Silbodal iBrytningstid
KYRKOJOURNÄL 1871 -1874
Henrik Wiig Pettersson
LEGITIMERÄD LÄRÄRE IHISTORIÄ OCHRELIGIONSKUNSKÄP| CHOWPÄB
©
Copyright
Äutomatiserad teknik vilken användsför attanalysera text ochdatai digitalformi syfteatt generera information,enligt15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen(text-och datautvinning), är förbjuden.
©2026 Henrik Wiig Pettersson /CHOWP ÄB Ällrightsreserved. Ingendel av dettaverkfår reproduceras utan skriftligt tillståndfrån upphovsrättsinnehavaren.
Titel: Silbodal ibrytningstid– Kyrkojournal 1871-1874
Transkribering ochredaktion:HenrikWiigPettersson
Förlag: BoD· Books on Demand,Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg, Tyskland
Utgiven av CHOWP ÄB,2026
ISBN: 978-91-8114-283-9
Om detta verk
Dennavolym utgörentrogenoch ordagranntranskriberingav Silbodalskyrkojournalför åren 1871–1874. Materialet gerenunik inblicki församlingensliv undernågra av 1800-taletsmest händelserika år ochspänner över allt från personliga livsöden till storasamhällsförändringar.
ÄrbetetbyggerpådigitaliseradeoriginalhandlingarurSilbodals kyrkoarkiv,bevaradehos Riksarkivet(Landsarkivet iGöteborg).
Transkriberingen hargenomförtsmed störstarespekt för källmaterialets ursprungliga stavning,språkbruk ochstruktur. För attunderlätta läsningoch göra innehållet överskådligt harenmodern kapitelindelning ochtematiska sammanställningartillfogats, medan de löpandenotiserna återgesi sinhistoriskaform.
Syftet meddetta verk är attgöradessa handskrivnaoch ofta svårtillgängliga protokolllevande förläsaren.Genom attlyfta fram allt från dramatiska klockringningaroch skolstridertilldetysta spåren av utvandring ochnöd,hoppasförfattarenatt bokenska tjäna somenvärdefull källa försläktforskare,hembygdsvänneroch alla medett intresse förden värmländskagränsbygdenshistoria.
Om källan
Primärkällan, Silbodalskyrkoarkiv, förvaras hosriksarkivet och omfattartidsperioden1871-1894,materialetåterfinns islutetav dödboken volym1 medtidsomfånget1835– 1870.
Hänvisning:Riksarkivet,SVÄR, Bildid:C0038730_00001 (och framåt).
Tillgängligvia:
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/VBorpLjPK4MKVOuyczyz8F
Förord
Silbodalskyrkojournalfrånåren1871–1874 skildrar en brytningstid då detgamla bondesamhälletmöter detbegynnandemoderna Sverige. Genomnoteringarnaomdop,vigslar,dödsfalloch utflyttningarträderenbildframavenförsamlingi rörelse– därtron på framtidengenom nyaskolhusbyggen ochorgelinsamlingar krockarmed nöd, striktarestlängder ochden storautvandringens uppbrott.
På dessasidor möterviförsamlingsbornai derasmestavgörande stunder: iglädjen över detnyfödda barnet,i sorgen viddeöppna gravarna ochi hoppet om ettnyttliv på andrasidan haveteller gränsen. Samtidigtger journalenröståtdet praktiskalivet kring Sockenstugan,där kyrkan fungeradesom densammanhållande krafteni en vardag prägladavbådelagensstränghet och församlingensomsorg.
Minförhoppning är attdenna volymska bidratillatt levandegörade människorsom en gång befolkadeSilbodals hemman ochrotar. Genomatt lyftaframderas livsvillkor ochdebeslutsom formade derastillvaro, kanvibättreförståderöttersom än idag präglarvår bygdshistoria.
Årjäng,2026-03-13
Henrik Wiig Pettersson
LegitimeradLärare
DELI:BERÄTTELSEN OM SILBODAL 1871-1874
Anno 1871,Klockorna över elfven
Detvar en tiddåkyrkanintebaravar en platsför bön, utan hjärtati ettmaskineri somhöllsammanSilbodals socken.Åretär1871, och från predikstolen iden vitkalkade kyrkan styr kyrkoherde Hammarströmsin församling medbådefaderligomsorgoch sträng auktoritet.Hammarström hartagit över somförsamlingens själasörjare efterden storaskandalen medarsenikprästenÄnders Lindbäck ochförväntningarna är högt ställda. Menutanför kyrkmurarnavibrerarluftenavförändring.
Värmland står videntröskel.Längs älvennedom kyrkan kämpar timmerflottarnamed sina stockar, en verksamhet somger bröd på bordet mensom ocksålämnarsår ilandskapetoch skador på församlingensbroar.Samtidigt ekar ljudet av yxor ochhammare;nya skolhusska resasför attmötakravenfrånennytid därkunskap inte längre bara är förbehållenderika. Mendet är en motvillig modernisering. Föräldrari Årjäng ochSillegård muttraröveratt behöva undvarabarnens arbetskraftpågårdenoch pastorntvingas hota medböter ochoffentligaförhörför attfåskolbänkarnafyllda.
Mest påtaglig är ändå tystnadenefter demsom gett sigav. Vidvarje årsskiftesummerarpastorn siffrorna medenkrasshetsom döljer det vemodsom måstehafunnits istugorna. Folkmängdenminskar. Drängaroch pigor, trötta på kargategar ochfattigdom,packarsina ränslar. Vissasöker lyckan idet växandeChristiania på andrasidan gränsen, andralyfterblicken motväster, ut över havetmot ett Ämerikasom lovarallt detsom Silbodal ochSverige inte kange.
Närklockorna ringer över Silbodal 1871 är detintebaraför attsamla till högmässa –det är klangenavenbygdsom slitsmellan traditionens trygghet ochuppbrottets nödvändighet.
Närklockorna stannade –Drottningenssista ringning
Iapril 1871 nåsSilbodalavsorgebudetfrånStockholm:Drottning Lovisa hargåtturtiden.Men ientid före radiooch telegraf är det kyrkan sommåste bära ut nyhetentillskogens djupaste vrår.Detta är inte bara en kungligpersons död, detärenhändelsesom knyter samman denlilla värmländskasocknen medriketshjärta.
Protokolletfråndenna tidäranmärkningsvärt detaljerat.Det räcker inte medatt klockarendrari repen; hela socknenkallasinför att deltai denceremoniella sorgeperioden. Pastor Hammarströmläser uppden noggrannalistanövervilka hemman somansvararför klockringningenvid de olikaklockslagen.Det är en logistisk koreografi därmän från Årjäng,Sillegård,Risvikenoch Backamåste lämnasinasysslor föratt vandra upptillkyrkvallen.
Genomklockornasmalmklang iaprilvinden manifesteras kyrkans roll somden nationella gemenskapens förmedlare.När bonden från Gerrud tarvid därgrannen från Hakenslutat, är detenpåminnelse om attSilbodalärendel av någotstörre.Under dessatimmarvilar arbetet. Detärenceremoniell höjdpunktsom bärpåett djuptallvar –en kollektiv manifestationavlojalitet ochsamhörighet underden storaklockanstunga slag.
ABCoch Budkaflar– Skolansmotigabarndom Under1870-talets första år pågårett lågintensivt krig iSilbodal. Det utkämpas inte medvapen,utanmed paragrafer,skolhusritningaroch hårdaord iSockenstugan. 1842 årsfolkskolestadga harbörjatbita ifrånpåallvar,men ienfattigskogsbygd är barnenshänderofta viktigarepååkern än iskrivboken.
Pastor Hammarströmoch skolrådetser medoblidaögonpåhur bänkarna står tomma. Den2 juni 1872 kokartålamodet över.Pastorn låterutlysaatt föräldrarfrånÅrjäng, Strand,Sillegård ochÖna,som "uraktlåtitatt sändasinabarntillskolan",omedelbartska inställa sig. De tvingasintebaraförklarasin försumlighet;demåste ocksåföra fram sina barn infördestränga herrarnai skolrådetför attvisaomde överhuvudtaget lärt signågot hemma. Detärenscenpräglad av skam ochauktoritet– de smådarranderösternasom läserurkatekesen medanfäderna vrider sina mössor ihänderna.
Menmotståndetärintebaraavighet,det är ekonomi. Närbeslutet om attbygga tvånya skolhusfattas, utlöserdet en logistiskmardröm. Timmer skaköras fram undervintern,men stockarnavisar sigvara förkorta.Debatternagår heta:ska manändra ritningenellertvinga bönderna attköraframnyttvirke?Budkaflar skickasutmellan hemmanen föratt kalla till stämmordär varjeöre ochvarje dagsverkeräknas. Förmånga föräldrarärskolanenlyx somsocknen inte harråd med, medanden förHammarström är vägenutur mörker ochokunnighet.
Tacksägelser ochTomma stolar
Bakomkyrkojournalens prydliga statistikdöljersig en skuggsidaav sorg.För varjebarnsom föds iSilbodalverkarsjukdom ellerolycka väntarunthörnet. Ipastornsanteckningarblirdöden konkretgenom de tacksägelser somläses uppfrånpredikstolen.
Barnadödligheten är en ständigföljeslagare. Vi mötergossen WilhelmSvantesson, vars livbarablev15dagar långt, ochlille
Fredrik, sontillO.Marman, somdör vidknappttvå årsålder i december 1872. Fördessa familjer varglädjen över ettnyttliv kortvarig, ochjournalenskorta raderomtacksägelse är detenda offentliga spår somfinns kvar av derasexistens.
Mendöden drabbarävendesom byggtbygden. Ijanuari 1871 dör änklingenPetterÄndersson från Strand vid71års ålder. Han representerarden gamlatiden,desom överlevt nödåroch slit.När soldaten Snabbdör ifebruari1873, 86 år gammal,går en levande länk till historienförlorad. Hanföddesunder Gustav III:s tidoch hann se världenförändras från ettkrigshärjat rike till en moderniserande nationalstat.
Detfinns ocksådesom dörmitti steget.Hustrun Maja Lisa Nilsdotter från Wikbotten, bara 35 år gammal,lämnarefter sigett hemi sorg i maj1873.Dödsorsakerna nämnssällan, menmellanraderna anar vi lungsotens härjningar ochderiskersom varförenademed barnsbörd ochhårtarbete. Ienförsamlingdär utvandringen redangapar som ettsår,blirvarje dödsfall en påminnelseomhur skörtlivet i gränslandetverkligen är.
Intriger iSockenstugan– Maktspel ochAvsägelser
Om kyrkan varplatsen förandakt, varSockenstuganplatsen förden mänskliganaturensalla sidor. Här, iden låga byggnadenvid kyrkvallen, avgjordessocknensframtid understundom stormiga möten.
Ettmärkligtmönster framträder ijournalen underdessa år: förtroendevaldasom lämnar sina poster iförtid. Detbörjarmed D. Änderssoni Haken, en inflytelserikman somplötsligt avsägersig uppdragetsom kyrkovärdi januari1873. Inte långtdärefterföljer Änders Änderssoni Nas, somävenhan begärentledigande. Vadlåg bakomdessa avsägelser?Var dettyngden av detekonomiska ansvaret ientid av restlängder, ellervar detdebittrakonflikterna kringskolhusbygget somsletisärsammanhållningen?
Silbodali Brytningstid:
Kyrkojournal 1871–1874
En bygd mellantradition ochuppbrott.
Följ medtill1870-talets Värmland,entid då kyrkan inte bara varenplats för bönutanhjärtat iett maskinerisom höll sammanhelasocknen.Genom de noggrantförda anteckningarna iSilbodals kyrkojournal kliver vi rakt in i vardagen hosenförsamlingi rörelse– därdet gamlabondesamhälletmöter det framväxandemoderna Sverige.
Idenna volymmöter vi människoödenabakom statistiken. Vi läseromdesmå barnenskorta livsvillkor,omklockringningen somförenadefolketvid drottningens dödoch om de strängaförhöreni Sockenstugan medföräldrar som vägradesända sina barn till skolan.Samtidigt ekar ljudet av yxor ochhammare närnya skolhusbyggs,medan drömmenomenstorslagenkyrkoorgelbörjarta form.
Mendet är ocksåentid av nödoch avsked.Med en kroniskbrist på reda pengar kämpar gårdarna motrestlängder,och vidvarje årsskifte summerar pastorn tystnadenefter demsom lämnat allt bakomsig.Drängar ochpigor packar sina ränslarför attsökalyckani detväxande Christianiaeller idet �järran Amerika. Silbodal iBrytningstidärentrogentranskriberingsom görhistorien levande ochtillgänglig.Genom attlyfta fram allt från dramatiska klockringningaroch skolstridertilldetysta spåren av utvandring,utgör bokenenoumbärlig källaför släktforskare, hembygdsvänner ochalla somvillförståden värmländska gränsbygdens rötter.
Silbodal iBrytningstid– Kyrkojournal 1871-1874
Transkribering ochredaktion:HenrikWiig Pettersson
UtgivenavCHOWP AB,2026
©2026 Henrik Wiig Pettersson/ CHOWPAB
Alla rättigheterförbehållna. Ingendel av detta verk fårkopieraseller återgesutanskriftligt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.
ISBN:978-91-811-4283-9
