MOPEDISTEN SOM VÄGRADE LJUGA
SV EN- OV ES VENS SON
Mopedisten somvägrade ljuga
Sven-Ove Svensson
Mopedistensom vägradeljuga
–roligakrönikor, arga dikter &tvärt om
Varningtillallakänsligaläsare. Detfinnsenupprepning på sidan179.
–Tröjandå? Affärsidén?
–Jaja…
Sven-Ove Svensson, Forshaga,har skrivit1 100krönikori dagspress, radio, tv ochtidskrifter ochännufler inlägg på nätet. Härärnågra av dem.
Viktor Root –som verkligenintegillaratt blikalladSven-Oves pseudonym–har skrivit402 dikter varavallatänkvärda och flera rätt stavade. Härär36 av dem.
DetärViktorsom är mopedisten somvägrarljuga.
Sven-Ovestidigareutgivning,urval:
Leendetivedlådan,Bonniers, 1980
Ordbok,med tecknarenRobertNyberg, Brevskolan,1997
Droppen,LOoch Bilda, 2001
Solresan,med konstnären Stig Olson, Bild,text&form, 2002
Mitt livsom keps,BoD,2023
Mitt livsom Värmlandssämstalöpare,BoD,2024
Hans senasteantologiär VärmländskaFörfattarsällskapets
Ögonblicksbilder Leva tillsammans, Norlén &Slottner, 2024. Därmedverkar hanmed en novell.
©Sven-OveSvensson2026
Webb:sven-ove.nu
Omslagsfoto: IngerNilsson
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1, 11442Stockholm, Sverige, bod@bod.seTryck:Libri PlureosGmbH, Friedensallee273,22763
Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8134-044-0
SÅ LÄNGEDU VÅGARFANTISERA
Vartredjekrönika jagskriver skavararolig,var tredje kritisk ochvar tredje snäll. Så tänkte jagfrånbörjan.
–Snäll?Du?
–Varförinte? Kanske en naturbetraktelseeller barnhistoria?
TVÅSNABBAORD
FRÅN EN FYRAÅRING
Detvar närvivar färska somföräldrar.Jag tyckte språket var viktigtoch försökte uppmuntraflickornas ordlustoch formuleringsförsök.Barnetinomdig leversålänge somdu vågarfantisera,jag visste ju det.
Ibland hittadevi på nyaord tillsammans. Ibland lärdejag demuttryck somredan fanns. Mellanflickan lärdejag detlätt byråkratiska:
–Vidta åtgärder!
De ordenurvår fyraårings munlät lika roliga varjegång.
Alla log, detmärktehon.
Ända tillshöstenkom.En alldeles särskilt regnig,klafsig höst.Klara skalämnassentoch vi kommer rusandeinpå vårt älskadedaghemi Forshaga.Det är mitt undervärsta lersäsongenoch entrén på Gullvivanser bedrövligut.
Dettaärintestäderskansfel.Det är höstensoch lerans och leklustens förtjänst.
Klaratvärstannar mitt ientrén, tittar intresseratpåall leran ochsedan på dentrevligastäderskansom råkarkomma förbi ikorridoren.
Plötsligtkommerungen på de roliga ordensom pappahar lärt henneoch somgör alla så gladanär honsäger dem. Hon vetintevad de betydermen detgör ingenting.
Snabbblick på lera ochstäderska,snabb ochbarsk kommentar:
–Vidta åtgärder!
Detärsådanastunder du vill sjunka genomjorden. Eller åtminstone genom fjortonpar småstövlar medfuktiggrålera bredviddig ifarstun.
Städerskan tror än idag attKlara visste vadhon sa.
DÄR! DÄR!
En dagtar jagmed migen 6-årig vänpåsvamppromenad.
Detärett lyckat valvisar detsig.Hansögonsitternära kantarellerna,det görintemina.
Undertiden förviintressanta samtal.Påett vikt A4-papper antecknarvisådantsom vi ser. Hussvala,groda,älgbajs.
Medanvifortsättergenom skogen viskar handåoch då ett halvhögt »Där!« ochpekar snabbt till vänsteromstigen. När vi gått en bittillviskarhan igenoch pekartillhöger.»Där!«.
Ifleraminuter hörjag honombakom mig.
–Varförsäger du så?frågarjag till sist.
–Jag tränar.Såjag vetvad jagska säga ifalljag fårsenå’n svamp.
Metodenfungerar. Straxdärpå hittar hantre småkantareller igen.
Där!
SÅ GÖRDUOMDUMÖTER
EN RISKKAPITALIST
1. Låthonom inte få vittring på dig.
2. Om hanändåfår det, uppträdbestämt ochhållögonkontakt.
3. Ropa inte orden»anbud«,»till salu«eller »utförsäljning«.
4. Tänk deminteens.
5. Nämn inte attdu är förtroendevald ochaktiv iennämnd ellerstyrelsesom sysslarmed offentligaförskolor,skolor, vård elleromsorg.
6. Avlägsna digsakta baklänges.
7. Spelaintedöd.
8. Sälj ingenting.
9. Närdukommerhem,rapporteraommötet till länsstyrelsernas sajt förrovdjursobservationer,www. rovobs.se.
(Bloggen Svenssonssläng,sven-ove.nu,31januari 2012)
MÖTERENMEDMÄNNISKA
VIDMONTPARNASSE-BIENVENÜE
En daghittarjag denientidskriftssamlare isnedgarderoben.
Dikten från mötetmed tiggaren iParis.
Sommaren 1969 varvarm, jagminns inte ettendaregn. Det första jagsåg närviklevavtåget vidGareduNordvar en svart kvinna ifärggrannakläder. Honhadeden ståtligastehållning jagsettoch gled fram över perrongen.
Parisdoftade resdamm. På väggarna satt årsgamla affischrester ochmindesupproret. Själva hängde vi på uteserveringarna i timmar medvarsitt litetglasöl, detbilligastedehade.
Elva dagari franskahuvudstaden,deförstasju på tiofranc om dagen, inklusivehotellet. Detvar fattigtlitepengarpåden tiden.
Satt itrasor
Vi gick ochgick, åkte Metro, träffadedanskar,franskaroch amerikaner somvar somvi, pratade, sjöngoch pratade. Om kärlek,musik,solidaritet ochombefrielsekrigetlångt bortai Vietnam.
Andradagen sågjag mitt livs första tiggare. Hansattitrasor, svettigmot en kakelväggi Metron.Några mynt ihattenvid hans fötter.Vilevde lika fattigtsom hanmen vi visste attdet vartillfälligt.Skillnadenärförödmjukelsen,gränsen du måste passeranär du sätter digmed hatten.Det begrep 18-åringen i migdåoch detbegriperjag än.
Se människan
Jagfick pris på gymnasietför dikten om tiggaren somjag skrev iBoulognerskogen.De danska tjejerna vidhotellfrukosten tyckte om den. Detärdrygt 47 år sedanmen doften av Paris nåränengångnäsan närjag läseroch minnsmin förtvivlan.
Detsitterenmedmänniska ientunnelvid MontparnasseBienvenüeoch försöker överleva.Seden människan.Sehenne iögonen.
(19december2016)
PARIS
Paris–
Ljudet av en mjuk dragspelsmelodi dansande fram iMetrotunneln vidMontparnasse-Bienvenüe
Du njuter en stund medandugår där sökande efterrättstation
Så kommer du fram;
Musikenupphör–saktasträckerdragspelsmästaren en stinkande handflata underdin näsa
Artisten –entiggandekrympling
Blind ochförbannat hungrig
Stöt uppdittdegigabröd
Spotta ut ditt billigavin
Paris vill ha dettillbaka
(BoisdeBoulogne, juli 1969)
RESANHEMIFRÅN
–inläggfrånmin bloggSvenssons släng
Denlilla ortens fördel: Vi harbilkö ibland.I fjol blev deten. Fembilar vidPetrus-kiosken.
Då kände vi osssom NewYork.
(12maj 2020)
Denlilla ortens fördel: Närgamla finaklädaffären Rooths byter ägareoch tarnya namnet Claire blir vi förvånade.
Sedansäger vi dethögt.
(31maj 2020)
Klä’rpåvärmländska (med tjockt L) betyderkläder. Adressen till bloggenärsven-ove.nu
RESANHEMIFRÅN
Inte blisom vi.Det varvad föräldrarnatänkte, mottot för en helgenerationihyreshusenoch längsdeavsmalnade grusvägarna. Mammaoch pappasaaldrigprecisdeorden menvisst vardestoltanär sonentog studenten, även om jag vägrademössa.Måndagendärpå följde jagmed pappatill bruket.
–Jobb? Jo dethar vi,jasåärrädu somkommer?
Allt varsåriskfritt.Enupptäcktsresa blandarbetareoch proletariseradesmåbönder.Viblevmånga på denfärden. Arbeta villevioch skolan hade sannerligenintevarit självklar, vissapåstodatt vi komfrån»studieovanahem«.
Ikrigärdet segrarna somskriver historien, ifolkhem är det stundommedelklassen. Inte komjag från någotstudieovant hem. Farfar ochfarmorvar läsandemänniskor,minaföräldrar också. Detvar bara skolbänken de inte hade fått lära känna särskilt länge. Allt de behövdeför sinöverlevnadoch trivsel studeradedehelatiden ochmed stor vana.
Så längejag villehadejag lätt förmig iskolan. Detavgjorde jagsjälv,vihadeintesamma tryckhemifrånsom skollärarns, tandläkarnsoch ingenjörns döttraroch söner.
–Men välj gärnaett annatyrkeänvårt. Detäringen framtid åvarasmåbondeåsedan barkmaskinist, bondhustru åsedan städerskapåskolan.
Sjukronoroch nioöre itimmenhadehan.Dit följde jag med.
Riskfrittvar det. Jagtrivdes somfisken ivattnet blandgubbarna på brädgården ochijusterverket, älskadeatt slänga käft,gillade jargongen ochyrkesstoltheten.Visst.Men förmig fannsändå en möjlig vägut, bort från bruket.Devisstejudet.
Förstörd varjag redan. BläddradeiDagensNyheter etttag på matrasterna, kundevarenda huvudstad, hade läst Staten och revolutionen.
Hela tidenvisstejag vadjag villebli eftersågen.Som en av dem. Blisom pappavid barkmaskinen,Gösta vidandrakapan ochhan somkörde truckmed fotografisktminne.
En av dem?
Detvar detendajag inte kundebli.
(12november2012)
Vartredje krönika Sven-Oveskriverska vara rolig, vartredje kritisk ochvar tredje snäll. Så brukarhan tänka.
-Snäll? Du?
-Javarför inte?Kanskeennaturbetraktelse eller barnhistoria.
Här har han samlatnågra av dem, både nyaoch gamla texter,bitskaoch finurliga. Som bonus fårdudessutom en rejäl buntmed dikteravförre ägaren till en hemgjord tryckkokare, Hr Viktor Root. Vemnudet är.
Efter en särskilt arg krönika iVärmlandsFolkblad blev
Sven-Ovetilloch med stoppad av läsare iorienterarskogen medan andrahann ikapp honom på den asfalterade banvallen iForshaga när han åkte inlines:
-Hallå! Detärdusom skrevomlandstingetitidningen va’? Tack snälladu.
SVEN-OVE SVENSSON, Forshaga, har gett ut 27 böcker och småskrifteroch
finns i28antologier.Dessutom har han
skrivit drygt 1100 krönikor, mer än2
500 blogginlägg och uppträttmed egna texter snart900 gånger.
Läsdenna bok.
sven-ove.nu
