Till Anna-Märta,Kristina, Aurora ochJulius
©2026 KarinAndersson
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8114-417-8
INLEDNING
En höstdag1948öppnade hembiträdetMärta dörrentill lägenheten på
Norr Mälarstrandför attsläppainenung ingenjörsstudent somskulle hyra rumhos familjen.Han ställdeifrån sigenresväskai halleninnan han följde medhyresvärdinnanini lägenheten.Märta ochhusets14åriga dotter smög sigförsiktigtframtillväskanoch lästeadressetiketten.Där stod ”StigAndersson,Hyttön, Älvkarleö”.Ingen av demvisstevar detta låg, mendet lätavlägset.
Märtakom medtiden attfåredapåvar Hyttön lågoch,med viss förundran,lärakänna platsen. Honoch Stig giftesig 1951 och1952 föddes jag, derasdotter.
Dettaärenberättelseomlivet på Hyttön,Älvkarleö ochommina farföräldrar ochderas sönerunder ett1900-talnär mycket förändrades.
Detärockså ettförsökatt utforska av vaddet kanbetydaatt vara en ”Andersson Hyttön”.
På Hyttön fannsunder merän200 år,från1600-talets slut till slutet av 1800-talet, en masugn tillhörig Älvkarleöbruk. EfterHyttö masugns nedläggningpå1880-taletfanns olikaarbeten attfåför de somstannat kvar,mesti skogsbruket, till en början somkolareoch alltmersom huggare,körareeller medflottningavtimmerutmot fabriker närmare kusten
MinfarmorBetty ochfarfarAxelAndersson boddepåHyttönunder större delenavlivet ochderas historia fårbildastommei berättelsen om Hyttön.Utgångspunktenärdet jagminns från barndomenoch detjag har hört av Bettyoch Axel ochderas söner. Bettyberättade hela tiden, hon hade alltid fleraparallella berättelserpågångmed mångapersoneroch skarpa omdömen, menändåsåärdet så mycket honinteberättade.
Dessutomärdet inte så lätt attkomma ihåg berättelsernanär dethandlar om personer manintemött. Somligavar släktingar,andra inte.Axelstod
förordning ochreda, menhan berättadeintesåmycketöverhuvud taget.
Minpappa Stig ville understordel av sitt liv ta avståndfrånHyttönoch livet däroch hankom ocksåtidigtatt flytta från Hyttön.Det varunder hans sistaårsom vi tillsammans utforskade minnena. Mycket minnen ochberättelser harkommitframsedan Märtagickbort2004med hjälpav Stig ochhansstorebror Sture. Båda levdetills de blev 96 år,och de kom attumgås mycket på äldredagar,efter attbådablivit änklingarvid sammatid.Vipratade mycket om släktenoch Hyttön ochdet komfram fotonoch ärvdasaker ur gömmorna.För attförståsammanhangetlite bättre, behövdejag ocksåvetamer om Hyttöns, masugnensoch ”Hyttösläktens”historia, från sent 1600-tal fram till nedläggningenoch jag harkompletteratmed historiska ochnutidafakta ur kyrkböcker,litteratur ochtidningar föratt försökaförståHyttöns historia ochutveckling. En del material iformavanteckningar, dikter ochannat harjag ocksåhittati arvet. De kommer medsom Appendix iden härtexten. Kanske kandege en ytterligarebild av livetpåHyttönunder 1900-talet.
En berättelse om en tid, en platsoch människornasålångt efteråtoch till stor delbaserat på andras minnen blir självklart mintolkningoch gjord medutgångspunkt inutid.Det är långtifrån en fullständigbild. Detta handlaromdet somärdel av mitt ursprung ochkanskeenpusselbit ivem jagäroch varför sakerärsom de är.Det betyderockså attdet finns mångaflerberättelser ochtolkningaravvad somhäntpåHyttön. Jaghar gjortmittbästa iatt få faktakorrektaoch så långtdet gårtastödav skriftligakälloroch användamånga olikakällor.
Detblevenbildavett sätt attlevasom kännssom detskullevaramycket längre sedanändekring 100årsom gått sedan”Axelspojkarna” föddes. Jagvet attmin mammaMärta,som varuppväxt ienlikartadmiljöav småjordbruk iSörmland, varförundrad över hur”gammaldags”och isolerat livet på Hyttön varnär honföljdemed Stig ditpå1950-talet.
Vadskulle då Bettyoch Axel sagt om denhär berättelsen? Bettyhade medall säkerhet inte hållit medutanhaftenmassa invändningar och även kommit medandra berättelser, Axel skulle nogsagt”Tokflicka,vad skadet därvarabra för?”.
Jagtar risken attskrivadetta iallafallsom en hyllningtill Axel,Betty och alla somslititför uppehälletpåHyttön.
Hyttöfjärden,stilla kväll1950-tal. Foto Stig Andersson
I. FÖRHISTORIEN.HYTTÖNOCH BRUKEN.
HYTTÖ MASUGN FRÅN BÖRJAN TILL SLUT
Hyttömasugnvar en av de otaligamasugnarsom startats på 1600-talet föratt förseSverige medhögkvalitativtjärn. Till en början handlade det mycket om behovetavjärntillvapenframställning, menmed tidenblev användningen bredare. Detförstaskriftligabeläggetsom talaromen hyttai Gästriklandärlångt tidigare,där Ertmanshyttanomnämns 1492i . Ertmanshyttanvar detsom senare komatt utvecklasunder namnet Hyttö masugnii,tillhörig Älvkarleöbruk.
Hyttömasugnstartades 1665 medprivilegium från Bergskollegium.Men tillgångenpåmalmvar dåligoch gruvdriftenstannadesnart av.För att säkradriften transporterade manmalmfrånDannemora vintertidmed häst via”Malmvägen” till masugnen.Vägen varmöjligatt följaoch varett känt begreppi traktenfortfarande på 1950-talet.Sträckningenkan mani dagockså hitta i”Fornsök”iii.Jag minnsockså attdet fortfarandei min barndomfanns minnen från tidigmalmbrytningi form av ettantal gruvhål somman skulle akta sigför iskogen. En kalkugn, ellerlämningar av den, vidmasugnennämns ocksåi Fornsökiv.EnligtStigbrötman kalk ”bortåt Åsbo”. Detfanns ocksåkvarn ochsåg på platsen.
De småmasugnarnablevmed tidenolönsamma ochlades nerenefter en under1800-taletnär en merstorskaligindustriväxte fram.Hyttö masugn varinget undantag här. Denlades slutgiltigtner 1880.
ÄgandetavHyttö masugn ochÄlvkarleö bruk
Hyttömasugnhar tillhörtÄlvkarleö bruk ialla tider, menbrukets ägarhistoria är minstsagtbrokig, isynnerhet undersenaredelen av 1800talet.
1669 -anläggs ÄlvkarleöbrukavClaes Depken ochDavid Leijel.David Leijel varden somsköttedriften ochbodde på Älvkarleö. Detvar isläkten
Leijel undernästan100 år,omänmed ettstort antalpersonersom delägare.
1772 -säljs dettill Thomas Tottie,varsson Carl Tottie sedanärver.
1845 -säljs dettill patron PerAdolf Tamm,Österby ochdisponent Carl Östberg, Söderfors.
1856 –Tammsäljersin deltill Östbergsom sedanärensam ägare
1865 -PATamms sonson PerGustafköper bruket
1873 -PGTammsäljertill SöderforsABoch blir kvar somdisponent för båda bruken
1907 -Stora KopparbergsBergslags AB köperalla aktier iSöderfors AB somexisterar somegetbolag till 1918 då detträderi likvidationoch tillgångarnatillfallerBergslaget. Därefter hardet varitendel av Bergslaget.
”UtsiktöverÖnoch masugnen”, Hyttön ca 1794.AkvarellavEliasMartin, 1739-1819.FotoLänsmuseetGävleborg/Jernkontoret. Originalet på Nationalmuseum
Ägarlängdenspeglar konjunkturer ochvillkoren förentreprenörskap ien tidnär Sverigeblevindustrialiserat ochadelnsprivilegier förägandeav storaegendomar upplösts.
Detta är en berättelse om livetpåHyttön, Älvkarleöoch om minafarföräldraroch deras
söner underett 1900-tal när mycket förändrades.
På Hyttön fanns under mer än 200år, från 1600-talets slut till slutetav1800-talet, en masugn tillhörig Älvkarleöbruk.Eftermasugnensnedläggning fannsolika arbetenatt få fördesom stannat kvar,mesti skogsbruket, till en början somkolare ochmed tidenmer
som huggare,körareeller med flottningavtimmerutmot fabriker närmarekusten.
Minfarmor Betty och farfar Axel Anderssonbodde på Hyttönunder större delen av livet ochderas historia fårbildastommei berättelsen. Utgångspunktenärdet jagminns från
barndomen och detjag har hört av Betty ochAxeloch deras söner.
Mycket minnen ochberättelserhar kommit frammed hjälp av min pappa Stig ochhans storebrorSture. Båda levdetillsdeblev96år, ochdekom att umgåsmycketpåäldre dagar.Det visade sig finnas mycket bilder från familjensliv iStures ärvda förråd.Ett urval
av sådana kommed iboken.
Föratt förståsammanhanget lite bättre, behövdejag också veta meromHyttöns, masugnens ochHyttösläktens historia ochjag harkompletteratmed historiska ochnutida
Välkommen att följa medmig till Hyttön.
fakta ur kyrkböcker,litteratur ochtidningar. 9144178 789181