I november 2017 blev jag sjukskriven för utmattningssyndrom och då gjorde jag något märkligt. Hela dagarna tittade jag på dokumentärer om norsk black metal och grävde ned mig i allt det mörka. Det var det mörka som fascinerade allra mest. Under samma period fick jag tips om det norska enmansprojektet Eldemar. Namnet delas även av den plats där älvorna bor i J.R.R Tolkiens värld. Det blev lite extra kusligt eftersom jag beskrivit dig som en släkting till älvorna. En halv minut in på den första låten började jag gråta hysteriskt. Jag hade kanske nått platsen där du nu fanns. Då visste jag att min sorgeprocess äntligen kommit igång. Följande veckor blev detta min ventil. En gång tipsade jag dig om ett hysteriskt bra black metalband. Aldrig har jag sett dig njuta så mycket av det dova mörkret i den melodiska musiken. Samma uttrycksfulla betyg vet jag att du skulle ge Eldamar. Den här boken tillägnar jag dig T.E och hoppas att du har det fint där du är i Eldemar. Kråkberget Hösten 2018
9