Folket i Sillerådalen
Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2026 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Willy Eriksson
© Omslagsfotograf: Mai Soidre Grafisk form: Visto förlag
Första upplagan
Tryckt i Bielsko-Biala, 2026 ISBN: 978-91-8117-341-3
Willy Eriksson
Skansen Sillerbo augusti 1936
Willy stiger av bussen vid grinden utanför sitt nya hem. Det är en stor upplevelse för sexåringen som efter en lång vistelse hos sin farmor Märta och hennes familj nu återser sina föräldrar Helen och Rickard och syskonen Helge, 11 år, och Leif, 1 år. Willys föräldrar har gemensamt köpt ett litet hus och flyttat från Kläppa i Ljusdal till Skansen. Willy har också fått en lillasyster, Märta, född den 5 juli, hon är 3 veckor gammal.
Huset eller stugan var mycket enkelt byggd. Tomten bestod av enbart grus eller sand, slänten är ett minne från bygget av järnvägen Ljusdal – Ånge då ett stort grustag öppnades. Hemmet på Skansen kom att prägla Willys utveckling under ungdomsåren. Kamratskapet och sammanhållningen mellan byborna var stor, man brydde sig om varandra.
I den här boken får vi ta del av Willys långa vandring och hans upplevelser i Tallåsen och Ljusdalsbygden.
Den glittrande Sillerån går mellan sjöarna Letsjön och Växnan. Dalen mellan dem bjuder på ett kulturlandskap
utöver det vanliga. Sillerån har med sina strömmar givit upphov till många olika verksamheter som kvarnar, smedjor, tegelbruk, sågverk och träindustrier. Hotellet, kapellet, kaféet och affärslivet runt torget gjorde bilden komplett av ett samhälle att bo och leva i. Juvelen i kronan är den glittrande Sillerån.
Willys tidiga år
Årtiondet präglades av arbetslöshet och fattigdom. Det sociala nätverket saknades helt i det dåvarande jordbrukssamhället. Per-Albin Hanssons politik började forma och bygga landet, det skulle bli ett samhälle åt alla, det goda samhället. Det fanns också andra idéer som blev allt starkare, Adolf Hitler och hans nazistparti tog makten med egen majoritet och den tyska riskdagen, Bundestag, bestämde enligt Führens önskningar. Tyskland rustade nu för krig.
Den 27 oktober 1930 föddes Willy. Hans föräldrar var sedan september ett gift par, mamma Helen var då 26 år och pappa Rickard var 22. Helen Blomqvist från Kläppa, utanför Ljusdal, föddes i januari år 1904 och Rickard Eriksson föddes i Vänsjö i Härjedalen år 1908.
Willy föddes i Bramsäng, ett mindre hemman med skogsskiften och odlad jord. Rickard växte upp i Bramsäng även han, med en ensamstående mor. Rickard avslutade sin skolgång på Hedens skola i klass fem och sex 1921, men årsklassen 1–4 gick han i Vänsjö folkskola.
Willys blivande föräldrar som saknade bostad fick tillfälligt bli inneboende hos pappa Rickards morföräldrar Ingrid och Erik Eriksson som var ägare till Bramsäng.
Willy hade redan en halvbror född 1925, Helge, och en helt okänd halvbror född 1927. Helge som var son till Helen blev aldrig adopterad men blev Willys storebror hela livet.
På försommaren 1932 gick flyttlasset till Slotte, till en fastighet på nuvarande Bryggargatan. Anledningen till flytten var att Helge då påbörjade sin skolgång i Kläppa skola hösten 1932. Året efter gick flyttlasset igen och nu till Kläppaby cirka två kilometer öster från Bryggargatan räknat. 1935 utökades familjen, lillebror
Leif föddes och då bestod familjen av två vuxna och tre barn. Juli månad 1936 gick flyttlasset ännu en gång, nu till Skansen Sillerbo Tallåsen och lillasyster Märta föddes.
Åren 1930–1936 präglades av den största arbetslösheten någonsin. Ekonomierna rasade samman i Sverige som i övriga Europa. Adolf Hitler och nazisterna skulle få sin revansch. De vann riksdagsvalet i Tyskland och fick egen majoritet. Upprustningen och planeringen för andra världskriget kunde påbörjas.
I Sverige tog Socialdemokraterna över regeringen med Per-Albin Hansson som statsminister och därmed kunde planeringen och uppbyggnaden av folkhemmet starta. Europa tog en väg ut i kriget, i Sverige blev ledorden: sociala reformer, arbete, trygghet och rättvisa.
Willys värld i Kläppa var inte stor, men där bodde hans morfar Jakob, mormor Kristina och mormors pappa Anders Nilsson. När Anders föddes någon gång på 1860-talet bosatte sig hans föräldrar i Kläppa by. De var tidigare bosatta i Romberg, en liten bergsby uppe i Los. Anders var en hedersman som Willy tillbringade mycket tid hos. När Willy var fem år togs ett fotografi med fyra generationer med mormors stuga i bakgrunden. Där står de Anders Nilsson, mormor Kristina, mor Helen och lille Willy.
Kläppa
Vägen till Hudiksvall och vägen till Hybo utgick ifrån vägkorsningen där Kläppaby började. Kläppaby hade sin utbredning mellan Hudiksvallsvägen och järnvägen mot Bäckänge och Ämbarbo. Vid den så kallade ”Kläppakorsningen” fanns Konsum och Folkets hus. I Folkets hus hade logen Angantyr, även kallat nykterhetslogen, sina möten. Det är vid den korsningen som Kläppaby börjar.
Kläppa skola, som numera är en fritidsgård, byggdes uppe på en höjd. På den höjden fanns även Turskens bondgård. Man kallade denna bergknalle för Turska fjället och det var vanligt att man åkte skidor där ned mot järnvägen. Kläppa hade en egen fotbollsförening en bit in på 40-talet och det anlades en fotbollsplan åt bollklubben mellan järnvägen och Kläppakorsningen. Det fanns också en kiosk vid vägkorsningen som var en väldigt populär samlingsplats. Det mesta avhandlades och debatterades där. Kiosken ägdes av Ersk Lars Johan, det var det namnet Willy kände till.
Kläppa kom att bli ett känt begrepp i stora delar av industrilandet Sverige. Behovet av elektrisk ström ökade i takt med näringslivets snabbt ökade behov av el. Vattenkraften fanns i stora mängder i de norrländska älvarna. De började bygga kraftverk som hette Porjus och det blev Krångede som tog språnget.
Kraftverken blev allt fler och kraftledningsgator röjdes från norr till söder. Det blev bestämt från högsta ort att flera stora kraftledningar skulle sammanstråla i Kläppaby. Projektet påbörjades 1935 och pågick under flera år framöver. Transformatorer och omformarstationer byggdes. Kläppa blev platsen som förädlade råvaran från forsarna i övre Norrland och som sedan transporterade den vidare till Svea och Götaland.
Arbetslösheten blev alltmer omfattande och en så kal llad arbetskommission (AK) tillsattes av regeringen. Kommunerna fick komma med förslag på lämpliga projekt som skulle skapa sysselsättning under längre tid, så de satte sig och funderade på det här. På kommunstämman i Ljusdals kommun kom Kyrksjön på tal, eftersom sjön hade blivit förorenad från bebyggelsen i området. Beslut togs om att anlägga en kanal från Horneån till Pelleviken, ut i Kyrksjön och sedan leda en kanal vidare från Östernäsområdet över Kläppaängarna fram till Ljusnan vid Svinhammar. Arbetsmarknadskommissionen godkände förslaget och hela projektet genomfördes med manuellt arbete med spadar, korpar och spett, samt hästdragna fordon. De så kallade ”AK-arbetarna” hade ett tungt och slitsamt arbete men med fast lön några månader framåt.
Första resan till farmor
Resan genom livet har bara börjat för Willy men en resa till Willys farmor i Strömbacken är planerad. Första resan till farmor Märta har Willy inga egna minnen av och han är nyss två år fyllda i slutet av oktober 1932. Gamla fotografier och berättelser av far och mor och naturligtvis farmor ger en bild av miljön och personerna som levde där under mycket enkla och ibland fattiga förhållanden.
Året var 1930 och samhället präglades av fattigdom och arbetslöshet. Ute i världen rustades det för världskrig, i Bramsäng hade livet sin gilla gång. Där föddes Willy.
Willys föräldrar gjorde vad de kunde för att skapa en trygg uppväxt för barnen. De kämpade med arbetslöshet, bostadsförhållanden och militärtjänstgöring samtidigt som familjen växte. De levde i ett hem utan elektricitet och rinnande vatten, fadern var inkallad månader i sträck och modern fick ta hand om barn och hushåll.
Politikerna arbetade för att skapa bättre förutsättningar för folket och kämpade för samhällets utveckling medan Willy levde sitt ungdomliga liv lyckligt ovetandes om vad som hände i världen utanför. Men kriget satte sina spår och när Willy blev äldre blev han också mer medveten om allt som skedde omkring honom. Då förändrades livet.
Willy växte upp, men vad hände med pojken som föddes den där höstdagen på 30-talet och hur formades samhället i byn Sillerådalen?