Lägger en trasig dikt iryggsäckenoch titta -den blir lättare attbära!
Lägger en trasigdiktiryggsäckenoch titta -den blirlättareatt bära!
Lägger en trasig dikt iryggsäckenoch titta -den blir lättareatt bära!
-dagbokfrånMöllevången 1995
Niklas Aurgrunn
©2026NiklasAurgrunn
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1, 11442Stockholm,Sverige,bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8134-110-2
Till minnet av JonasGrundberg
”Herregud, härvar jagnuigen, irranderuntpågatorna. Jagsåg på ansiktenaruntomkring mejoch visste attmitt eget liknadederas.Ansiktendär blodet runnit bort,spända ansikten,bekymrade,vilsna. Ansikten somblommor som slititslossfrånsinarötteroch stoppats ientjusigvas därde snabbt förloradesin färg.Jag måsteivägfrånden härstaden.”
John Fante, ”Ristati damm”
”Jag tänker attjag tänker.Jag tänker alltid minsttvå tankar samtidigt. En tankesom kommenteraroch kontrollerar den ursprungliga tanken.Det är mycket smärtsamt.”
LukasMoodysson,”Vitt blod”
”-Hanhar ingenfamilj,han är författare. -Jaha, sa Oliveira.”
JulioCortázar, ”Hoppa hage”
”Duhar idin förmågaatt låta allt vadduupplevt,dinaförsök, misstag, fel, besvikelser, begär, dinkärlekoch ditt hopp,låta allt dettarestlöstuppgå idittmål.”
FriedrichNietzsche,”Mänskligt- Alltförmänskligt”
Detteatraliskt ödesmättadesinnestillstånd somvill till föratt brytaenond cirkel:plötsligt harjag alltså varittre år iStockholm igen,hur gick nu dettill, var sipprade allt livetut? Jo,jag komväl uppdimpande från Kapstadenenafton iapril utan andraplanerän nytt liv, ettnytthem ochnån slagsfortsättningåt Miriam ochmej,ett nytt kapitel, en omstartefter de vansinniga åren därnere, efterflyktentillUnderlandet däralltställdespåhuvudet bildligt sombokstavligt ochvårapersonlighetereroderade ochnöttesner till bara beneni solenoch slagregnen ochdeevigt vinandevindarna, ikulturkrock ochrelativ fattigdom ochför mindel arbetslösfrustration ochtristessoch ekonomiskt beroende...förloradei varsin ondcykel av urgröptsjälvförtroende ochfallnaförhoppningar men detdär kanjag skriva en bokomenannan gång,eller låta bli. Vi kantills vidare nöja ossmed attkonstatera attläget varemotionellt ansträngt, ochplanenluddig värre.
Jagåtervände till Sverigeiallafall ochhon följde efternågra månadersenare, föratt försvinnaigen
ganska omgående till en annankille utei Spångamendet är ytterligareen helt annantveksam text. Kröp undan, på nåtmärkligtvis både slagen och lättad,och ettpar år förflöt medanjag ställdemej upp.
Mennuvärkervåren iden torrahuden mellan tårnaoch plötsligtutansmärtafastvägsalt tränger in isprickornaoch sårennär jagvågar mejut. Nytt liv, jagkännerigenmittgamla mod, minförlöpta lust,och en förlorad älskarebörjaråtergnola längst in idet söndersuttna ochförvirrade. Jo,tittarutigen ochknaketavkotor närjag vrider på halsen stämmer medstadenoch tidensom låter, flytermed lätta krusningar, somångar av tacksamtillfällighet.Ser mejomkring ochfan vetomjag inte småler... Tvåår, dethar gått tvåårsen honförsvannoch jag kantänka mejatt detärett halvtliv av tvåsam aktivitetför hennefastenendahastigt förbisprungeneftermiddag av paralyseradväntanför mej. Menjag lyfter handen nu,låter livetsvepa in över densläppande krampen, låtermaran torkaoch förflyktigas. På postkontoret en trappa uppikorsningen Dalagatanoch Odengatandär jagframlevtmina dagarärradionalltidavstängdeftersomett parav cirkahundrabrevbäraremenar sejintekunna arbeta till musik. Ytterligareentrappaupp sitter vårunge chef ochleker meddatorn. Jaggör åtta tunga timmar om danoch fårmin spottstyver, betalarräkningarna ochenkasse basvaror,några frimärkenoch en rulle Rapé ochett tolvraders stryktipsoch så är jagpank igen.Det hettenär jagåtervände till fäderneslandet attdet viddryga tretti kanske vardagsändåatt
Detärenslags trasig elleraldrigheltfärdigflummaddikt om någraveckoreller ettpar månaderpåennyplats,i en ny tid, mednylustoch ny förvirring.Det är en av de därsmå gummibandade buntarna medöver- ochunderexponerade snapshotssom blev liggande seni decennier längstner ikartongen medosorterat liv. Detärett litet skäligen oredigerat utsnittavliv ochlängtan,avsyrande tankeoch ojämnpuls, av ganska lika delarfokuserad förundran ochvilsetjävlaranamma. Detärockså detallra första osäkra darret av förälskelse, ellervad detmöjligen skulle visa sigvaraeller vägra. Är en bagatell kanske, mensåärdet bagateller vi är?
Niklas Aurgrunn hartidigarepubliceratenrad böcker i skilda genrer.Han är även singersongwriter,bildkonstnär ochkorsordsmakare.
