Mysterietmed denrödakassen
En berättelse om vänskapoch mod

MadeleineGrimmenholt
Mysteriet medden röda kassen
En berättelse om vänskap och mod

![]()

MadeleineGrimmenholt
Mysteriet medden röda kassen
En berättelse om vänskap och mod

©2025 MadeleineGrimmenholt
Utgiven av Asco Books
Illustrationer:AscoBooks
Omslag: AscoBooks
Första upplagan 2025
Förlag: BoD· BooksonDemand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: Libri PlureosGmbH, Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
Alla rättigheter förbehållna.
Ingen del av dennabok får kopieraseller återges inågon form utan skriftligt tillståndfrånupphovsrättsinnehavaren.
ISBN: 978-91-8134-014-3
Till alla barnsom älskar att upptäcka världen, somvågar fråga, tänka, fantiseraoch drömma.
Ochtillallavuxna somtar sig tid att läsa tillsammans.

–Hej! ropade Ida ochsprangi full fartmed Lila fram tillAnna ochhenneslilla kattungeSkorpan.
Anna hade Skorpan isele när de träffades. Honvar rädd att Skorpanskullespringa bort.Ida brukadeskämtaomatt hon behövdetre händer när honvar utemed Lila.
Skorpan var ett år ochhademjukvit päls.Hon varden snällaste katten Idanågonsin träffat.
Ida ochAnna hade hängt ihop sedan de gickiförskolan.
Båda älskade djur –nästan alladjur,utomormar,som Ida var literäddför.
Mest gillade honhundar,särskilt sinälskade Lila, en bordercollie på treår.
Detvar Idas egen hund,men iblandfick mamma låna Lila när honbehövde hjälp att samlaihop familjens får.
Ida älskade färgenlila. Detvar därförhundenhadefåttsittnamn.
Nästan helaIdas rumvar lila, liksom hennes kläder.
Närhon fickLila somlitenvalpvar mamma nogamed att tala om att Ida måste hjälpa till att sköta henne.
Men Ida behövdeingen påminnelse.
Det bästa honvisste var attvaramed Lila,särskilt på promenader medAnna ochSkorpan.



Båda stirradepåföremålet, imarken. Det sågutsom en tygbit.
De hjälptesåtatt gräva upp tygetoch när de väl fått upp det var det fullt av jord.
Idaborstadeavjorden ochtillsistsåg de vaddet var –enkasse!
–Vad konstigt, sa Anna. Kanman tappa en kasse?
De bestämdeatt de skulle gömma kassenborta vidträdet ochatt ingen fickveta något. Kassen skullevaraderas hemlighet.
Anna tog kassen ochgömde den vid trädet. De hjälptes åt att täckaöverden med grenar, lövoch litejord.
–Ska vi lekaträdgömme? undradeIda.
Åh,trädgömme var det bästa Anna visste.
De bestämde att räkna till trettio innan man fickbörja leta. Ida skulle börja gömma sigförst.
–Färdig!ropade Anna ochbörjade leta.
Skorpan fickhängamed, ochdet var inte första gångenkatten varmed på gömme.
Efter en stund hittade honIda ochLilabakomett jättestortträd.
Mamma hade sagt attdet varenek, ochekar kunde bli flera hundraårgamla.
De gömde sig tregånger var,sedan var detdags att gå hem och ätamiddag.Idas mamma hade skickat flerasms: nu fickdeminsann komma hem innan maten kallnade!
Anna ochIda sa hejdå ochbestämde somvanligt att gå tillsammans tillskolan nästa dag.



NärIda lagtsig på kvällen tänkte honpåden röda kassen.
Vardet inte konstigtatt den hade hamnat därute på ängen?
Honundrade varförnågon skulle slänga en kasse mitt inaturen.
Honförsökte komma på enförklaring, mendet gickinte.
Istället började honräkna alla lila stjärnor itaket.
De snurradeomkring ochlyste svagt imörkret.
Idaälskadestjärnorna –ibland blev de jättestora, ibland pyttesmå.
Ibland såg honhur stjärnorna förvandladestilllila hundar som sprang över taket.
Honfnissadetystoch tänkte påhur roligt det skulle vara,att ha så mångalilahundar.
Plötsligt kände honhur trött honvar.
Hondrogtäcket upp tillhakan,klappade Lilasom sovbredvid sängen ochsnartsov Ida djupt,med drömmen om denröda kassen.
En rödkasse väntar igräset.
Två flickor hittar den–och plötsligtblirenvanlig sommardagnågot heltannat.

I Mysterietmed denrödakassen mötervi Idaoch Anna,deras djurvänner ochenvärld därmod
ochomtanke växerurde enklaste saker. En varm berättelse om vänskap, nyfikenhet ochatt våga göra rätt.
