LÄSHANDENoch SKRIVTASSEN
― om ett sätt att främja läs- ochskriv-
utveckling iskolanoch fritidshemmen
Christina Frid
LÄSHANDENoch SKRIVTASSEN
― Om ettsättatt främja läs- ochskrivutveckling iskolanoch fritidshemmen
Automatiserad teknikvilkenanvänds föratt analyseratextoch data idigital form isyfte att generera information, enligt15a, 15b och 15c§§ upphovsrättslagen (text- ochdatautvinning), är förbjuden.
©2026 ChristinaFrid
Förlag: BoD· Books on Demand,Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureosGmbH, Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8114-353-9
Omslag: handkoloreradesymbolbilderfrånSymbolbruket(Widgitsymboler ©Widgit Software Ltd.2026| Symbolbruket www.symbolbruket.se)
Medskaparens förord
Somlogopedi elevhälsan harjag ettnärasamarbete medspeciallärare och specialpedagoger. Att kunnadelaoch få kunskapoch erfarenhet meddessa yrkesgrupperärotroligtgivande.Oftagår våra roller ielevhälsanhandi hand ochvikompletterar varandra.Samarbetetleder till såväldirekta insatser som merförebyggande arbete,som Läshandenoch Skrivtassenär. Jagärsåtacksam överatt ha fått möjlighetenatt jobba tillsammansmed Christinaoch atthon bjöd in till ettsamarbete kringdenna välgrundademodell förtidig läs- och skrivinlärning. Grundenfanns redandär närjag klev in medmina”logopedögon”och tillsammans kundeviutvecklamodellen till attförutom Phonicsoch bokstavsinlärning,äveninvolvera språkligtinnehålloch struktur.Det är viktigt attverkligenträna språklig medvetenhetsom en deli läs- ochskrivinlärningen, föratt främja en godutvecklingavläsförståelse.
Jagärgladoch stoltöveratt vi tillsammans harskapatenmodell somär praktisktgenomförbar iskolanoch somhållermåttetvad gällerevidens. Jag harmed egna ögon sett elever somutvecklatsmed hjälp av modellen och framförallt fått motivationentillbakatillatt lära sigläsaoch skriva.Christinas fantastiska förmågatillatt se på världenurett barnsperspektivhar gjort att modellen fångar ochhållerkvarbarnens intresse,nyfikenhetoch lekfullhet.
Barnen fåranvända alla sina sinnen iinlärningen ochpåett lekfullt sätt lära sig attläsaoch skriva.Min förhoppningäratt modellenska spridasoch kommatill glädje förflereleveri framtiden.
Mikaela Strand,leg.logoped, Mellerudskommun, oktober2024
Författarensförord
Attsummera arbetetmed ett projektomatt främja läs- ochskrivutveckling i skolan ochfritidshemmen, är dels attviljabeskriva hurmånga personer som faktisktkrävs föratt en idéska få ta siguttryckoch nå fram till elever som behöver stöd ochuppmuntranoch delsärdet ettförsökatt ropa på en fortsättning. Låtarbetetmeddennamodell somalstrat mycket energi, framsteg ochgod vilja, få leva vidareoch utvecklas. Förallaelevers skull.
FantastiskaMikaela,styrskutanvidare!
Hjärtligt TACK!
Tillprecisallafantastiska kollegor,rektoreroch övriga,inteminst nära och kära,som intresserar sigför ochstöttar arbetetmed ochför Läshandenoch Skrivtassen!
Till EvaSöderberg, lektor isvenskämnets didaktik,som vi fårbolla idéeroch texter medoch somlästoch kommenterat dennalånga,beskrivandetextom modellen. Evigttackfantastiska du!
Tillallafinaeleversom arbetat, arbetareller kommer attarbetamed ochpå nyavis vidareutveckla modellen.
Tillbästa Anders somhjälper migmed layout ochatt sättapunkt.
Christina Frid februari2026
1Prolog– dentändandegnistan till modellen
Eleven gavmig plötsligtett stortleendeoch villefortsätta!Visatti grupprummet,och eleven somsattframför mighadenyssgjort etthalvhjärtat försök attseintresserad ut,dåjag föreslagit ännu ettförsökmed lästräning, menpåett alldeles nytt vis. Detvar fredag ochhelgennärmade sigmed stormsteg. Eleven hade kortfattatfåttberätta om sina planer införhelgens marknadsbesökoch varpå gott humör, kändes avslappnad.
Vi hade ocksåpratatomatt ytterligarenågra övningar skulle kunna hjälpa eleven,som ännu inte hadeautomatiserat sinläsning.Elevenville naturligtvis kunnaläsa. Mendehär övningarna,kunde detvaratillhjälp?
Närelevennickadekörde vi genast igång, utifrånmaterialets enklaoch tydligainstruktioner.
Vi satt neroch vi stod upp. Vi satt nerigen, ochvireste ossoch klappade alfabetetkorsvis på knän och axlar. Vi klappade ochgickord istavelser och vi användefingertopparnanär vi lyssnade på ljuden iolika ord. Vi gick stavelserpådelamineradegula fotsulorna somlåg på golvet,och därefter gick vi stavelsernas alla ljud på de laminerade blåljudöronen, somlåg en bit bort från de gula fotsulorna (föratt hållaisär).
Till sist belönade vi osssjälvamed ettavslutandespråkspel medtärning ochturtagningoch vi hade... Ja,vihaderiktigt roligt!Viglömdetid och rum. Vi glömde krav ochstressoch framföralltglömdeelevenatt träningen faktiskt varenriktad, intensiv insats föratt ge stöd till en elev medbristande fonologisk grundför avkodningoch svårighetermed attuppmärksamma former ochteckengenom denvisuellakanalen.Bådelärares bedömning, elevensbeskrivning av sinupplevelse av avkodning, samt mina observationeroch diversetestresultathadebekräftat detta.
Nu hade vi verkligenlagtkrutpå stavelserna, attbådeklappa dem sittandeoch sedangådem på golvet igrupprummet.Litetrångtatt gå var detallti detdär pyttelilla rummet,såvifickskratta en del, menviljanfanns så detgickändåriktigt bra.
Instruktionernainnehållervissa val, blandannatatt manfår önskaord Detmotiverar elever somuppvisar selektivitet.Defår ju välja! Eleven skulle önskaett mat-ord. Någotelevenverkligen gillar attäta.Det blev plättar! Vi klappade favoriträttenplättar (2 stavelseklappar) ochdärefter”täppade” vi ordetmed fingertopparnamot tummen:enliten dutt medvarje finger itur
ochordning förvarje ljud (6 ljud idet aktuella ordetplättar) mottummen. Blir detflerljudänfingrar börjar vi om från första fingretigen. Ordettäppa kommer av detengelskaordet tapsom,när detanvänds somverb, betyder attknackaellerslå lätt. ILäshanden försvenskarjag ordettap till att”täppa”. Elever harsnappatordet ochdessbetydelse snabbt ochnaturligt.
Iordet plättartäppadeviframatt detinnehåller6 olikaljud. Därefter samladeviordet plättari handen iensymbolisktsamlandegest (fingertopparnaböjer siginåthandflatan) ochdroghandenmed en lodrät nedåtgåenderörelse,som förtydligardet långaljudet(detsom stannarkvar längst imunnen) parallellt med attordet utsägs.I ordetplättarblevdet långaljudetalltsåt,detta eftersom t-ljudet är detavallaordetsljudsom stannarkvarlängsti munnen.Eller hur?
Eleven hade alltså nu medhandenhittatenkälla till läsninggenom rytmik,enrepresentationavtunganoch stämbanden,enskillnadmellan stavelse ochljudoch en helhet samlad iett favoritord,som gaveleven motivation ochinput från fler sinnen.Med ögon somglittradefrågade eleven migivrigt: ”Kan vi ta lasagneockså?”
Detta varalltsånågra ögonblicksbilder från denfredagslektionsom kom attbli så belysandeoch betydelsefullför detprojekt somkommeratt presenterasi Läshandenoch Skrivtassen- Om ettsättatt främja läs- och skrivutvecklingi skolan. Härovanbeskrivshur en elev förförstagången prövar modellen Läshanden, hurmötet mellan elev ochmodellblir framgångsriktoch därmed ettkonkret exempelpåstyrkan imodellen. Tre iakttagelser jaggjordevid detta tillfällestärkte minkänslaavatt ha hamnat rätt imittförsökatt hjälpa eleven atthitta en vägini läsandet:
1. Eleven logoch ögonen glittrade. (Kroppsspråkmed positivkänsla)
2. Eleven villefortsätta med ytterligareett ord. (Motivationoch ny energi)
3. Eleven föreslog spontant ettnyttord,enfortsättning(delaktighet) Detfinns redansåmycketfintmaterialoch beprövademetoder attvälja blandför densom vill ge stöd föravkodning ochspråkförståelse.Forskning sedanlångtid finns, liksom expertis somväglett,handlettoch tagitfram riktlinjer ochtusen verktyg– så denna lillaskriftmed ytterligareenmodell behövs kanske inte?Men jo,den behövs nogändå. Inte minstsom ett dokument från någraårs både roligt ochgivande samarbete, somen påminnelse om vad arbetetgåttutpåoch en presentation riktad till personer
somkanskeundrarvad Läshanden ochSkrivtassen är förnågot,och varför denna arbetsmodellallsfinns till.Det är ju ofta så attdet somvisar sig fungeranär manprövarnågot nytt,återvänderman till ochvillanvända igen ochigen. Just därföratt manmärkeratt dethändernågot positivt,att detgynnarelever. Med vadärdåLäshanden ochSkrivtassen?Svaretskulle jagviljasammanfatta på följandesätt:
• ILäshanden är det ord, stavelser, ljud ochrörelsersom tränas iformav språkövningar. Detta sker ienmycketliten grupp, därstående,gående ochsittandevid bord varvas.Variationen iden mycket fastastrukturen gynnar alla elever,inteminst demsom harsvårt attsitta still. I Läshandenärrytmoch ljud denlekfulla, livligarödatrådensom underlättarför koncentration, stärkerminnetoch pekarframmot läsandet.Träningen gesperiodvis.
• ISkrivtassen däremotbärsstrukturenavenberättelseomhur en klok råtta lyckas lära en liten busigkattungeatt skriva.Här mötereleverna bokstavstecknen. Genomatt fler sinnen aktiveras, underlättardetta då eleverna tränar formandet av bokstäverparallelltmed förståelsenför avkodning.
• Men… varför just en hand?Jo, med handen kanman peka,leda, teckna, forma, hålla, trösta,spela,trumma, klappa,vinka ochkommunicera.Med handen känner manpulsenoch hjärtslagen. Handen finnsmed hela tiden. Dettaärlätt attförståför eleverna.Handenblir en ytterstkonkret ochpåtagligsymboltillsammansmed fotsulor ochöronför eleverslust attlyssnaoch uttrycka sig, röra sig, rimma, ramsaoch omvandla hjärtslagentillrytmeni ordens stavelseroch nyansernai ordens alla ljud
• Ochvarförjust en tass?I berättelsen om denbusigakattungen somblir sugenpåatt lära sigskriva, förvandlasden läsandehandentillen skrivandetassmed klor ochtrampdynori klarafärger, femstegplusett extrastegmed belöningsspel, precis somi Läshanden. Tassen utgören symboliskstrukturför minnetsoch koncentrationens skull. Om eleven av någonanledning utvecklatennegativ bild av attskrivamed handen och hållaenpenna,kan denskämtsammabilden av en kattunge somskriver medsin enatasskanske göra eleven lite mindre negativt inställd till pennfattningoch skrivande. Berättelsen skapar utrymmeåtfantasinoch elever identifierar sigmed kattungen,som vill kunnaläsaoch skriva.
2Min motivation
En syntes av detbästa,för attlocka elever attintegeupp
Brakoncept,materialoch idéersom redanfinns behöversamlasoch plockas på sina bästarussin. Dessamåste paketerasoch användas effektivt, medfull kraft, förallaelevers läs-ochskrivinlärnings skull. Detgår modellenutpå. Naturligtvis är dethelti linjemed adekvatforskning.
Idetta kapitelkommerjag attgemer utförlig informationommodellen Läshandenoch Skrivtassensom presenteradeskortfattati detföregående kapitlet.För attbättre förstå dennaenkla ochstarktstrukturerade arbets/träningsmodellför elever sombefaras gå vilsei läs- ochskrivprocessenkan detockså vara givandemed någraord om vadsom motiverade uppkomsten av den. Vilkaområden modellenavser attutvecklaoch förstärkahos elever presenterasockså ikorthet.
Läshandenoch Skrivtassenkan beskrivassom en syntes av sådant som redanfinns –och somi vissafallfunnits länge– ochsom iolika sammanhangoch vid olikatidpunkterhar rekommenderats av forskare,och erfarnalärareoch specialpedagoger/speciallärare somvillatt elever ska lyckas medläs-och skrivinlärning.Modellenmed sitt material är noggrant utformad ochhar en fast struktur med genomtänkt plan ochfärgkodningför minnets, motivationensoch orkens skull. Somåterkommandeinslagi konceptetfinns även belöning iformavanaloga,språkutvecklandespel (”Närvikörtnågra minuterpå varjefinger, körviett spel sombelönar handen”). De flesta elever somtyckeratt detärjobbigt medläsning har alltid behovavatt få känna attdelyckas. Då de arbetarmed utmaningar somdeuppleveransträngandeblir detlättare attfortsätta om de ofta får uppmuntran.Vimänniskor fungerar ju så.Modellenmed sitt material innebäralltsåett smart, effektivt arbetssätt somfår elever attrepeteraden grundläggandeläsinlärningensolika moment genomspel, utan attde knappt tänker på attdefaktisktgenomgårintensiv, riktad träning. Detta är en stor vinst!
Vi vetatt Phonicsljudbaserademetod förläsinlärningärdet säkrakortet.
Vi vetockså attflera elever tarlängretid på sigänandra,när detgälleratt höra,skiljamellanolika ljud ochbli säkrapåatt uttala ljud ochtolka ljudsekvenser. Eftersomljudenlärsinoch produceras före bokstäverna(ett
litetbarnjollrar ju stavelseroch uppmärksammarljud, menformarinte bokstavstecken därpåskötbordet),känns detrimligt attbörja medatt säkerställaatt elever harengod fonologisk grundatt ståpå, vidtiden för bokstavsinlärningen. Attlärasig attforma bokstäver, ochatt lära in vilka ljud dessahör till,ärnågot somoftaskerparallellt.Många elever är dock alltförosäkrapåljudendehör ochförväntas producera, ochdåförsenas arbetetmed bokstäverna. Ivissa fall kandet leda till stagnation ochatt elever tröttnar ellerbörjartvivlapåsig själva.Kanskelär de in feloch börjar skylaöversinamisstag ochförsökerhitta strategier föratt detinteska synas. Imodellens tvåstegLäshanden,och därefterSkrivtassen,byggerträningen på struktur medrepetitionoch lek.
Glöm inte bort lekens betydelse
Detfinns ettviktigt mantra iförskolan där de flesta barn vistas ettantal timmar varjedag före skolstart. Detmantrat är lek!Leken framhävs även i läroplanen förgrundskolan.I lekenanvänds flerasinnen, ochdär tränas förmågor somtillexempel uppmärksamhet, språk, koncentration, turtagning,samspel.Förmågorsom ligger till grundför skapande,lärande ochläsande.I lekenlär vi ossatt tolkaoch läsa av varandra,läsaavett förloppoch vi läross lyssna,minnasoch uttrycka detsom förstunden är adekvatoch värdefullt.Viminns bättre om lekenäråterkommandeinslagi vårvardag. Detvillsägaomvår vardag är tätt strössladmed ömsesidighet ochtrygghet. Om vuxnamodelleraroch hjälpeross ivåralekar,kan vi efterhandvågavaramed ioch klaraavatt deltai fria lekar. Förskola och skolavet attviärmånga somhar olikaförutsättningar ochspråk medi bagaget. Vissaavoss behöverjutill ochmed lekterapi.
Tänk så viktig lekenär, somgrund föralltvisedan behöverläraoch utveckla vidare iskolan! Detsociala samspelettränasi leken. Lekenärockså en grundför läsningen. Läsningenvilarpåbland annatföreställningsförmågaoch förmågan attkunna ta en annans perspektiv.Att helt enkelt kunnafölja med ientextoch se vadsom händer på,mellanoch bortom raderna. Dessaförmågorutgör ocksåfundament iensocialoch språklig kompetens. Detärytterst viktigtatt förskolansystematisktmånar om leken. Iskolanbytslekmantratutmot trenya ledstjärnor: Läsa,skrivaoch räkna. Då underlättardet om vi redan lekt mycket ochdärigenom erhållit verktygi
Olikaslags stöd kanbidra till att elever fullföljersin skolgång ochlär sig läsa ochskriva. Detverktyg sombeskrivsi dennabok är en tydligt strukturerad modell,som kanfrämjaelevers läs- ochskrivutveckling i skolan ochi fritidshemmen.Boken innehåller modellensbakgrundoch syfte, reflektioner ochbilagor meddetaljeradhandledning,som är lätt att följa.
Christina Frid,nysspensionerad speciallärare medinriktningspråk, berättar hur modellen blev en syntes av någraviktiga ingredienser,som forskningoch beprövad erfarenhet konstateratgynnarenlyckadläsochskrivutveckling, t.ex.Phonics ochatt lära medvariation ochmed flersinnen. Att medskaparen till modellenärlegitimeradlogoped borgar föratt modellen kangynna elever ispråkligtutanförskap.
Mångaeleverhar redanvisat uppskattning förmodellen. Bildstödet somanvänds är till stor delsymbolbildstödfrånSymbolverketAB. Det främjarlikvärdighetoch inkludering.Bådei skolan ochi fritidshemmen kanhandledaregenomföra träningensom motiverandekomplement till ordinarieundervisning, främst iårF-4.Det gårävenatt korrigera innehålletmen behålla strukturen,omeleverärnågot yngreeller äldre. Skrivtassens humoristiskaberättelse om råttan somlär den busigakattungenKnatten läsa ochskriva, främjarglädje, läs- och skrivlustinomramen förmodellens tydligaram ochtryggamötesplats.
