Martin Sandén
Myterna kring mordet på Olof Palme
Den enda bok du behöverläsa om Palmemordet
Myternakring mordet på Olof Palme
Martin Sandén
Myternakring mordet
Olof Palme
Denendabok du behöverläsaomPalmemordet
Automatiserad teknikvilkenanvänds föratt analyseratextoch data idigital form isyfte attgenererainformation,enligt15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen(text-och datautvinning),ärförbjuden
©2026MartinSandén
Förlag:BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg 1, 11442Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8097-951-1
Innehållsförteckning
Förord
UtredningenavPalmemordet är Sveriges särklass största mordutredning ochförmodligen denmestomfattande i världshistorien.1
Närdenna bok skrivs harsnart 40 år passerat sedanmordetpå
Olof Palme, menintressetför fallet tycksändåbestå. Palmemordethar engagerat– ochfortsätteratt engagera –människor på ettsättsom saknarmotstycke iSverige.
Underårens lopp harenmängd olika”sanningar” etablerats kringmordet. Många av demärhelteller delvis felaktiga, och hargettupphov till seglivademyter.Det finns flerateorier som vidförstaanblickverkartrovärdiga, mensom vidnärmare granskning visarsig vila på dessa felaktigagrunder.Min ambition är attifrågasätta myternaoch istället skapaenbildav vadsom faktiskt hände,utanatt låta migstyrasaven förutbestämd teori. Utifrånden bilden kommerjag attspekulera kringvem ellervilka somkan ha legatbakom mordet.
Jagvillpåintet sätt hävda attjag löst Palmemordet. Menjag tror ändå attminaspekulationerärdebästa somkan göras i dagsläget- däravden kaxiga undertiteln.
Inledning
Nationenäri chock. Människorgråternär de nåsavden fruktansvärda nyheten. Landetutlyser landssorg.Flaggor vajar på halv stång.2 Föratt hedraden mördadeledaren,och fortsätta arbetetihansanda,uppförsett stortkongresscentermitt i huvudstaden– döpt efterhonom 3
Året är 1986. Mordoffret är Sverigestatsminister Olof Palmeoch nationenheter Nicaragua. Manskulle kunnatro att detvar Sverigejag beskrivitoch inte ettlandpåandra sidan Atlanten.Detta visaratt Olof Palmevar en stor internationell statsman somvar väldigtomtyckt runt om ivärlden.Han stod på de fattigaoch utsattaländernas sida ochvar därför omåttligtpopulär imånga av dessa nationer, däribland Nicaragua.Han varenmodigpolitiker somvågadeta ställningoch detvar blandannatdärförhan hade många vännermen ocksåfiender både iSverige ochutomlands.
Så vemvar mördaren,varförmördadesOlofPalme –och hur hittar mangärningsmannen?
Analyserar manandra mord ochmordförsökpåkända politiker –i Sverigeeller iandrajämförbaraländer– slås manavhur otydligaoch oförutsägbara gärningsmännens motivoftaär. Närdet gäller till exempelmordetpåSveriges dåvarandeutrikesminister Anna Lindhhar gärningsmannen uppgivitatt motivetvar ettallmänt hatmot svenskaoch serbiska politiker.Han påstod attdet varenren slumpatt offret råkade bliAnna Lindh, detkunde ha varitvilken svensk ellerserbisk politiker somhelst.4
VadhadeLee Harvey Oswald förmotiv närhan sköt USA:s presidentJohn F. Kennedy?Det harspekuleratsmycketom detta, mendet rörsig enbart om spekulationer. Manvet helt enkelt inte varför hanmördade presidenten.5 Anledningentillatt en mansköt presidentenRonald Reganvar atthan ville imponera på filmstjärnan JudieFoster.6 Vemhadekunnaträkna ut detiförväg? Crooks somvar registreradrepublikan sköt och skadaderepublikanen Donald Trump. Myndigheternafamlari blindo vadgälleratt förstå Crooks drivkrafter.7
Närdet gällermordsom kanliknasvid Palmemordetärdet somexemplenovanvisar ofta dunklaoch svårbegripliga motiv somliggerbakom.Såbaraavden anledningenkan detvara vanskligtatt utgå ifrånmotivbilden.Det kanfaktisktvarasåatt denpersonsom mördadeOlofPalme inte hade något motivsom gåratt förstå,eller är möjligtatt förutse. Ochi så fall är det fullständigt meningslöst attutgåifrån ellerens spekulerakring motivet. Dentankenärverkligen inte vanlig närman diskuterar Palmemordet, mantycks utgå ifrånatt mördaren hade etttydligt motivför singärning, menser vi empirisktpådet behöverdet inte alls vara så.
Om detärett ”vanligt”mordkommerman oftast fram till en ellerett fåtalpersonersom kanhaett motiv. Detkan vara så att manupptäcker attoffrethar en obetald knarkskuldtillenlangare meni övrigtfinns inga andrakända motiv. Dennelangare blir förståsenmycketintressant person iutredningen. Menvad gäller Olof Palmefanns detoändligtmånga personer och grupper somhademotiv,därförblir frågan om vemsom skulle kunna ha velatmörda honom ovanligtsvåratt utgå ifrån, detblir lite somatt leta efterennål ienhöstack.
Däremotärförutsättningarna attutgåifrån vadsom hände på brottsplatsenbetydligt bättre,Lisbeth Palmeöverlevde attentatet ochkunde vittna om vadsom hände innan, underoch efter mordet,det varett tjugotal vittnensom sågmördarenvarav flera av demsåg själva mordet.Såvad gäller Palmemordet harvi ovanligtbra förutsättningaratt utgå ifrånvad somhände på brottsplatsenoch ovanligtdåligaförutsättningaratt utgå från motivbilden.Därförärdet paradoxalt ochextra olyckligtatt man just iPalmemordet ofta harbörjati”fel” ände,det vill säga med motivbilden ochintevad somhände på brottsplatsen.
Detärnämligenvanligt attskribentersom skriverom Palmemordeti praktikenutgår från motivbilden:man börjar inte alltid medmotivet rent kronologiskt, mendet är ändå tydligtatt motivetfår styratolkningenavvad somhände på brottsplatsen. Detärmin bestämda uppfattning– efteratt ha läst många sådana texter ochsjälv analyserat brottsplatsen–attdet ofta är teorin om motivetsom styr hur mantolkar gärningsmannens agerande.Alltså vadgärningspersonen gjorde före,underoch eftermordet.
En teknik somdåoftaanvänds är attpresentera gärningsmannens agerande mycket selektivt: manlyfterfram detaljersom stöderden teoriman vill lansera, samtidigtsom sådant somtalar emot tonasner ellerheltutelämnas.Påsåvis riskerar analysen attbli bakvänd –snarare än attteorin formas eftervad somfaktiskthände,formas händelseförloppet efterden teoriman vill få bekräftad.
Detblirbakvänt ochproblematiskt attutgåifrån en teori somfrånbörjanintebaseras på vadsom hänt på brottsplatsen. Låtoss säga attdutrorpåenteori sombygger
på attmordetvar planlagt,dåser du allt somtalar fördet,du tolkar händelserna på brottsplatseni ljuset av attmordetvar planlagt.Duhar på digglasögon somsäger attmordetvar planlagt ochdåser du inte något annat. Därför är detnormala vidspaningsmord attman gör tvärtom,man börjarmed attutgå från händelsernapåbrottsplatsen utan någraförutfattade meningarommotiv ellerannat.Och så kommerjag ocksåatt göra idenna bok.
Även om många harutgåttfrånmotivbilden,finns det skribenter somgör precis somman borde:debörjari rätt ände, vidsjälvabrottsplatsen ochgärningsmannens agerande.Men just dessa texter tenderaratt fokusera på en enda teori, somde försökerbevisaeller prövamot vadsom hände på Sveavägen dendär februarikvällen.Tillvägagångssättet– gärningsmannens modus operandi –användsalltsåkorrekt somutgångspunkt, menbaraför attpassa in ienredan vald riktning.
Detsom saknasärenöppen analys därflera tänkbara spår prövasmot sammagrundläggande händelseförlopp. Fram tills nu! Föri denhär boken görs just detta: Jagprövarflera olika spår,bådevar försig ochi jämförelse medvarandra, utifrånvad somhände på brottsplatsen.
Detärjustden här kombinationen –att börja medplatsen och därifrån tittabrett –som särskiljer denhär boken från andra böcker om Palmemordet.
Vi skaalltsåbörja irättände: medbrottsplatsen.Utifrån vad somfaktiskthände därförsökerviförståförloppet– ochförst därefter undersökervivilka spår somframstårsom mest relevantaatt följa vidare.
Imin analys utgårjag främst från tvåsaker,där punkt 1(modus operandi)ärden viktigaste:
1. Modusoperandi –alltsåtillvägagångssättet: Vadgjorde gärningsmannenföre, underoch eftermordet? Vadkan brottsplatseni sigavslöja?
2. Jämförelser medliknandemord –går detatt se mönster, ochkan dessatillämpas på Palmemordet?
Närjag skriver mordplatsen menarjag själva platsendär Olof Palmemördades, alltså korsningenSveavägen/Tunnelgatan,där affärenDekorima ligger, se kartan på sidan18. Med brottsplatsen avserjag ettstörreområdeänbaramordplatsen. Fleravittnen såghändelserna på avståndmen varaldrigframme vidsjälvaplatsen förmordet. De varpåbrottsplatsen meninte på mordplatsen.
Jagkommersenarei boken fördjupa mig imotivbilden meninteutgåifrån den.
Undermin genomgång av brottetväxer detframenganska klar bild på hur mordet troligen gick till, vilken typavperson ellerorganisationsom troligen lågbakom mordet.Dessutom finns dettvå personeri polisensutredningsmaterial somblir extraintressant utifrånvad jagkommerframtill.
Fördjupningari olikaämnen harjag lagt sombilagor,så attman slipperfastnai detaljermitti texten ochtappa den röda tråden.Bilagorna kanman läsa närsom helst– under läsningen, islutet, ellerintealls– beroende på om manvill fördjupa sigmer ijustdet ämnet.
1. MordetpåOlofPalme
Idetta kapitelkommerjag översiktligtoch kortfattatredogöra
försjälvahändelseförloppet kringmordetpåOlofPalme.Senare ibokenkommerjag fördjupa migi de olikadelarna,men fördig sominteärsåinsatti Palmemordetkan detvaravärdefullt attfå en samlad bild av vadsom hände.
8Den28februari1986, närOlofPalme kom hemfråndagens arbete,fanns inga fastakvällsplaner– meränatt hanoch Lisbeth Palmehadevagaplanerpåatt gå på bio. Livvakterna hade han skickathem.Underett telefonsamtalmed sinson Mårten Palme fick hanvetaatt Mårten ochhansdåvarande flickvän också planeradeett biobesök, dock på en annanbiograf.I samtalet sa Olof Palmeatt de kanske skulle dyka upp: ”kommerviså kommer vi”.Efter samtalet bestämde sigmakarna Palmeför att gå till sammabiograf somMårtenoch hans flickvän –Biografen Grand.9
De lämnadelägenhetenomkring kl.20.35 ochtog tunnelbanan till Biografen Grand.10 VälframmeförsökteOlof Palmeköpa biljettertillfilmen BrödernaMozart,som Mårten ochhansflickvänskulle se.Föreställningenvar slutsåld,men hanlyckadesfåtag på tvåförbokadebiljettersom inte hade hämtatsut.11
MakarnaPalme ochMårtenPalme ochhansflickvän varlite tidiga,därförstoddeutanför entrén till bion ochsamtalade en stund.Flera vittnenska senare berättaatt de sett en ”stirrande” manutanför bion somväckteobehag.12 Filmen startade 21.15
ochslutade kl.23.07.13 De tvåparen satt inte tillsammansi biografen.14
15NärFilmenvar slut samlades sällskapetutanför bion. MakarnaPalme,MårtenPalme ochhansflickvändiskuterade hur de eventuellt skulle fortsättakvällen.Undersamtalet observerarMårtenenman somstodenbit bortoch tittadeini en möbelaffär.Debeslutade sigefter en deldividerande att inte fortsätta kvällen tillsammansoch skiljs åt.Makarna Palmebestämdesig föratt gå hem. Isamma ögonblicksom Mårten passerade mannensom stod vidmöbelaffären började denne manfölja eftermakarna Palme. 16
Vidcirka kl.23.1717 börjarmakarna Palmegåsöderutpå Sveavägensvästrasida. Efter en stund villeLisbeth Palme tittai ettskyltfönsterpåandrasidan gatan. De korsade därför Sveavägen,och hon stannade iomkring tiosekundervid skyltfönstret innandefortsatte söderut– nu på Sveavägens östrasida. 18 Härmötte vittnetNicolamakarna Palmeoch lade samtidigtmärke till en mansom gick ungefär8–10 meterbakom dem.19
Närdenådde korsningen Sveavägen/Tunnelgatan avlossades skotten. Olof Palmefölldöd till marken,medan Lisbeth skadades.Klockan vardåcirka 23.21.30.20 Mordet inträffade bara någon meterefter attdepasserataffären Dekorima.21 (Sekartanpåsidan 18.)
Minst36personer22 befann sigi närheten av mordplatsen ochförhördesinomenmånad eftermordet. Av dessa kunde 19 vittnengenågon form av signalement på denflyende gärningsmannen.23 Någraavdessa 19 vittnensåg mordet och denflyende gärningsmannen medandeandravittnenavände
Palmemordet har analyserats idecennier,ändå saknas svaren. Varför?Enförklaring ligger inte baraivad som hände,utan ihur vi tänker när
storaoch chockerandehändelser inträffar.
Närenstor händelse som mordet på Olof Palme inträffar aktiverasvissagrundläggande psykologiskamekanismer som lätt ställer till det föross.Omviförstårhur dessa mekanismer påverkar och iblandvilseleder vårt tänkande,kan
vi se mordetmed heltnya ögon.
Härväxer en teori fram som på ett förbluffande sätt fåralla pusselbitar att falla på plats.Enteori somverkligen utmanar våra djupt rotade föreställningaromPalmemordet.