Reine Vincent
PALMEMORDET ÄR LÖST IGEN
Handbok iatt ljuga somSkandiamannen

PALMEMORDET ÄR LÖST IGEN
Palmemordet är löst igen
Handbok iatt ljugasom Skandiamannen
av Reine Vincent
Impressum
Automatiseradteknikvilkenanvändsförattanalyseratextoch dataidigitalformisyfteattgenererainformation,enligt15a,15b och15c§§upphovsrättslagen(text-ochdatautvinning),är förbjuden.
©2026ReineVincent
Illustration:ReineVincent
Förlag:BoD·BooksonDemand,Östermalmstorg1,11442 Stockholm,Sverige,bod@bod.se
Tryck:LibriPlureosGmbH,Friedensallee273,22763Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8134-129-4
FÖRORDAVFÖRFATTARENREINEVINCENT
Frågan är,kan man lösa brott somett medium med andevärlden eller finns “bara”ettsjättesinne?
Jag är präst ochreligionsforskaremen haren gedigenerfarenhetinom juridikoch brottsutredningar. Kanske en brakombination; själavård, gudomlignärhet, juridikkombinerat medkriminalitet,vittnespsykologi och brottsutredningar?
Bakgrundentill mina böcker är någon typav förnimmelser somskeddetregånger,kanintesätta fingretvaddetär,
Första förnimmelsen förnågot år sedan, var en syndär Skandiamannen komutfrånSkandiahuset ochsåg paretPalme till höger,promenera söderut på Sveavägen.
Andraförnimmelsen var någonvecka senare, samma scen mennumed en kraftigdoftavalkohol.
Tredje förnimmelsen kom någondag senare,såg ur Skandiamannens perspektiv hurhan stod halvt dold vidsödraannonspelarenoch förberedde sig.
Snettframåttill högerstodparet Palmevända motett av Dekorimasskyltfönster. Bredvid, till höger om paretstodAnders Björkman, vänd utåt mottrafiken.
Meddet somutgångspunkt, pusselbiten som saknatsi 40 år,har jagdärefteranvänttraditionellt polisarbete.Jag hargjort vittnespsykologiska analyser ochutvärderingar iböckerna.
Detscenariojag beskriveri mina böckerärhur resten av pusselbitarna passar in nu närden saknade bitenärpåplats.
Sålåtossnutillsammansidenhärandraboken omPalmemordetfortsättaläggaklartvärldensmest omfattandepussel.Ettpusselmedmiljontalsbitar ochenprislapppånäraenmiljardkronor. Ettpusselsomkanskealdrigbordehasprittsutöver golvet,–ochsomdefinitivtaldrigbordehaberövats sinviktigastebit,StigEngström,menpolisenär kanskeintesåduktigapåattläggapussel,manskall iallafallintetabortbitarsommanvethörtillpusslet…
FörfattarenReineVincentstankaromintuition
Begreppet ”sjätte sinne” används oftaförattbeskrivaen känsla av att veta eller ana någotutanattmandirektkan förklara hur man vet det. Iverkligheten syftar detsällan på något övernaturligt, utan på snabb och omedveten bearbetning av information ihjärnan. Inom psykologi kallasdettaoftastintuition.
1.Intuition–hjärnanssnabbaanalys
Människanshjärnaarbetaritvåhuvudlägen:
● Analytiskttänkande–långsamt,medvetetoch logiskt.
● Intuitivttänkande–snabbt,automatisktoch omedvetet.
Det som ibland upplevs som ett sjätte sinne är ofta hjärnans intuitiva system som snabbt känner igen mönster baserat på tidigareerfarenheter.
Ett klassisktexempelärenerfarenpolissomdirektkänneratt “något inte stämmer” iett förhör.Han kan inte alltid förklara varföristunden,mensenarekandetvisasighandlaom:
● kroppsspråk
● tonfall
● motsägelseriberättelsen.
Hjärnanregistrerar alltså detaljer utan att personensjälv ärfulltmedvetenomdem.
Närenerfaren utredare hör ett vittneberättakanhjärnan snabbtkännaigen:
● motsägelseritidslinjen
● ovanligaordval
● beteendensomoftaförekommerhoslögnare
● mönsterfråntidigarefall
2.Kroppensvarningssystem
Det som kallas sjätte sinne kan också vara kopplat till kroppenshotdetektion.
Människan har ett mycket snabbt system ihjärnan, bland annati amygdala, som reagerar på potentiella faror innan vi hinnertänkalogiskt
Detkanskapa:
● enplötsligoro
● enstarkkänslaavattnågotärfel
● enimpulsattlämnaenplats.
● ensåkalladmagkänsla.
Detta system utvecklades evolutionärt redan under grottstadiet för att snabbt upptäcka hot, till exempel hotande rovdjur eller aggressiva människor.
3.Omedvetnasignaler
Viuppfattarhelatidensmåsignalerfrånomgivningen:
● förändringariljud
● människorsblickar
● rörelsemönster
● ansiktsuttryck.
Många av dessa signaler registreras omedvetet. Närhjärnan snabbt kombinerar dem kan resultatet kännas som en stark magkänsla.
Detkanupplevassomattman“baravet”.
4.Erfarenhetensbetydelse
Ju mer erfarenhet en person har inom ett område, desto starkarekanintuitionen bli.
Exempel:
● brandmänkaniblandkännaattetthuskommeratt kollapsainnandethänder
● läkarekanfåensnabbkänslaavattenpatientär allvarligtsjuk
● utredarekananaattettvittneundanhållernågot.
Utredaren kan få en stark magkänsla innan en analys av situationenärfärdig.
Men iverkligheten har hjärnan bara gjort en extremt snabbstatistiskjämförelsemedtidigareerfarenheter.
Erfarna poliser,utredare och domare kan ibland få en snabb magkänsla om något ienberättelse inte stämmer.Det beror oftastpå:
● tusentalstidigareförhör
● igenkänningavmönster
● småavvikelseribeteendeellerspråk
● kroppsspråkochtimingiberättelser
Inom psykologi kallas detta ofta intuitiv expertis –hjärnankännerigenmönsterutanattpersonendirektkan förklaravarför.
Idessafallbyggerintuitionen påtusentalstidigare erfarenhetersomhjärnanjämförmedsituationen.
5.Närintuitionkanvarafel
Ävenomintuitionkanvarakraftfullärdenintealltidkorrekt.
Denkanpåverkasav:
● rädsla
● fördomar
● minnesfel
● slumpmässigaassociationer.
● stress
Forskningvisarattintuitioniblandledertill:
Tunnelseende:
● manlåsersigvidenteori
Bekräftelsebias:
● mantolkaralltsåattdetbekräftarmisstanken
Vilket ger felaktigavittnesbedömningar: Därförkräver rättssystemetalltidfysiskellerdokumenteradbevisning.
Demestframgångsrikautredarnagörtvåsteg:
Intuition –någotkännsfelellermisstänkt Analys–mantestarkänslanmotfakta
Omkänslanintehållerförfaktamåstedensläppas.
Därför kombinerar professionella utredare alltid intuition medsystematiskanalysochbevis.
6.Hurmänniskoruppleverett”sjättesinne”
Närmänniskorbeskriverettsjättesinneberättardeoftaom:
● enstarkföraning
● enkänslaavattnågotkommeratthända
● enplötsliginsiktutantydligtankeprocess.
För personen själv kan upplevelsen kännas nästan mystisk, eftersom den uppstår snabbare än medvetet tänkande.
Sammanfattning
Detsomoftakallassjättesinneärideflestafall:
intuition
omedvetenmönsterigenkänning
kroppenssnabbavarningssystem.
Intuition är alltså inte ett extra sinne ibiologisk mening, utan ett sätt förhjärnan att snabbt tolka komplex informationutanattvimärkerprocessen.
Kapitel1 —Klarhetenstyngd
Detbörjadeintemedhat.Detbörjademedenkänslaav maktlöshetisamhället,mensamtidigtprecision.
Jagdrogstillengelskspråkigaböckeromanarkism,texteri tidningenContraochinsändareiSvenskaDagbladet,sådana somintebadomursäktförsinskärpa.Iderasformuleringar fannsettrastersomladevärldentillrätta:statensom mekanism,kollektivetsomtryck,ideologinsomteknik.
Språketvartorrt,nästankliniskt,ochjustdärförövertygande. Därandrataladeomkompromissertaladedessarösterom konsekvens.
Gradvisförskötsfokus.Frånsystemjaghatadetillperson. Frånstrukturtillansikte.Detvarenklareså.Ettnamn,Olof Palme,kundebäradetsomannarsvardiffust.Engestalt somkundekoncentreramotsägelserna,görademhanterliga.
Märktehurvardagenbörjadeordnasigkringdennapunkt. Enblankettsomavslogs,ensiffraienrapport,ettbeslut somfattadeslångtbort—alltfickenriktning.Orsakoch verkanbandssamman,integenombevis,utangenom upprepning.NärsammaslutsatsattdetvarPalmeåterkom tillräckligtmångagångerupphördedetattvaraenslutsats ochblevettfaktum.
Iefterhandskullejagförståhurfarligtenkeldenbildenvar. Hurfrestandedetärattlåtaenendamänniskabäratyngden avettheltsamhälle.Menjustdåupplevdesdetintesom förenkling.Detupplevdessomklarhet.
Börjadetänkapåmakthavarnasspråksomvilseledande, omvackraordsomintemotsvaradeinnehåll.
Jagtestadeformuleringarförmigsjälv,somomverkligheten kundejusterasgenombenämning.Vredenhöllsischack avlogiken.Detvarsåjagvillbeskrivadet.
Detvardärkapitletbörjade.Inteihandlingen,utani övertygelsenstystnad.
Kapitel2-Lärdigljugasommig,StigEngström
Harlärtmigattnärvittnesmaterialetsprickeruppifragment uppstårennästanoemotståndliglustattfogasamman delarnatillenberättelsesomflyter Mendenmatrisjagarbetademeddirekteftermordetvill någotannatavmig.Denbermigstannakvaribrottet, attaccepterasprickornaochvägavarjeuppgiftefterdess empiriska(praktiskaerfarenheter)tyngdiställetfördess narrativa(förklarandeberättelse)bekvämlighet.
Detjagfårframärdärförinteenhistoriaomvadsomhände, utanenkartaövervadsomkansägas—ochhursäkert detkansägas.
Metodenäråterhållsam,nästansträng.Samtidigtärden psykologisktlyhörd.Iettmaterialdärutsagorintebara beskriververklighetenutanocksåformarden,dåframstår dettasomdenendahållbaravägen:attlåtastrukturenbära osäkerheteniställetförattförsökadöljaden.
Närjagvisualiserartidslinjematrisenförsökerjaginte berättautanvisa.
Jagserframförmighurtidenlöperhorisontellt igenompolisensförhör,frånminuternaförehändelsen tillminuternaefter.
Vidvarjepunktläggerjaglagerovanpåvarandra.
Högstuppplacerarjagdeobservationersomstödsav fleraoberoendeiakttagelser;somskotten,underdemde enskildamenmöjligaobservationernasomattjagpratat medLisbethPalmedirekteftermordetpåhennesmake; längstneddehandlingarsomendastexisterarienberättelse, somminberömdaklockamedmörkurtavla.
Författaren lederläsaren ibevis vemsom var gärningsmanvid mordetpåstatsminister Olof Palme. Vittnespsykologiska utvärderingar har gjort på Lisbeth Palme, Anders Björkman och delvispåLeif Ljungqvist vittnesutsagor. Gärningsmannen berättar själv om konstruktionen på sitt falskavittnesmål.Författaren har gjort en vittnesanalys på gärningsmannens utsagor under total lögnhypotes.Flerakapitelhandlar om gärningsmannens motivbildsom denne själv får berätta
Bokengår djupt in igärningsmannens psyke, både före ochefter dådet. Författaren visar på hurennytolkning av vittnesutsagor binder gärningsmannentillbrottet. om.

