Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander
VI GÖR
OLI KA ald Undervisning om mångf lan och demokrati i försko
Lärarförlaget Lärarfortbildning AB Box 12060 102 22 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se
Kopieringsförbud Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
N VA
EN M ÄR
K
T
S
© 2021 Författarna & Lärarförlaget Grafisk form och produktion: Birgitta Schölander Omslag: Birgitta Schölander & Thomas Fröhling Textredaktör: Emilie Stendahl Papper: Multioffset 120 g, Invercote G 240 g Typsnitt: Sabon, Antenna Tryck: Exakta Print AB, Malmö, 2021 ISBN: 978-91-88149-49-7
Trycksak 3041 0417
2
VI GÖR OLIKA
Förord Att våga och pröva är en del av det pedagogiska drivet och lusten. Det gör inget att det inte alltid blir som vi tänkt eller att det ibland känns futtigt eller platt. Gör igen, gör om, gör samma eller gör nytt! Det är bara dåligt att inte försöka. Det var med den inställningen vi tog oss an vårt projekt om mångfald och demokrati på Bagarsjöns förskola i Nacka hösten 2018. Det är även den känslan vi hoppas att läsaren tar med sig från den här boken samt insikten om att det går alldeles utmärkt att djupdyka i och undervisa om olika högtider med religiös anknytning som firas runtom i världen, för att på så vis tillsammans med barnen närma sig och undersöka stora frågor om människors lika rättigheter, solidaritet och värdet av mångfald och gemenskap. Demokratiuppdraget är det mest omfattande och komplexa vi har som lärare i förskolan. Vi ska undervisa om demokrati och vi ska låta demokrati genomsyra alla områden vi arbetar med. Det är ett uppdrag som går att konkretisera så att det både blir genomförbart och gör skillnad på riktigt för barnen i deras vardag. Något som var en av ambitionerna med projektet och även en av ambitionerna med den här boken. I vårt projekt fick vi möjlighet att utforma undervisningen på det sätt vi trodde skulle bli kreativt och givande, vi fick tid till samarbete och diskussion och utrymme att pröva nya arbetssätt. Vi hängde hemliga paket på ett snöre i samlingsrummet. Samtalade och reflekterade över firanden vi upplevt. Lekte karneval och hoppade säck. Barnen fixade fest för att fira vinterns ankomst, FÖRORD
7
dansen blev ett stående inslag och potatisstafetten förnyades. Det är inte bara görbart att främja mångfald och demokrati i förskolan utan även väldigt roligt! Vårt arbete gav ringar på vattnet: Vi vann Nacka kommuns pris Fjädern, publicerade en artikel på Skolporten och vann Ulla-Britta Bruuns stipendium. Vi blev intervjuade av lokaltidningen och av fackpress. Men vår arbetsprocess var inte utan tvivel och osäkerhet. Vi vred och vände återkommande på frågor som: Skulle vi nå barnen på det sätt vi hoppades eller skulle vi ohjälpligen hamna i ett segregerande och potentiellt diskriminerande ”vi-och-dom-perspektiv”? Hur skulle vi få med alla kollegor på tåget? Vad skulle barnens föräldrar tycka och tänka? Varje gång vi diskuterade projektet och reflekterade kring det redan gjorda landade vi i en meningsfull känsla, tvivlet till trots. Vår uppfattning är att pedagogernas vilja och driv i arbetet på förskolan är centralt. Det är intresset för undervisningen, glädjen i att se barnens utveckling och förundran över det oväntade som hjälper oss att hålla i det pedagogiska arbetet genom allt det praktiska trixande som är förskolans vardag. Den svenska läroplanen för förskolan är krävande men öppnar också upp för stora möjligheter att vara kreativ. Att arbeta pedagogiskt i förskolan kan vara ett undersökande äventyr och vi kan aldrig vara riktigt säkra på var vi hamnar. Låt oss ha modet att försöka ge barnen en så bred och mångfasetterad kunskap som vi bara kan och därefter låta dem leda oss vidare mot den ännu oskrivna framtiden! Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander Nacka, december 2021
8
VI GÖR OLIKA
Och i uppfostran avgörs det också om vi älskar våra barn tillräckligt mycket för att varken stöta ut dem i världen och lämna dem åt sig själva eller rycka ifrån dem möjligheterna att göra något nytt och för oss oväntat, tillräckligt mycket för att förbereda dem inför uppgiften att förnya en gemensam värld. Arendt, 2016, s. 209
6
VI GÖR OLIKA
Reflektion vidgar vyerna Att maten spelar roll vid fester och högtider kom vi fram till tidigt i samtalen med barnen. Vi tolkade barnens svar som att de associerade till fester som födelsedagsfirande i första hand, snarare än till religiösa eller traditionella högtider. Barnen fascinerades av olika seder och vanor att äta på och introduktionsbilden väckte många tankar och frågor. ”Får de sitta på golvet och äta? Får människorna äta med händerna?!” Barnens sätt att uttrycka sig visade på att de tänkte att detta nog måste utspela sig i ett land långt bort. Vi pratade om att det väl även i Sverige är så att människor äter på olika sätt, eller? På en fest där många samlas finns det kanske fler människor än sittmöbler varpå en del av festdeltagarna får sitta på golvet – det kan väl hända? Detta fick barnen att tänka till. Nu kunde de själva komma på sammanhang där de faktiskt också ätit med händerna eller med pinnar, då de suttit på golvet, på picknickfiltar eller ätit på sätt som skiljde sig från vardagens måltidsvanor och sätt att äta på! Olikheter fanns här ibland oss och var inte något som bara kunde knytas till människor i ett annat land långt bort. När vi dagen efter repeterade vad vi gjort och bad barnen berätta blev det tydligt att det välkända och av barnen redan upplevda, mat som tillhör julen till exempel, var lättast för dem att minnas. För att minnas maträtter från andra högtider och traditioner behövde barnen ta hjälp av bilderna från paketen. Barnen utvecklade en medvetenhet om att julfirandet inte är en självklar norm för alla. Vidare reflekterade barnen över att religioner påverkar maten på olika sätt såsom att kött äts eller inte äts samt att bara vissa typer av kött förekommer. Att vissa väljer att inte äta kött för att värna allt levande var något som gjorde stort intryck i barngruppen och gav upphov till funderingar kring etiska dilemman. Är det rätt att döda djur för att mätta sig? Är det bättre att äta fisk än att äta kor, grisar eller kyckling? Barnen kom på 72
VI GÖR OLIKA
att vissa pedagoger inte äter kött och ville genast veta varför. Att fastande kan vara en del av en högtid och ett firande var något barnen till en början upplevde som motsägelsefullt. Varför skulle människor fasta? Behövde inte alla äta? Det blev tydligt att våra samtal om mat samt matens kulturella och religiösa funktion förändrades tack vare undervisningens innehåll och deltagarnas reflektioner. Det värmde också att uppleva hur mångfalden i undervisningens innehåll togs emot av barngruppen och hur barnen sedan kunde relatera till olikheter de själva hade upplevt och på så vis överbrygga den distans mellan ”vi och de andra” som funnits under en sekvens i samtalen. Vi upplevde att det fanns en solidarisk och tillåtande stämning i barngruppen och ett förvånansvärt djup i reflektionerna kring våra olikheter. Barnen sökte sig ofta spontant till bilderna på väggen för att samtala om dem och fundera.
Hur luktar en högtid? ”Det kittlas i näsan av peppret. Det är starkt i näsan men skönt.” Selma 4 år
Vi öppnade paket med bilder på kryddor men använde oss sedan av riktiga kryddor som vi tog med till samlingen. Vi luktade på kanel, ingefära och nejlika och smakade russin för att ge barnen en sinnlig upplevelse. Efteråt pratade vi om festmat som innehåller dessa ingredienser. Syftet var att barnen skulle få upptäcka att samma ingredienser kunde finnas med i rätter inom olika kulturella sammanhang, som kanel, nejlika eller russin. Både pedagoger och barn var nu vana vid arbetssättet med mångfaldskalendern. Samlingarna i storgrupp där vi öppnade paket efterfrågades av barnen – det fick inte gå en dag utan öppning. Vi upptäckte att SÅ GJORDE VI! TEMA MAT
73
Samma krydda – olika högtidsmat. Barnen luktade och beskrev för varandra vad de kom att tänka på.
barnen gav uttryck för vad de hade hittat i paketen tidigare. De mer aktiva barnen undervisade gärna de något tystare barnen. Vi såg också att fler och fler barn spontant skapade kalendrar. De ritade, klippte och klistrade. Vi repeterar 1. Minns ni något som finns att äta vid en högtid?
Vi började med att låta barnen minnas och reflektera över det vi jobbat med tidigare. 2. Mössen är nyfikna och vill lukta på kryddorna. Törs någon annan göra det? Vad påminner lukterna om?
Vi tog hjälp av mössen för att bjuda in barnen i samtalet om kryddor och dofter och högtider som vi upplevt.
74
VI GÖR OLIKA
Vad är det här för mat? Vad är vegetarisk mat? Minns ni i vilken religion som många äter vegetarisk mat?
Vet ni vad det här är för något? Vilka kryddor tror ni finns i? Vid vilken högtid brukar människor äta dessa?
3. Berätta om kryddorna och russin!
Vi nämnde att samma slags kryddor ofta finns med i högtidlig mat, kanske för att de har starka goda dofter eller för att de förr i tiden ansetts lite lyxiga och bara togs fram till högtider. En del kryddor kan vi också pynta våra hem med, till exempel genom att sätta kryddnejlikor i apelsiner och hänga upp vid jul. 4. Låt barnen känna, lukta, smaka och reflektera kring kryddorna. OBS! Ta först reda på om det finns allergier eller känslighet hos barn i gruppen.
Mera mat – förslag på fördjupning Mat och geografi Undersök med hjälp av en jordglob eller karta varifrån kryddorna kommer. Ta reda på vilka kryddor som odlas i Sverige. Varför odlas så många kryddor i varmare länder? Hur påverkar klimatet människor, natur och växtlighet?
Maten som konst Rita och skapa olika maträtter eller bakverk som innehåller samma krydda eller ingrediens, exempelvis sådana som innehåller russin, ingefära eller kanel och så vidare. Materialet kan sparas till avslutande utställning kring högtider, religion och traditioner.
SÅ GJORDE VI! TEMA MAT
75
När två tovade möss plötsligt dyker upp på Bagarsjöns förskola, har de många frågor till barnen. Mössen vill veta mer om människornas fester, firanden, traditioner och högtider. På detta lekfulla vis inleddes undervisningen om mångfald och demokrati på förskolan i Nacka, där barngruppen i huvudsak var rotad i traditionellt svensk kultur. Arbetet växte och fördjupades och kom att handla om tre olika aspekter på högtider: mat, lekar och ritualer.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2019
Afsana Nasrullayeva
I den här boken får vi ta del av Aisha Lundgren Asllas och Franziska Forssanders kreativa arbetssätt. Vi får följa hur och varför de arbetat med att främja barnens förståelse för värdet av mångfald, demokrati och solidaritet. En berättelse med många konkreta ingångar och tydlig förankring i förskolans vardag och styrdokument – om ämnen som sällan varit mer aktuella än i dag.
ISBN: 978-91-88149-49-7
9 789188 149497