteckningen vitryss och adjektivet vitrysk.”
Det hör dock till ovanligheterna att länder byter ut ett eget och sedan länge etablerat namn på en främmande nation, en så kallad exonym (Vitryssland), mot det främmande landets egen benämning, en så kallad endonym (Belarus).
Många länder har en motsvarande namnform till Vitryssland, som Finland (Valko-Venäjä på finska), några har bara Belarus,som Storbritannien, medan några länder använder båda formerna, som Nederländerna (Belarus och Wit-Rusland).
Utrikes namnbok kan hämtas på regeringskansliets webbplats:
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2021/01/utrikes-namnbok/
• Somalia är unikt enspråkigt för att vara i afrika.
• Skriftspråket är relativt nytt och har en intressant historia.
• Få dialekter och varieteter – somalisktalande förstår varandra väl.
Libaaxa iyo dawacada
Libaaxu wuxuu jiifay godkiisii.
Habeen iyo maalinba halkaasuu jiifay.
Gurxan yar oo daalan uun baa laga maqlayey.
– Wuu xanuunsan yahay, ayey bahalladu ku fikireen oo way u naxeen.
Waxey bilaabeen inay libaaxa godkiisa hadiyado yaryar ugu dhex geeyaan.
Lejonet och räven
Lejonet låg i sin grotta.
Han låg där både dag och natt. Man hörde bara små trötta rytanden från honom.
– Han är sjuk, tänkte djuren och tyckte synd om honom. De började gå in i lejongrottan med små presenter.
Somaliska är sedan 2004 officiellt nationalspråk i Somalia med 15 miljoner invånare. av politiska skäl utsågs samtidigt arabiska till landets andra officiella språk, trots att få somalier kunde tala eller läsa arabiska. Välutbildade somalier talar oftare engelska eller italienska, och i söder talas också swahili.
Många människor med somaliska som modersmål finns också i grannländerna Kenya (dit många somalier flytt), Etiopien och Djibouti. i Etiopien är somaliska lagfäst som provinsspråk sedan 1994 och i det lilla landet Djibouti talar ca 40 procent av befolkningen somaliska. Totalt finns det troligen drygt 20 miljoner talare av somaliska i världen. Somaliska hör till de kushitiska språken inom en språkfamilj som kallas för den afroasiatiska. Till de afroasiatiska språken räknas också de semitiska språken arabiska , arameiska och hebreiska . Somaliska och andra kushitiska språk som oromo liknar de mera kända semitiska språken i sina grundläggande strukturer och det finns av historiska skäl en mängd lånord från arabiska även i det basala somaliska ordförrådet.
Till skillnad från de flesta andra afrikanska länder är Somalia mycket homogent, språkligt sett. Det finns få språkliga minoriteter i Somalia och de
som finns är väl integrerade och talar i allmänhet förutom minoritetsspråket även flytande somaliska. Så gott som alla invånare i Somalia kan alltså kommunicera med varandra på somaliska. Det är mycket ovanligt i ett afrikanskt perspektiv – i grannlandet Etiopien talas till exempel ett 80-tal olika språk. Även dialektvariationen inom det somaliska språket är förvånansvärt liten med tanke på hur stor geografisk utbredning språket har. Förklaringen ligger sannolikt i att området är relativt flackt och att befolkningen till stor del varit och är nomader som ofta förflyttar sig över stora avstånd. Detta har haft en utjämnande inverkan på språket (Nilsson 2016).
Somaliska var ända in på 1900-talet endast ett talat språk. För skriftliga budskap användes innan dess främst arabiska, men också engelska och italienska. Under början och mitten av 1900-talet gjordes försök att skriva på somaliska med antingen arabiska eller latinska skrivtecken, men båda befanns vara ganska dåligt lämpade för att återge somaliskans alla ljud. i stället togs flera olika specialkonstruerade alfabeten fram på förslag. När den självständiga republiken bildades 1960 tillsattes en kommission som fick i uppdrag att rekommendera den mest lämpade skriften för somaliskan. Kommissionen kom fram till att ett unikt somaliskt alfabet skulle bli alltför svårt att genomföra tekniskt, med särskilda skrivmaskiner, telegrafapparater etc. Först 1972, efter ytterligare några turer, kunde regeringen besluta om det nu gällande skriftsystemet, som blev en modifierad variant av det latinska alfabetet. alla statsanställda fick tre månader på sig att lära sig att skriva somaliska och därefter infördes somaliskan i januari 1973 som officiellt språk. Detta följdes av en kampanj för läs- och skrivkunnighet i Somalia. En åttaårig grundskola skapades, och många textböcker på somaliska togs fram.
Det finns alltså en officiellt fastställd standard för somaliska men eftersom landet därefter har varit i krig i snart 40 år har den inte fått genomslag, exempelvis i utbildningssystemet. i praktiken kan alltså språkanvändarna ha olika åsikter om vad som ska bedömas som ”rätt” på somaliska beroende på vilka uttryckssätt de är bekanta med. Personer från norra och södra Somalia kan ha lärt sig olika stavningsnormer, och framför allt dubbelteckning av vokal för att indikera längd i vokalljudet är något som man ofta inte är konsekvent med.
Det finns en mycket rik muntlig kultur på somaliska och trots att skriftspråket är så nytt finns det poesi, nya medier, radioprogram, filmer, ordböcker
och grammatikor på somaliska. läs- och skrivkunnigheten i Somalia är dock bara 38 % (2011 USDS).
i stort sett alla de drygt 60 000 somalisktalande som i dag finns i Sverige har kommit hit efter 1980 och de flesta kommer från Somalia. Mer än var femte somalisktalande i Sverige är barn och ungdomar som är födda här. Somaliska har under de senaste tio åren varit ett av de snabbast växande språken i Sverige. Eftersom de senast anlända immigranterna från Somalia ofta har en låg utbildningsnivå från hemlandet till följd av det kollapsade utbildningssystemet, har de dåliga förutsättningar för att lära sig svenska och behöver därför ofta tolk vid kontakt med myndigheter.
Sverige och somaliskan
Standardiserandet av somaliskan har till en del skett från Sverige, med hjälp av den somaliska diasporan som är bosatt här. I den svenska språkdatabasen KORP (https://spraakbanken.gu.se/korp/) finns även en somalisk korpus med ca 3,2 miljoner ord.
Facktermer kan ofta saknas på somaliska, eftersom språket inte har använts i högre utbildning någon längre tid. Detta är viktigt att känna till för alla som ska beställa översättning till somaliska – man måste räkna med att översättaren behöver kunna skapa termer.
Stavningen av somaliska är ganska väl reglerad, men det är många som inte känner till stavningsreglerna och därför kan läsare komma att påpeka att ord är ”felstavade” trots att översättaren följt de regler som finns. Även ordval och böjningsmönster kan variera. Översättarna själva brukar dock ha koll och kan svara på frågor kring detta. Skriven somaliska kan ta större plats än motsvarande svensk text på grund av de långa orden. auktorisationsprov för översättare från svenska till somaliska har anordnats av Kammarkollegiet sedan år 2017, och 2018 auktoriserades den första översättaren. Åt andra hållet finns ännu inga auktoriserade översättare. i dagsläget
finns det 14 auktoriserade tolkar i tolkregistret. Kammarkollegiet har länge haft svårt att anlita kompetenta bedömare för auktorisationsproven varför antalet auktorisationer har stagnerat trots efterfrågan och trots att antalet potentiella aspiranter har ökat.
Resurser för somaliska
Det finns ett fritt tillgängligt lexikon för somaliska i l exin-serien på webben och det finns även i bokform.
Thailand
• invandring till s verige från 1990-talet.
• s peciella skrivtecken som dock sällan vållar problem i datorer.
• Efterfrågan på tolkning och översättning är inte så stor.
Lejonet och räven
Lejonet låg i sin grotta. Han låg där både dag och natt. Man hörde bara små trötta rytanden från honom.
– Han är sjuk, tänkte djuren och tyckte synd om honom. De började gå in i lejongrottan med små presenter.
), eller thai som det också kallas, är det officiella språket i Thailand med ca 66 miljoner invånare. Thai är det allmänna förvaltnings- och undervisningsspråket även för de språkliga minoriteterna i Thailand. drygt 80 procent av den thailändska befolkningen har thai som modersmål, övriga talar det som andraspråk. Thailändska hör till en stor grupp språk, tai-kadai, där de flesta enbart förekommer i talad form och bara några få har utvecklat en skriftspråkstandard av samma slag som den thailändska. skriftsystemet är gammalt (de äldsta beläggen är från 1300-talet) och är släkt med skriftsystemen i indien. det används i en något moderniserad form också för att skriva laotiska, det officiella språket i grannlandet laos. skrivriktningen är från vänster till höger.
Thailändska (เป็น
Thailändska är ett tonspråk. det betyder att varje stavelse i thai har någon av fem betydelseskiljande toner: låg ton, hög ton, medelton, fallande ton och stigande ton. Vad som för en icke-tonspråkstalare låter som samma stavelse kan alltså ha helt olika betydelser – vara olika ord – beroende på vilken ton som används. För den som inte talar något tonspråk sedan tidigare kan detta verka svårt. Ordtoner förekommer exempelvis sällan i indoeuropeiska språk.
För ett otränat öga (hos någon som inte kan läsa arabiska) är det svårt att se att texten i den övre rutan blivit alldeles fel och är oläslig, medan texten i den undre rutan är korrekt. Men siffrorna ger en fingervisning om att något gått fel i den övre texten – siffror i ara bisk text ska vara skrivna åt samma håll som vi är vana vid, se den undre texten.
Textexemplen är hämtade ur en broschyr från Landskrona kommun – det undre efter omtryck. Översättarens leverans var korrekt, men layoutbyrån hade inte stöd för arabisk text i sina datorer.
I en del språk, främst höger–vänster-språk, skrivs skrivtecknen ihop med varandra och ska ha olika utseende beroende på vilka andra bokstäver som står intill. lite förenklat kan man säga att dessa språk alltid skrivs med en kursiv skrivstil. Ett exempel på ett sådant språk är arabiska, vars olika bokstäver var och en kan se ut på fyra olika sätt beroende på om den står för sig själv (isolerat), i början, i mitten eller i slutet av ett ord. Detta gäller även för språk som urdu, sorani, dari, persiska och pashto.
I texter på dessa språk kan det vara svårt för någon som inte kan språket att urskilja de olika bokstäverna och det är förstås också komplicerat för en dator att hantera. De flesta större programvaror har i dag lösningar för att kunna binda samman bokstäverna på rätt sätt, men det kan krävas att man har en viss version av programmet, eller laddar ner vissa tillägg för att få stöd
för ”Flerspråkighet”, ”Komplex textlayout” eller ”Mellanösternspråk” (olika program har olika namn för detta stöd).
Exemplet nedan – ordet al-arabiyyah, arabiska [språket] på arabiska25 –visar hur fel det blir om man inte har korrekta inställningar – principen är liknande för andra språk med kontextberoende bokstäver.
Det första exemplet visar bokstäverna från vänster till höger och ej sammanbundna, så som de skulle kunna visas i ett datorprogram som saknar stöd för komplex textlayout. Detta blir helt oläsligt. Det är som att det skulle stå:
t e k å r p s a k s i b a r A
I nästa exempel står bokstäverna i korrekt ordning, från höger till vänster, men de är fortfarande inte sammanbundna:
A r a b i s k a s p r å k e t
I det sista exemplet har samma bokstäver bundits samman och fått sin korrekta form beroende på placering i ordet.
Om du skickar texten digitalt till någon som kan arabiska för att be denne kontrollera texten kan det hända att allt ser helt korrekt ut där – eftersom en person som kan arabiska och använder arabiska i sin dator förmodligen har ett sådant textstöd installerat.
Som beskrivits ovan kan du använda eventuella siffror i texten för att kontrollera så att det inte blivit fel. Ett annat sätt är att kontrollera interpunktionen. Var står punkterna (utropstecknen, frågetecknen etc.) efter meningarna?
I en korrekt återgiven text på arabiska ska skiljetecknen stå till vänster om meningen (alltså sist i meningen), inte till höger. Titta på en mening som står sist i ett stycke så ser du!
Om vårdbolaget Kry hade tittat efter skiljetecken i maj 2021 så hade de kunnat stoppa den felaktiga informationsaffisch på arabiska som uppmanade till covidvaccination, innan den sattes upp runtom i landet. på affischen var bokstäverna inte sammanbundna och utropstecknet stod längst till höger –alltså först i meningen.
25 Tack för bild och bildtext till Shlomital vid engelska Wikipedia. Överförd från eng. Wikipedia till commons, cc By-SA 3.0, https://commons.wikimedia. org/w/index.php?curid=3072330
ISBN 978-91-88419-25-5
