Hjärnfokus pü Mindset Annika nilsson & lena winqvist
Foto: Tobias Olsson
Annika Nilsson och Lena Winqvist är läromedelsför fattare, föreläsare och pedagoger med över femton års erfarenhet av att undervisa på gymnasieskolan. Numera anlitas de flitigt genom sitt företag Hajja Hjärnfokus. Med hjärnfokus på lärande bygger de broar mellan didaktik och neurovetenskap.
HJÄRNFOKUS PÅ MINDSET ANNIKA NILSSON & LENA WINQVIST
Utgiven av NA Förlag AB, Malmö www.naforlag.se © 2020 Annika Nilsson & Lena Winqvist Första upplagan, första tryckningen Faktagranskad av Artur Nilsson, docent i psykologi vid Lunds Universitet. Produktion: NA Förlag AB Omslag & layout: Karolina Schéle ISBN: 978-91-88229-54-0 N SWA ECO LA
C
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.
Printed matter 4041 0982
BEL
NOR DI
Tryck: Print Best, Estland 2020
Det här är en handbok som handlar om dina tankar kring dig och ditt lärande. Vad du tänker om lärande påverkar din utveckling. Allt börjar med en enkel ekvation:
TRO + HANDLING = LÄRANDE Om du inte tror att du kan lära dig kommer du förmodligen inte anstränga dig. Bristande tro på framgång leder till försämrade studieresultat. Om du däremot tror att du kan lära dig är sannolikheten större att du börjar träna på det du vill lära. Det vill säga: du handlar. Din tro hjälper dig fortsätta när det blir motigt. När du äntligen har lärt dig är steget kort till att vilja lära ännu mer. Tror du på din egen förmåga säger vi att du befinner dig i ett dynamiskt mindset. För att förstå ekvationen behöver du förstå hjärnan. Hjärnan kan liknas vid en muskel. Den är formbar till sin 3
natur. På samma sätt som en muskel behöver träna över tid för att växa behöver hjärnan träna för att förändras och förbättras. Du skulle förmodligen inte gå till ett gym och titta på andra som gör armhävningar för att sedan bli besviken över att dina armmuskler inte blir större. Troligtvis inser du att du kan lära dig hur man gör armhävningar genom att betrakta andra men att du själv måste träna på att göra dem. Du kommer nog inte heller göra armhävningar en eller två gånger och sedan konstatera att “nej de blev inte större, jag kan tydligen inte få muskler”. Du vet att det krävs en ansträngning. Hjärnan fungerar likadant. Det är du som måste utmana och anstränga dig över tid. Att lära sig något nytt är oftast inte lätt men alla kan bli bättre på att bli bättre. Inställningen till lärande är en grundförutsättning för lärande. Vi hoppas att den här handboken om mindset hjälper dig i ditt livslånga lärande.
Annika Nilsson och Lena Winqvist Hajja Hjärnfokus hajja.nu 4
5
6
BAKGRUND
7
Den här boken handlar om hur ditt tänkande och din syn på dina styrkor och svagheter påverkar din inlärning. Mindset kan översättas med ”tankesätt” eller ”inställning”. Snart ska du få läsa mer om hur olika mindset påverkar inlärningen och dina studieresultat. Men innan dess är det bra att förstå hur tankar kan påverka hur du uppfattar både din omvärld och dig själv. Att förstå hjärnan är på sätt och vis att förstå sig själv. Låt oss börja med att reda ut varför negativa tankar är så vanliga. Negativa tankar
Negativa tankar hänger ihop med att du ska överleva. För din överlevnads skull är hjärnan betydligt känsligare för hot än för belöning. Det har alltid lönat sig att vara pessimist och fokusera på potentiella risker när det handlar om att överleva. Den nyaste delen av hjärnan är ungefär 40 000 år gammal och anpassad för ett liv på savannen. Då var det såklart bättre att vara pessimistisk och tro att prasslet i en buske var ett livsfarligt djur som ville döda dig och springa därifrån. Hellre det än att vara optimistisk, tänka att det är nog bara vinden som viner och stanna kvar med risk för att bli uppäten. Det positiva med att vara negativ handlar alltså om ökade chanser att överleva. Hjärnan är inte bara negativ till sin natur utan det är 8
faktiskt så att ju oftare du tänker en tanke, desto större är sannolikheten att du tänker den igen. Varje dag tänker du en enorm mängd tankar. Den större delen av de tankarna är samma som du tänkte igår. Hur kommer det sig? Automatiserade tankar
Första gången du tänker en ny tanke kan man likna det vid att neuroner kommunicerar genom att skicka elektriska signaler till varandra. Det bildas en ny koppling mellan dem.
Varje gång du tänker den nya tanken blir kopplingen allt starkare och tanken går allt snabbare. När du har tänkt tanken tillräckligt många gånger kommer hjärnan uppfatta det som en viktig tanke. Då bildas ett vitt fett kring kopplingen som gör att signalen förflyttas med en enorm hastighet. Med det vita fettet färdas signalen i ungefär 120 meter/sekund jämfört med 1 meter/sekund utan det vita fettet. Kopplingar med vitt fett kallas automatiserade. Automatiserade tankar är snabba och energisnåla. Hjärnan slukar energi och strävar därför ständigt efter att spara energi. Så hjärnan tänker hellre automatiserade 9
tankar istället för nya energikrävande tankar. Hjärnan gillar vanor och göra som den brukar. Tankar med vitt fett har uppenbarligen sina fördelar ibland. När du ska lära dig är det såklart jättebra när kopplingar mellan neuroner som är gynnsamma för din inlärning har blivit snabba och energisnåla. Har du lärt dig gångertabellen går det snabbt. Det kräver knappt någon tankeverksamhet att tänka: ”5x5=25”. Men om en tanke som försvårar lärandet har blivit automatiserad är det värre. Om du ofta tänker “jag är dålig på matematik” har det blivit en automatiserad tanke. Då kanske det räcker med att du ska räkna ut hur mycket växel du ska få tillbaka i affären för att trigga tanken “det kan jag inte för jag är så dålig på matte”. Samma negativa tankar dyker upp när du ska lösa mattetal i skolan. Kanske du ger upp innan du ens har försökt. Många gånger är de där negativa automatiserade tankarna så vanliga att man inte ens tänker på att man tänker dem. Tyvärr kan de negativa tankarna påverka hjärnans arbete med att processa information från din omvärld. Låt oss se vad som händer i hjärnan. Förväntningar och erfarenheter formar din verklighet
Varje gång hjärnan tar emot ny information så kopplas den till existerande nätverk, det vill säga till tidigare 10
faktakunskaper, erfarenheter och personliga minnen i ditt långtidsminne. Det gäller både ljud, dofter, smak och känsel. Detta sker ständigt. Varje sekund tar hjärnan emot enorma mängder information vilket är helt omöjligt för ditt medvetande att hantera. Endast en bråkdel av informationen når ditt medvetande. Så det är långt ifrån ”hela” verkligheten som du uppfattar.
Hur du uppfattar omvärlden och dig själv beror alltså på vilken information som släpps igenom till ditt medvetande. Mängder av information filtreras bort. Hjärnans filtrering påverkas bland annat av dina förväntningar och tidigare erfarenheter. Vi kikar på några exempel. Låt säga att du har fått i uppgift att posta ett brev på vägen hem. Nu lägger du märke till flera gula brevlådor som du aldrig tidigare tänkt på. Det beror på att hjärnan ställer in sig på det du tänker på, som verkar viktigt för dig och som du förväntar dig att se. Den informationen släpps igenom till ditt medvetande. De gula brevlådorna har givetvis funnits där tidigare men har filtrerats bort
11
eftersom de inte har varit viktiga för dig. Dina förväntningar påverkar hur du uppfattar omvärlden. Även dina erfarenheter påverkar hur hjärnan filtrerar och tolkar omvärlden. Låt oss utgå från dina erfarenheter av att läsa. När du har lärt dig att läsa gör du det genom att läsa de första orden och gissar vad resten av meningen ska handla om. Vad säger den här frasen dig?
Blinka lilla lilla stjärna där... Dina tidigare erfarenheter hjälper dig att förutspå fortsättningen: “hur jag undrar var du är”. Din snabba förutsägelse förklarar varför du förmodligen inte uppfattade att det är två “lilla” i meningen. Du ser meningen utifrån dina tidigare erfarenheter istället för att faktiskt se vad som står där. Det finns alltså en risk att du missar information som inte stämmer överens med dina erfarenheter. Informationsfiltret styrs alltså av det du förväntar dig och det du tidigare har upplevt. Filtreringen sker oerhört effektivt och omedvetet utan att du märker det, sekund för sekund. Man skulle kunna säga att uttrycket “sök och du ska finna” stämmer eftersom dina förväntningar påverkar din uppfattning av omvärlden. Du ser och uppfattar ganska mycket av det du förväntar dig att se. Tänker du många 12
negativa tankar kommer du se andra saker än den som tänker mer positivt. Tänker du “jag är ingen mattemänniska” och “det här kommer aldrig att gå” kommer hjärnan släppa igenom information som bekräftar dina negativa förväntningar. Risken är att du ger upp och väljer att inte försöka.
Så vad tror du händer om du ständigt tänker: • Jag är osmart. • Jag är dålig i matte. • Jag är dålig på att hålla presentationer.
Då kommer hjärnan släppa igenom information utifrån dina förväntningar. Risken finns att du endast lägger märke till misstagen i din presentation. Då hör du kanske bara det negativa i feedbacken. Det positiva sållas bort. Därför är det så viktigt att du blir medveten om hur dina tankar, erfarenheter och förväntningar påverkar hur du uppfattar omvärlden.
13
Tänk istället positiva tankar: • Jag kan bli smartare. • Jag kan lära mig matte. • Jag kan bli skicklig på att hålla presentationer.
Att förstå hjärnan är att förstå sig själv. Nu vet du att hjärnan gärna tänker negativa tankar. Dessutom tänker den gärna samma vita feta automatiserade tankar. Du vet också att din uppfattning av omvärlden som hjärnan serverar ditt medvetande är ett urval och en tolkning utifrån dina tankar, erfarenheter och föväntningar. I slutändan handlar det om att inte låta detta begränsa dig. Det handlar om att tänka tankar som gynnar lärandet: Tro + handling = utveckling.
14
Klura på ... • Dina erfarenheter av att lära och hur de kan påverka hur du uppfattar lärsituationer? • Dina förväntningar som du brukar ha när du ska lära nytt? • Dina tankar om dig själv som brukar dyka upp när du ska plugga?
15