Bjarne Persson
PROFILEROCH GÅRDAR I 1800-TALETS KARLSTAD
Profileroch gårdar i 1800-talets Karlstad
Bjarne Persson
PlanöverKarlstad1865 av Johan Pihlgren.
Förord
Medanledning av attBrf Björken2,där jagbor,hadesitt25-årsjubileum år 2013, fick jaguppdraget attskrivaenbok om vårt gamlahus Björken2i Karlstad.Jag lästeingammallitteraturomKarlstad, tittade på gamlafotografieroch kartor, släktforskade, googlade ochfrågade vänneroch bekantasom är uppväxtai Klara.
Dettahus byggdes1905 ochhette då Clara9.Det vardärförintesvårt atthitta på titeln till boken, och2013gav ut ”Clara 9”.Det varenbok primärt om detgamla huset jagbor i, menden beskrevockså översiktligtden gamlabebyggelsen ihela stadsdelen Klaraoch de människor sombodde däri äldretider
Däremotkunde jagintefinna någonsammanhållen,heltäckande berättelse om enbart stadsdelen Klarai gamlatider.Jag tyckte därför attdet varenangelägen uppgiftatt täppa till luckan om vårnärmastelokalhistoriagenom attgeut ”Människor ochmiljöer igamla Clara” somutkom 2016. Iden bokenhar jag minskatner beskrivningen av Clara9 mendäremot utvidgat berättelsenomhela stadsdelen Klara.
Beträffande hela stadens historia så finns detförnämligaverkatt tillgå,främst Karlstadsstads historia i4 delaravC ENygren, Lars Dalgrenoch OveMoberg samt Detgamla Carlstad av Mats Ronge.Särskilt intressantaärde personbeskrivningar ochomdömen somjag harkunnatfåframompersonersom levde iKarlstadpå1800-talet,detta främst tack vare N.F. Bergqvistsbok Gamla kyrkogårdeni Karlstad ochHenrikLilljebjörnsbok Hågkomster.
Nyligenkom jagpåett antikvariat övertvå böcker utgivna av CE Nygren 1914, nämligen CarlstadsHistoriaomfattandedefemtioårennärmast före stadens brand1865, samt Karlstadsbrand 1865 ochstadens senare historia. Mycket intressantaböcker, medingående ochfaktaspäckade personbeskrivningar ochgårdsbeskrivningaravdet nedbrunna Karlstad.Dessa böcker finns inte längre attköpa,knappast heller på antikvariat.
Genom en kombinationavuppgifterurNygrens böcker från 1914 ochmina tidigare utgivna böcker så kanjag härbeskrivabådeTingvallasoch Klaras hela person-och gårdshistoriai ettsammanhang.
Jag följer Nygrensvandringfrångårdtillgårdi stadsdelen Tingvalla fram till branden1865 ochkompletterarmed minegenvandringi stadsdelen Klara.
Jaghar därmed nöjet attpresenteramin nyabok Profiler ochgårdari 1800talets Karlstad, vilken alltså omfattar hela Karlstadsstad.
MajorCarlEmanuelNygren(1874-1936).
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Clara9,där jagnuhar bott i35år.
Samma bild somföregående,med Herrbadhuset iälven t. v.
Samma hus t. v. Clara9 fördrygt 100 år sedan. Drickakörarenärvälkommen.
Frånvänstermagasinet,hybelejenskvarn ochångbåten Örn.
Från vänsterförrådsbodar,magasinet,västrabron, Hybelejens kvarn
Målningarfrån1800-talet.
Kortbeskrivning av Karlstadsuppkomstoch utveckling.
Staden Carlstad bildades 1584 somden första iVärmland. Detvar hertig Carl, sedermerakungCarlIX, somavnågon anledning tyckte attden lilla handelsplatsenTingvalla skulle upphöjas till stad.Det fanns vidden tiden ca 150 invånare iTingvalla,och mankan tyckaatt detvar ettnågot litet befolkningsunderlagför attbli stad.
PLAN affCarlstadh såsomdedhnuförewetter1646.
Denäldstakända kartan över Karlstad.Författaren är okänd menkan vara lantmätarenHåkan Arfvidssonsom underden aktuella tidenvar ensamlantmätare iVärmland. Observeraatt kartan är upp-och nedvänd.
DelavGeometriskdilenationöffwerCarlstadz tompterupprättadavlantmätare Christer Romanår1696. Dettaärden nyaplanför staden somtillkom efteratt denbrunnit1652. Notera skillnaderna mot1646 årsplan. Bl ahar gatunätetblivit glesareoch fått ettrutmönster.
Befolkningen ökadeintehellernämnvärt de följande100 åren.Först efterden storabranden1752 blev detenkraftig ökning av folkmängdenfrånca800 till ca 1600 människor
Fängelset,Sjukhuset,Domkyrkan meddet gamla tornet,tornetpåGamla Gymnasiet. Fototärtagetförebranden1865. Fotograf:Okänd.
Söndagenden 2juli1865 utbröt på tomten ihörnetavÖstra Torggatanoch Drottninggatan denstora branden, somödelade så gott somhelastaden. Av stadens241 tomter varendast 9obrända.Biskopshuset,gamla gymnasiet, lasarettet,fängelset,hypotekshuset ochkvarteret Almenräddades. Domkyrkans torn ochyttertakeldhärjades.Vid dentiden fanns deti Karlstad ca 5000 invånare, därefter hardet skettenstadigtillväxtavbefolkningssiffrorna.
Tidigare större stadsbränder iKarlstadvar underåren1652, 1719 och1752.
Beskrivning över Tingvallastadenshus ochbyggnader.
Förenbeskrivning av stadenshus ochbyggnaderärdet lättastoch säkrastatt följa husnumren, ochdär måsteviställavår vandring österutfrånbiskopsgården.I äldretider vardet endast husförhörsböckernaoch jordeboken, somhadenågot att göra medhusnumren. Idagligt talanvände mansig aldrig därav, utan hus och tomter benämndesantingenefter ägaren,husetsfärgeller dess byggnadsform, om nu denna inågon betydligaremån skildesig från denvanliga typen. Exempelpå sådana benämningarärKruskopfegården, ”Gulehuse” och”Fyrkanten”.Det var förstgenom magistratens beslut av 10 aug. 1846, somhusnummerblevanbefallda till användning,fastlångligatider gick,innandekom iallmänt bruk, kanske egentligen förstefter stadensbrand, då medhusen även de mångagamla besynnerliga namnen försvann
Ovanförkvarteren öster om biskopsgården låg”Garvarelandet”,ett område som visserligen tillhörde staden,och somskulletjänstgörasom någotslags gata,fast framkomligheten varytterligtinskränkt.Garvarelandetbetraktades dockmera somprivategendom av alla de garvare, somhär underhundratalsi flera generationerdrivitsittinbringande yrke.Det varett enda stort, veritabelt sumphål, därhär ochvar marken givits någonfastare form genom påförande av barkavtall. Ettstyckeupp på älvstrandenvar trägolvbyggda, inhägnademed slanstängsel, varå upphängdeshudrester, benhudaro.dyl., vilkahär skulle torkai ochför limberedning.Här ochvar voroväldiga karnedgrävda,i vilkahudarnabarkades. Närmareälven lågofantliga,ända upp till 6à 7fot (ca2 m.)högabarkhögar. All bark tippadesuti älven, mensom naturligtvis ej allt följdemed strömmen, så växtehögarna immerfort – till stor förnöjelse förungdomen,som härhade utmärkta lekplatser. Magistratenutfärdade visserligendåoch då förbud motdessa högarsuppläggande, mensom detsynes meddåligtresultat. Vattnetruntomkring hade antagitenegendomlig, snusbrun färgton, vilket varlångt ifrånatt hindra kringboende attanvända detsom dricksvatten.Tvärtom ansågs detavmånga betydligtbättreoch hälsosammare än detvanliga älvvattnet.
Rakt ut från strandengickfrånvarje garverienflytande, motströmmen vederbörligenförankrad brygga.Härifrånvar detsom hudarnanedsänktes till ”vekning”(uppmjukning), vilket nog ocksåi sinmån bidrog attgeåtvattnet den av kännare så högt skattade musten.Älven utanförGarvarelandet varden tidenså djup, attstora,avbarkdjupt lastadeskutor kunde därlägga till.Särskildabryggor härför varuppfördai närheten av nuvarande spruthuset.
Imittenav1850-talet hade Garvarelandensåsom lekplatsfåttensvårkonkurrenti denö,Sandgrund, sompåett partiotals år bildatsi älvennorrdärom.Pågrund av älvens mångauppslamningar, vilkadåsom än idag högstmenligt inverkadepå sjöfarten, hade undervattensbankarbildatshär ochvar iövreälven.För att undanröjahindren hade omfattande mudderarbeten företagits,men meddåliga
Boken handlaromdet gamla Karlstad på 1800- talet ochtidigare. StadsdelenTingvallabestod av 241 tomter eller gårdar, delvis som på landetmed små rödmålade, torvtäckta en-eller tvåvåningshusmed uthus, stallar, fähus, logar, hästar, kor, grisar medmerai trädgården. Betesmarker fanns på andrasidan Klarälven,såvarjemorgon och kväll vallades kreaturen över Västrabron och genom stadsdelen Klara. IKlara fannsockså islutetav1800- talet ettväxande
IKarlstad livnärde man sig oftasom hantverkare, t.ex. garvare,sämskmakare, färgare, kopparslagare,tunnbindare,repslagare, knappmakare m.m.,yrken som inte är så vanliga
Karlstadvar medandra ord en verklig idyll, där allakände alla,och man bryddesig om varandra
antalbostäder av varierande storlek, småhusoch mindre hyreshus. numera som ienfamilj.
Men idyllen försvann medden storabrandkatastrofenden 2juli 1865,när nästan hela
Tingvallastaden brannoch och familjernablevhemlösa.
Idenna bok har jaggått igenom alla Karlstadsstads gårdar inummerordningfrånnr1-3,som är Biskopsgårdenosv till nr 241, och iKlara som harbeteckningarnaKlara 1till 27 osv.Gårdarnaoch
husen beskrivs, liksom människorna som levdedär.
