HERMANN TALVIK
Öppetsamtalmed MadisÜürike
HERMANNTALVIK Öppetsamtalmed
MadisÜürike
LiinaTalvik
©Liina Talvik 2026
Omslag:collage av teckningar HermannTalvik
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1, 11442Stockholm,Sverige,bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8134-994-8
HermannTalvikmed sindotterMirjami knät,tillhöger hans hustru Irma.Entypiskbildfrånvårthem,mängder av ofixerade kolteckningaruppnålade på väggen ochhängandefråntaket.
1960.FotoSvenGillsäter
Innehåll
HermannTalvik......................................................................................................................9
Öppetsamtalmed MadisÜürike.......................................................................................13
Bild 1–4Fyrakolteckningar 1938–1939.......................................................................16–19
Bild 5–8Ytterligare fyra kolteckningar1938–1939 ...................................................22–25
Bild 9–16 Åtta teckningar ikol,sanguineoch färgkrita1938–1941 ....................... 28–35
Bild 17–18Två teckningar ikol ochsanguine1942................................................... 38–39
Bild 19–20Två teckningar ikol 1942 .......................................................................... 40–41
Bild 21 Budbärare..................................................................................................................44
Bild 22 Heligt vemod............................................................................................................48
Bild 23–30Åttateckningar1945–1984 ........................................................................52–59
HermannTalvik
31 maj1906–11januari 1984
Plötsligtennattislutetav 1930-talet förmådde hangenom konstengestaltasinadjupt andligaerfarenheter. Ilängtan efter befrielsehadehansandliga ochhanskonstnärliga världförenats, befruktats ochberikats. Upplevelsernatog gestalt, flödadesom rytmer, former ochsymbolerutöverpappersarksom hanhadeframför sigpågolvet. Hanvar hudlös idenna gränslösadimension.Som en eteriskpilgrimsled växteandensvisuella språkfram. Ibland somskörpoesi,iblandmed dramatiskvåldsamhet.
Hanblevtidigtförälskad imonotypien. Dennatekniksom kombinerar måleriets ochgrafikens båda unikamöjligheter.Med nattensupplevelser fortfarandelevande somvibrationer ihansinremåladehan på glasskivan ochgjordeett uniktavdrag. För detmesta ifärg, menredan tidigt isin karriärsom monotypiensmästare skapadehan ocksåsvart-vitamonotypier.
Svartoch vitt isamspel varett genuintinstrumentför hans språk. Sombarnblandade hankol från spisen mednågra dropparregnvattenoch målade medkänsliga fingrari sammetslenagrå nyanseroch kraftfullakolsvarta linjer.Iden musikaliskaupplevelsen föddes hans kärlek till grafiken. Beroende på vadhan gestaltade valdehan olikatekniker, linoleumsnittför kraftfullafältsom balanserademot varandra,etsningar förljus, djup ochmättade avgrunder, torrnålsgravyrerna gavmikroskopiska linjespeloch dunkla gömslenoch monotypiernaoch målningarnaerbjödkosmiskamiljöer badandei färg. Landskapen,hanssamtalmed naturen, hade tidigare varithansvanligastemotiv. Menintehellerlandskapensaknade ande,devar inga avbildningar,devar lyhörda tolkningar av mötetmellanhansidentitet somkonstnäroch dentysta frihet somnaturenerbjödoch somgav honomstyrka.Frihetenkände hanlikastarkti kaskader av bländandesolljus somi doften av nyfallen snö.
Redansom trettonåring blev hanpådispens antagenvid Tallinns Statliga Konstskola. Vid22års ålder flyttade hantillHelsingfors föratt studeravid Konstakademien iAte-
neum.Snart skulle ocksåstudieresor iEuropainspirera ochfördjupahanskunskaper. Hanhungradeefter utveckling ochParis blev hans andrahem.Men Europastid av våldsammaströmningar skulle ståi vägenför hans frihet.Drabbad av synintryck som skulle förfölja honomåratalframöveroch efter episoder av flyktför attundgå fronten, tvingadeshan attlämna sitt hemland.
1944 blev Sverigehansnya hem. Hansökte sigtill fjällvärlden därden kristallklara luften endast mättades av tystnadoch nuet inte längre varett hot.
Hansökte inte människors sällskap.Ett ständigt pågående samtal mednaturen ochnärhetentillenastralvärld vardet enda sällskap hanbehövde.Imänniskor såghan anden somett sken,detta sken varendel av Gud. Menhan konstaterade isorgatt individen självinteerfor sinandliga rikedomoch kompetens, attmänniskor saknaderedskap för sininreresaoch attdegickmiste om attuppleva sinegenrolliett större allt.
Hanönskade atthansandliga kompositionerskullevaraden nyckel somöppnade emotionelladörrar. Iden känslige betraktarens ögon kundeblicken vändas inåt,bort från en erbjuden bild ochinmot individens själsliganärvaro.Syftet medhanskonst var inte attviskullelärakänna honom bättre,syftet varatt vi skulle närmaoss en större förståelse av osssjälva.
Hanönskade atthanskonst skulle vara en oasför meditation därallaerfarenheter hade sammagiltighet,allamänniskor hade sammavärde ochallaspråk röntesamma respekt. Språkbaserade på ord, på rytm,färg, form ellertoner
Hanvissteatt bildensspråk är obundenögonblickligkommunikation därupplevelsen föds ur en nära relation mellan detsynliga ochdet osynliga,mellanobjektetoch tomrummet.
Hanvissteatt ordetkan få upplevelsens skimmeratt blekna ochexistentiellklarhet attupplösas.
Hanville attviskullenärma osshanskonst så somvinärmaross musik, så som vi låtermusikenstoner omslutaoss,såville hanatt vi skulle vara sökandeihansverk.
Hanönskade attviskullevisavarandrarespekt ivåratafatta försök attmed ordens hjälpbeskrivadevägar vi vandrarpåfrämmande mark,orden,konstrueradeatt fungera iden konkreta verklighet somvibefinner ossi,denna greppbara, tidsmässigtöverskådliga verklighet,där allt harenbörjanoch allt harett slut.
Hans budskaphar inte en början ochinteett slut,det är en symfoniaverbjudanden. Hanförmedlar en frågeställning hämtad från en ogreppbar värld.
Hankallade inte sigsjälv religiös,men hanansåg atthan,liksomallaandra,var en delavGud.Han kalladealdrigoss föråskådare. Hankallade ossför mottagare.
Vadser du? frågade han.Ofta.
Frågan varriktad mot vårt inre.För vadser
vi?Vad ser du och vadser jag?Vilka är vi?
Vetviegentligen vilkaviär? Du ochjag?
Ibokserien Öppet samtal med ,samtalar
jag medmänniskor som på olika sättblivit berördaavmin farHermann Talviks starkt personliga och känsligakompositioner.Min förhoppning är attdusom läsareska känna dig inbjuden attmentalt deltaidetta samtal
Attduska tillåtadig att reflektera,ifrågasätta och acceptera, såväldinatankarsom mina tankar och våra tankar. Iden här boken
möterjag Madis Üürike, konstsamlare och vän, som även han gjorde denpåtvingade
resan från Estland till Sverigei slutetavandra världskriget.
Hermann Talvik (1906-1984) varen mångsidig konstnär.Bådevad gäller tekniker och motiv.Hansmåleristräcker sig från lyriskalandskaptillkompositioner
av andligkaraktär.Grafiken spänner över hela fältet från träsnitt och linoleumsnitt till torrnålsgravyrer och etsningar. Hanär också monotypiensmästare,entekniskdär målningenfrånett plant underlag trycks iett enda exemplar.
En stor del av hans konst har sittursprung iupplevelser från en världbortomden fysiska.Kompositionerna är laddade medett komplext symbolspråk, ibland en gestaltning av en våldsam händelse,iblandett möte ibländande ljus, andraverkkan vara en illustration av en bibelberättelse.
Han villeinteberätta om sin egen vision, vad somlåg bakom verket, hanville helst inte ensgesinakonstverknamn,eftersom han menadeatt det skulle ståi vägen förvåra personligatolkningar.Tolkningar som färgas av våra unika erfarenheter och somknyteran till våregensjälsliga närvaro.
Vadser du?
