Mikael Witthoff
Näravänner och fiender
Svensk underrättelsetjänst iBaltikum
NÄRA VÄNNER OCH FIENDER
Mikael Witthoff
Automatiseradteknikvilken användsför attanalysera text ochdatai digitalformi syfteatt generera information, enligt 15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen (text- ochdatautvinning), är förbjuden.
©2026MikaelWitthoff
Andrautgåvan
Omslagsfoto: Vågbrogruppen/ DiBiS/ CC-BY
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8114-375-1
Orostider
Närandra världskriget iEuropabörjade medTysklands invasion av Polenden första september1939hadeden föregåtts av en orolig mellankrigstidi Europa.
Kort efterförstavärldskrigetrasadeett flertalkonflikter iEuropa: Ukrainskafrihetskriget,Ryska inbördeskriget,det varkrigmellan Rumänien ochUngern, mellan Storbritannien ochIrland, Tjeckoslovakienoch Polen, Ryssland ochPolen samt Italienoch Albanien.
ISverigesdirekta närhet hade Finland, efterfrigörelsen från Rysslandkastats in iett inbördeskrig mellanrödaoch vita styrkor. Samtidigtslogs de trebaltiskaländernaför sitt oberoendefrån Rysslandoch Sovjetunionen. NärTysklandkapituleradei kriget ingick deti fredsavtalet attdeskullestödjadenybildade staternaskampför självständighet. NärRödaarmén manövreradeför attåtertadetre baltiska staterna 1919 räckte inte de inhemska styrkornatrots för-stärkningenfrånTyskland. Detta ledde till attStorbritannien ochFrankrike skickade betydandeflottstyrkortill Baltikum.
Itillägg restes frivilligstyrkori Finland, Sverigeoch Danmark. Den finska styrkanvar denstörsta ochbestodav3500 man. I Danmarkplaneradesenstyrkapåflera kompaniermen bara den första på 200man underbefäl av kapten RichardGustavBoreglin hann skickas. Densvenska styrkanpå178 frivilligaunder Carl Mothanderupplöstesefter en radskandaler inklusive ettmord inom denegnasoldatkåren.
Mellankrigstiden prägladesävenavpolitiska motsättningar. I Rysslandhadekommunisterna vunnit inbördeskrigetoch utropat en kommunistiskSovjetunion.Tysklandhadeskakats av kommunistiskaupplopp iett flertalstädermellan1919 och1923. Igatustriderna i München1919dog 927människor ide månadslångastriderna.
Bulgarienskakadesavupplopp 1923 och efterett upploppi Georgien 1921 begärdeenrevolutionärkommitté iTbilisihjälp av Röda Armén. Landet kundedärefterannekteras av Sovjetunionen1 .
Efterdet glada20-talethadedepressionen och Kreuger-kraschen skapat grogrund föragitatorerpådepolitiska utkanterna ochi fleraländeri Europa vardet diktatur.Ungern, Polen, Österrike, Italien, Tyskland,Rumänien, Bulgarien, Sovjetunionen,med flera hade olikatyper av auktoritära styren underdenna perioden.
ITysklandtog Hitler makten 1933 och inleddeenpolitik för upprustningavmilitären ochenaggressivutrikespolitik. 1938 anslötsÖsterrike till Tyskland ochåretefter delade man Tjeckoslovakiensåatt en deltillföllPolen,endel tillföll Tyskland ochSlovakien blev självständigtmed en tysk-vänlig regimvid makten.
ISverige följde manoroligt utvecklingen ochefter en aktiv nedrustningspolitikefter första världskriget börjademan sent omsidermodernisera,omorganiseraoch rustadet svenska försvaret.
Isamband meddetta sågman ocksåöverunderrättelse-byrån somlevtpåsparlågasedan första världskriget.När Carlos Adlercreutzfickuppdraget attorganiseraennyunderrättelsetjänst 1937 hade Sverigeett femtontalmarin-och militärattachéer2 ochi tillägg till detett tjugotalofficeraresom arbetade medunderrättelser3 .
Signalspaningutfördesi begränsadutsträckningavGeneralstabenskryptodetaljoch Flottan.I sambandmed Försvarsstabensbildande sattesengemensamorganisationupp för signalspaningen. Idecember1939inleddesävenarbetet att
1 Walter,H (1999),s 32.
2 Carlgren,W (1985),s 13.
3 Carlgren,W (1985),s 17.
sätta uppennyhemligunderrättelsetjänstför attkomplettera de öppnakällorna.
Underdekommandeårenskulle Sveriges närhet drabbasavkrig ochoroligheteroch ettavdeområden somman komatt hamna ifokus vardetre baltiska staterna.
Underårenefter självständighetenefter första världskriget följde en period av uppbyggnad av politiska strukturer ochnäringsliv i de baltiska staterna.Men därfanns även anledningtill oro. I Estlandgjordekommunisterna ettkuppförsök1924. Vapenhade smugglatsinfrånSovjet-unionen, vidden Estniska gränsenhade sovjetiska trupperdragits samman och längskustenseglade den Sovjetiska flottan. Upproret kundedockslåsner snabbt och någotSovjetisktingripandekom aldrig4 .
Litauenhadeengränskonfliktmed Polensom gälldeområdet runt Vilnius(Vilna) ochmed Tyskland omområdet runt Klaipeda (Memel). Detta leddetill en polskinvasion1920som gjorde att Vilniusbesattesavpolskastyrkor och huvudstadenfickflyttastill Kaunas. Denna konfliktskulle vara i18år5 .
Memelblevendel av Litaueni sambandmed freden iVersailles 1919och Litauenintog staden 1923 även omdessbefolkningtill störstadelen bestod av tyskar.
Efterenförstatid somdemokratier komalla de trestaternaatt blimer auktoritäraunder mellankrigstiden. Litauenvar förstut. Den16december1926 gjorde högerorienterade officerare en militärkupp. Regeringen överraskades helt ochinget motstånd kundeuppbådas.Snart anslöt sigävendeförband somintevarit delaktigai kuppenfrånbörjan. Officersjuntan lierade sigmed ett
4 Kalnis,B (1950),s 126.
5 Kalnis,B (1950),s 128.
mindre partipåhögerkanten.I efterhandhävdadesatt kuppen varitmotiverad av ettförväntat kommunistisktuppror6 .
1934kom turentill Estlandoch Lettland. IEstland agiteradedet högerextrema VAPS-partiet förenändring av författningentill en merauktoritärordning.VAPShadestort utbyte medden finska Lappo-rörelsenbådeideologiskt ochmateriellt. Ilandetsattdock Bondeförbundet vidmaktenoch detvar förstnär de svängde i frågan ochstöddeVAPSförslag omändradkonstitutionsom förslagetomett merauktoritärt styressätt gick igenom.
Nu gälldedet förbondeförbundetatt trygga makten till sitt eget parti. 1934var detval ochdär avgick Bondeförbundet med segern ochKonstantinPätsblevpresident.Denne snuvade därmed VAPS på chansenatt införa diktatur.I ställetinförde bondeförbundet undantagstillstånd ochungefär 300VAPS-ledare arresterades7 .
Lettlandföljdelitesenaresamma år.Efter en missförtroendeomröstning iparlamentet komKarlis Ulmanisoch Bondeförbundettill makten.Ävenhär ladesdet fram ettförslag om en ändringavkonstitutionenmen Ulmanisvar orolig över det svikande stödet förBondeförbundeti en efterföljandeomröstning.Däremothademan stöd hosdet starka hemvärnet. I majproklamerades krigstillstånd ochparlamentet skickades hem. Allmaktkoncentreradestillden egna regeringen8 .
Utvecklingeni Baltikum följdesgivetvisi Stockholmmen försvarspolitiskt ochutrikespolitiskt hade de treländernaen tillbakaskjuten roll jämfört medFinland.Denna bild påverkade hela mellankrigstidenoch omnämndes blandannat i1930-års försvarskommission. Manbedömde attSovjetunionen sannolikt skulle kommaatt försökaåtertaTsarrysslands gamlagränser och därmed flytta fram sina positioner till Östersjön. Detta bedömdes
6 Kalnis,B (1950) s162.
7 Kalnis,B (1950) s169.
8 Kalnis,B (1950) s181.
dock inte vara någotdirekthot motSverige.Man menade att överskeppningavtrupperfrånBaltikumtill Sverigekom attta såntid attden egna flottanskulle kunnabekämpa allasådana försök.
DäremotansågsFinlandssituation sommer prioriterad. Dels skulle en SovjetiskockupationavFinland ge större möjligheter attrycka vidare motSverige menFinland bedömdes dessutom ha en större chansatt kunna försvara sigmot ettanfall9 .
Densvenska linjen variställetatt uppmuntraenestnisk och lettisk anknytning till Polen. De skandinaviskaländernaskulle aldrig kunnahjälpaBaltikummilitärt. Undertjugotalethademan haft tankar på attden svenskaflottan skulle kunnaskydda trupptransporter mellanFinland ochEstland ocheventuellt etablera baserpåÖsel. Närden sovjetiska flottanökade istyrka under trettiotalet övergavs dock dennaidé10 .
Uppbyggnad ochförsvarssamarbete
Förtre mindre stater medstora grannarvar detviktigt attinleda samarbeten föratt på så sätt ståstarkare. Estlandhadeen kulturellnärhettill Finlandoch därinleddessnart ettmilitärt samarbete. Detta komtill stordel attgälla marina operationer. Tillsammans hade manmöjlighetatt minera Finskavikenoch därmed stänga inne densovjetiskaflottan.1923bildade Estland ocksåenallians medLettlandsom innebaratt om detena landet anfölls så skulle detandra landet understödjadet första.Denna alliansblevdockintemer än en pappersprodukt11 .
Motslutetav20-taletoch början av 30-talet övervägdeman från estniskt håll attbryta alliansen.Detta mot-arbetadesdockav Polensom ville attalliansen skulle leva vidare.Man varorolig att om alliansen brötssåskulle Lettlandi ställetsökatätarebandtill
9 Carlgren,W (1990),s 335.
10 Ericsson, L(2002),s 128.
11 Ilmjärv, M(2003),s 88-90.
Litauen. Detta väckte oroi Polska militärakretsar eftersom detta dels skulle stärka Litauensom manhadeenkonfliktmed ochdels skulle göra detlättare försovjetiskastyrkoratt anfallaPolen12 .
IEstland ochLettlandsåg manSovjetunionen somden huvudsakligafienden fram till mittenav30-talet. Nazist-ernas maktövertagandei Tyskland gjorde dock attLettlandändrade inriktning isin försvarspolitik. Nu sågman Tysk-landsom det störstahotet ochSovjetunionen somdet näst största. IEstland varfokus fortfarandepåSovjetunionen13.I Litauendäremot kom de primärahoten förutomfrånPolen just från Tyskland.
Litauenhadevid upprepadetillfällensökttätarebandtill Sovjetunionen föratt uppvägahoten från Tyskland ochPolen. Vidflera tillfällenhademan sökt attköpavapen från Sovjetunionen ochman lade även fram förslagfrånlitauisksida om tätare samarbetemellan de tvåstaternas militärer.Från sovjetisksidavar mandockmer avvaktande tilldessa inviter14 .
Detfanns från militärthållunder en lång tidenförhoppningav assistansfrånStorbritannieni tillfälle av en sovjetiskaggression på samma sätt somefter första världskriget.1935meddelade dock denbrittiska militärattachén RoyC Firebraceatt även om mani Estlandfortfarande trottpåassistansfrånStorbritannien 1934såhadeesterna inte längre denförhoppningen 1935.Man lätbritterna veta atti händelse av ettsovjetisktanfallså hoppadesman på hjälpfrånFinland.RestenavSkandinaviensåg mansom allt förpacifistisktoch manväntade ingen hjälpdär. Litauenräknade manockså bort då de varför Sovjetvändaoch Polenlitademan inte fullt på.I detläget återstod bara Tyskland15 .
12 Ilmjärv, M(2003),s 92.
13 Ilmjärv, M(2003),s 93.
14 Ilmjärv, M(2003),s 98.
15 Ilmjärv, M(2003),s 72-73.
Från tyskthållgjordes planer förhur dentyska östersjö-marinen skulle agerai händelse av en sovjetiskexpansion främst mot Estlandoch Finland. Detta skulle hota farlederna försvensk järnmalm till Tyskland.Med början 1935 börjadeden tyska marinledningen skissa detaljeradeplanerdär manräknade med Sovjetiska framstötar mothamneni Paldiski ochdeestniska öarnaSaarema ochHiiumaa. Detta menade manskullehota Ålandoch Gotland. Manplanerade därförför motåtgärderdär mansatte uppegnastödjepunkter i Östersjönför attsäkra sjöfarten16 .
Underrättelser blev också viktigaför de treländerna. IEstland organiseradesunderrättelsetjänstensom General-stabensandra avdelning. Somchefutsågsfrån1934Richard Maasing. Avdelningenvar organiseradi flerasektioner.Sektion Aunder Kapten AleksKurgvel varenadministrativ avdelning, SektionC under MajorAksel Kristjan varofficiellt en topografiskavdelning mendär samordnadesävenoperationer somutfördesi samarbetemed olika samarbetspartners 17 .Här lågockså ansvaret förrekrytering ochträning av agenter. Själva transportenellerinfiltreringentill detlanddär agentenskulle verkavar även detett ansvar förSektion C18 . SektionD under Kapten Andres Kalmus svaradeför signalspaningen19 .
Inom landet samarbetademan medden polisiära säkerhetspolisen ochdessutommed underrättelsetjänsterdär manhadegemensamma intressen: Polen, Lettland, Finlandoch Storbritannien.Samarbetetmed Lettlandoch Polenvar särskilt intensivtoch polackerna hade till och medenegenrepresentation iTallinnavunderrättelsefolk. Samarbetet innefattade agentverksamhet motSovjetunionen och Polenstodför en stor delav finansieringen islutetav20-taletför attsedan avta ochtill slut
16 Ilmjärv, M(2003),s 89.
17 Masunaga,S (2019),s 96-97.
18 McKay, C.G. (2019),s . 19 Jurvee,I (2003),s 130.
attheltupphöraunder 1936. Viddet lagethadepolackernabyggt uppett eget nätverkavagenter iSovjetunionen ochdehadeinte längre någotbehov av Estlands hjälp. Informationsutbytet länderna emellanfortsatte dock fram till krigsutbrottet20 .
Maasinghaderest till Tyskland föratt träffa dentyska militärens underrättelsechefCanaris redani september1935. Även om det inte är helt klarlagt varifrån initiativetkom så komman ialla fall överensomett samarbetekring underrättelser om Sovjetunionen.Åretdärpå komCanaris till Tallinnoch samarbetet utökades.Esterna behövdeutrustningoch teknisk hjälpoch tyskarna behövdesärskiltinformation om detSovjetiska transportnätet21 .
Denestniskasignalspaningen isektion Danvände sigtillstordel av utrustning från TyskaTelefunken och detantas attdessa mottagitssom en deli samarbetet mellan de tvåländerna. Dsektionenbildades troligen1936-37 ochkom attomfatta 26-33 man. Iledningen varAndresKalmussom tillsammans medOlev Õunledde verksamheten22 .
En annansamarbetspartnersom komatt utvecklasungefär samtidigtvar Japan. 1936 blev Makoto Onoderajapansk militärattachéi Riga.Samtidigt hade Estlandstationerat Villem Saarsendär isamma roll. Dessa komatt samarbetaväl och Onoderafickgodakontakter medden estniska underrättelsetjänsten.1938inleddesett samarbeteför attinfiltreraagenter i Sovjetunionen över sjönPeipsi.
Imaj 1938 fick en medarbetarepåC-sektionen iuppgiftatt överlämnaenväska till en manvid namn Gavrilov.Denne Gavrilovskulle finnas på Tallinns centralstation ochvaraiklädd en ljus regnjackaoch en blåmössa.Gavrilov, fick mannensenare reda på,var ledare föreninfiltrationsgruppsom leddesav
20 Ilmjärv, M(2003),s 76.
21 Ilmjärv, M(2003),s 74-75.
22 Jurvee,I (2003),s 130.
Japanerna. Ijulisamma år ifrågasattesdet från japansksida varför inte Gavrilovsgrupp förtsövertill Sovjetunionenännu23 .
En annankälla somden estniska underrättelsetjänstenhadei Sovjetunionen varencentraltplaceradpersoni denRödaArméns generalstab. Denne försåg esternamed både allmänpolitisk informationoch hemlig informationfrånden sovjetiska armén. 1937var dettroligen dennakälla somrapporteradeomutrensningen av tvålettiskageneraler ur denSovjetiskaarmén. Under30-taletväxte detestniskaagentnätverketi Sovjetunionen.Bland annatkom manatt användasig av etniskaester somvar bosatta iregionenVolga24 .
ILettlandleddesunderrättelsetjänstenavÖverste Grigorij Kikkuls. Även härbedrevman signalspaningoch manunderhöll ettagentnäti gränsregionernamellanSovjetunionen ochLettland 25 . Lettlandhadeockså ettsamarbete medden polska underrättelsetjänstenominformation gällandeLitauen26 .
Litauenvar detendalandsombedrevunderrättelsetjänstmot Tyskland inågon större grad av de baltiska länderna.Man hade dessutomett samarbetemed Sovjetunionensedan 20-talet om utbyte av information. NärTysklandintog Klaipeda (Memel)1939 kollapsadeheladen litauiska spionringeni Tyskland.Wilhelm FrankellerVillusFrankas somhanslitauiska namn varhade arbetatför denlitauiska generalstabens andraavdelning.Han hade dock rekryteratsavtyskarna. Isamband medintåget i Klaipeda kundetyska säkerhetstjänsterrulla uppheladet Litauiskanätverket.45spioner avslöjades ochdömdestillolika straff, en dömdes till döden27 .
23 Masunaga,S (2019),s 98.
24 Masunaga,S (2017),s 43.
25 McKay, C.G. (2019),s 64.
26 Ilmjärv, M(2003),s 97.
27 Ilmjärv, M(2003),s 97.
Redan föreandravärldskriget hade det svenska försvaret bedrivit underrättelseverksamheti Baltikum. När de trebaltiska länderna omväxlande ockuperades av Sovjetunionen och Tysklandunder krigetgjorde ländernas läge att Sverige måste hålla ett öga på vad
Näravänner ochfiender är berättelsen om hur svensk underrättelsetjänst landsatte spioner,samarbetade med motståndsrörelser och andra underrättelsetjänsteroch infiltrerade medarbetare för att få information om vad somhände på andrasidan
som hände där. Östersjön från 1939 till 1957.
Idenna reviderade upplaga har ny information om tillkommit som ytterligare fördjupar insikten i verksamheten.