Slöjan-EnKulturhistoria
Slöjan –EnKulturhistoria
Hafize Cetin
Slöjan– En Kulturhistoria
©Hafize Cetin, 2025
Slöjan –Enkulturhistoria
ISBN:978-91-8097-844-6
Förlag:BoD ∙ Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
Omslag ochinlaga: Hafize Cetin
Första upplagan,2025
Ingadelar av dennabok fårmångfaldigas utanskriftligt tillstånd från författaren.
Innehåll
Inledning 11
DelI –Slöjansom idé, kroppoch form 14
1. Vadärenslöja? 15
2. Detvävda minnet 23
3. Närkroppenlär sigsittutseende 32
4. Närbehov blir regel 39
5. Patriarkatetslogik –män ochdessöverlevnad 44
Inledning44
Patriarkatetshistoriaoch struktur 47
Närkvinnor upprätthållerpatriarkatet: Lojalitet ochinlärdmakt51
Mänoch patriarkatetsöverlevnad: Kontroll imarginalen55
Positivism ochhermeneutik ipatriarkala strukturer 59
Reflektion 64
6. Denneurologiskalydnadengenom socialisationoch tradition 67
Inledning67
Gener, nervceller ochepigenetisk påverkan 69
Nervceller73
Epigenetik 83
OXTR-genen (oxytocinreceptorn) 87
De femsinnena ochhjärnansutveckling91
Vadärett sinne? 93
Sensoriskaktiveringi barndomenoch oupplevdasinnens följder94
Hurkopplas sinnenatillbiologinoch socialisationen? 95
Sensoriskfattigdom somutvecklingshinder105
Sensoriskojämlikhetoch samhällsförlust 106
Trauma,stressoch denlånga vägentillbaka108
Biologinsrolli trauma 110
Epigenetiska spår av trauma 113
Överföring mellan generationer 115
Denlånga vägentillåterhämtning117
Psykologiskåterhämtningoch resiliens118
Biologin mötersamhället 119
Konsekvenser övergenerationer121
Analys 123
Reflektion 124
7. Sekularism,tradition ochstat– kvinnani kläm 128
Inledning128
Staten ochtraditionen struktur somformarkvinnligerfarenhet131
Psykologisk påverkan 136
Frihet somlångprocess139
Reflektion 140
8. Motståndetsformer– slöjan somhandling 143
Inledning143
Vardagliga uttryckför motstånd 144
Kodade språkoch kollektiva minnen 146
Historiska ochsamtida kontexter149
Reflektion 153
9. Globaltmode– tygsom estetik, trendoch maktspråk 155
Inledning155
Mode,maktoch mening 159
Estetik sommotstånd168
Reflektion 171
DelII– Slöjansvärldar:historia, hantverk ochrörelse 175
1. Europa 176
Inledning176
Palatsetsskugga –Mykensk ochminoisk tid179
Polisens gata –Arkaisk ochklassiskGrekland182
Republiken ochimperiet– Rom190
Reflektion 194
Hellenismoch ricinus197
Senantik kyrkolag 200
Sammanfattning– arvoch eko203
1700–1900-talet:Huvuddukens sekulära disciplin206
Sverige: huvuddukensom vardagsnormoch livscykelmarkör 206
Frankrike: klasskod ochrevolutionärmoral 210
Tyskland: hushållsmoral ochoffentlig respektabilitet212
Italienoch Spanien: mantillansom nationsestetik 218
Reflektion 229
2. Nordafrika 233
Inledning233
Klass, tygoch urbanrespektabilitet 234
Utvecklingen idag 237
Kolonialpolitikoch tygsom symboliskfront 238
Berberkvinnor,ceremonioch textiltmotstånd240
Stad,landsbygd ochstrukturell definieringavtyg 243
Reflektion 247
3. Västafrika 249
Inledning249
Malioch Songhai– Hovdisciplin ochtyglogik251
Hausa-staterna –Urban disciplinoch hushållsmoral256
Slöjansspråk:Sociala normer ochkvinnligt handlingsutrymme 261
Trådarnasmakt: Hantverk,tradition ochkvinnligt arbete 267
Reflektion 274
4. Centralafrika 278
Inledning278
Kongoriket –Kungligttyg ochvisuell kontroll 280
Luba ochLunda –Symbolik, makt ochtygskikt 284
Rwanda ochBurundi –Tygens disciplinoch klanensblick 289
Regnskogssamhällen294
Kolonial påverkan ochomkodad disciplin296
Samtidatyglandskap 299
Reflektion 302
5. Östafrika 304
Inledning304
Kuststäder ochhandelsklasser– tygsom hushålletsskydd 305
Inlandet –hushållsstrukturoch moralisk tygförväntan 312
Tygens rörelse– slöjan imigration,diasporaoch modernitet 321
Reflektion 324
6. Persien& Centralasien 326
Inledning326
Hovets tyg– Akemenider,sasanider ochden politiska kroppen328
Poesioch miniatyr –Skönhetenstyg,tystnadensram 332
Nomadkulturi Centralasien –Funktionoch ceremoni337
Stat ochtyg –FrånSafavider tillSovjet341
Tygi motståndets form –DagensIranoch Centralasien 345
Reflektion 347
7. Sydasien 350
Inledning350
Indien –Skiftande slöjor ikastens ochkroppens landskap 354
Pakistan –Slöjans språki nationensmoralrum356
Bangladesh, SriLanka ochNepal –Tysttyg, synligagränser 359
Reflektion 361
8. Östasien 364
Inledning364
Historisköverblick:Konfuciansk doktrinoch tygens funktion 365
Kina –Textilsom lydnad ochvisuell disciplin368
Korea– Klass, tystnadoch detdolda ansiktet 373
Japan– Estetik, tygoch denkodadekroppen 377
Reflektion 379
9.Arabiskahalvön 382
Inledning382
Historisköverblick –Frånstamheder till statsapparat 385
Saudiarabien– Slöjan somstatsapparat388
Modernisering– Saudiska reformer:Salmanoch Mohammed390
Jemenoch Oman –Mellantradition ochtystvärdighet392
Emiraten,Qatar,Bahrain,Kuwait– Lyx, tygoch kontroll 395
Reflektion 398
10. Turkietoch Kaukasus 401
Inledning401
Före 1200 –Gökturker, oghuzeroch tidiga turkiska traditioner402
1200–1800-taletsAnatolien 404
Byar ochlandsbygd 405
Städer 405
Ceremoniella sammanhang 406
Regionalaskillnader407
Symbolik ochkonstnärligauttryck 408
Attsynas ochdöljas– tygi vardagensregler408
Ettnyttansikte:Republiken, kvinnanoch moderniteten 411
Bergensskuggor ochtygens språk: Kaukasus irörelse 418
Reflektion 419
11.Rysslandoch InreAsien 422
Inledning422
Ryssland före Sovjet:tyg somklassmarkör ochkulturform424
Sovjettiden: visuellmodernitetoch kvinnans nyaroll425
InreAsien: tyg, tillhörighet ochkvinnorsplats 428
EfterSovjet: blandningavmodernitet, minneoch återkomst433
Reflektion 435
12.Amerika:Tyg,identitet ochmotstånd 438
Inledning438
Nordamerika– Urfolkenstyg ochsvart kvinnlig motståndskraft441
Urfolkenstygpraktiker: mellan ceremoni, klimat ochkunskap442
Kolonial kollision– tygsom redskapför lydnad ochdisciplin 444
Slavtidens huvuddukar:skydd,lag ochstil 447
Efterslaveriet:tygensarv ochrörelsens estetik448
Mesoamerika– Väverskor, ceremonier ochtygetsröst450
UrfolkenstygtraditioneriAndernaochAmazonas 454
Afro-sydamerikanskakvinnorstygtraditioner466
Samtidatygbruk ochkvinnorsrösti Latinamerika idag 470
Karibien –Tyg somkolonialkod,arv ochmotstånd472
Reflektion 475
13.Arktis ochSubarktis 478
Inledning478
Skyddets funktion ochform481
Materialetsbetydelse 486
Dans,riter ochkroppensrörelse 491
Kvinnors roller ochhantverkets betydelse493
Symbolik ifärgeroch former 498
Täcktmen inte dolt 503
Kolonial påverkan ochkläddisciplinering508
Kroppeni skolan ochhemmet511
Klädkoderoch moralisk ordning513
Mellan tillbakablickoch motstånd 515
Reflektion 517
14. Oceanien 520
Inledning520
Kulturensväv –Tygensrollförekolonialismen522
Samhällsförändringar– Mission, kolonialismoch moralens tyg524
Samtidauttryck –Återtagande,stolthetoch motstånd 529
Reflektion 533
Källförteckning 536
Inledning
Hurkan etttygstycke väckasåmånga känslor? Hurkan något så enkelt bära på så mångabetydelser mellan frihet ochtvång, mellan identitetoch kontroll ochdessutomi konstnärliga uttryck? Denhär bokenvändersig till dig somnågon gång ställt sigden frågan. Förbakom varje beslöjad panna,varje täckthårlock ochvarje omsorgsfullt draperat tygfinns inte bara en individ, utan ettsamhälle, en historia ochett sammanhang.
Slöjan hargenom tiderna varitmer änett plagg: denhar fungeratsom en gränsmellandet synligaoch detosynliga, detprivata ochdet offentliga,mellanden somformarsin tillhörighetoch densom formas av den.
Från öknarnaspraktiska skyddmot hetta ochvindtill hovens markeradedräkter förstatusoch värdighethar slöjan buritsi tusentalsår, iolika former ochavolika skäl.
Redani antika civilisationersom Mesopotamien,Egypten, Grekland, Romoch Persienanvändeshuvud- och kropptäckning föratt skydda motsol,vind, kyla och sandstormar.Äveni Europasnordligareklimat, inklusive Sverige, utveckladestraditioneravhuvuddukar ochslöjor somskyddmot kyla ochsom markörer av social tillhörighet.
Detpraktiska behovetblevtidigtendel av kulturellanormeroch symboliska uttryckdär slöjan markeraderang, status ochgemenskap.Dessbetydelserhar dock aldrig varitneutrala. De växteframurdeordningar ochförväntningarsommänniskorlevti.Oftaformadedessaordningar kvinnorsklädselutanatt spegladerasegnamotiv.Härbörjarberättelsen,intemed trosuppfattningellerideologi,
utan medtyg somhandling, tygsom kod ochtyg sombudskap.
Berättelsenomslöjankan inte förståsutanatt beröra människansbiologi ocharv.Den handlaromsamspelet mellan generoch nervsystem ochhur socialisationoch tradition formar detsom kankallasenneurologisk lydnad,ett inlärt kroppsligt mönsteravrespons ochanpassning. Forskning inom genetik,psykologiochneurovetenskapvisarhurhormoner, perception ochnedärvda drag påverkar både identitetochsättetviförhåller osstillkropp ochklädsel.Slöjan kandärförförstås somett gränssnitt mellan biologioch kultur, därkroppens mekanismer möterdesymboliska betydelser samhällenger plagget.
Genom historienhar slöjan omformats, omtolkatsoch styrts av olikakrafter.I vissatider harden tolkatssom respekt, iandra somunderkastelse. Ibland harden varit mode,iblandnorm. Idag är denävenenvarapåenglobal marknaddär symbolik,identitetoch estetik förpackas, säljsoch köps. Slöjan rörsig därföriett spänningsfält mellantraditionochkapital,mellansocialt inlärdaval ochomgivningens blick, mellan kroppens biologioch samhällets normer.
Denhär bokenfastslårintevad slöjan är.I ställetundersökerden varförslöjan uppstod,hurdenförändrades ochvad denhar betytt iolika tideroch sammanhang. Genomatt följaslöjans spår ihistoriskadokument,tvärkulturellaberättelser, konst,arkeologi,minnen, biologiskadataoch samtidaröstervillbokengemöjlighettillreflektion.Målet är attväckaeftertanke,intebaragenom attpresenterasvar, utan genomatt låta mångfaldenavberättelser ochhistorienslager tala försig själva.Detta är en berättelse med månganivåer, formad av fakta, erfarenheter,vetenskap
ochkulturellaskiftningar.Justdessa nyanser behöver lyftasfram.
Bokenäruppdeladi tvådelar.Denförsta delenpresenterar grundläggande begrepp, historiska perspektiv ochenteoretisk ramför attförståslöjans uppkomstoch förändring.
HäringårkapitletPatriarkala system ochkroppens inlärda gränser, somvisar hur könsdominerade maktstrukturer formar kvinnorskropparoch klädsel. Dennadel väver samman insikter frånhistoria, antropologi, sociologi, genusvetenskap, textil-och modevetenskapsamtbiologi och genetiki en tvärvetenskaplig analys.
Denandradelen tarläsaren vidare till olikageografiska ochkulturellasammanhangdär dessaperspektivmöts, frånNordafrikatillAsien,Europa,Amerikaochvidare,för attvisahur slöjansmeningoch form förändrades iskärningspunktenmellanlokalatraditioner,globala strömningaroch maktförhållanden.
Oavsettomduläser dettasom forskare,student,politiker, pedagog ellernyfiken läsare hoppas jagatt dessasidor blir en resa genomläsningen,enväg somger nyaperspektiv, inte bara på tyg, utan ocksåpåkropp, tid,maktoch mening, ochsom öppnarutrymme fördjupare reflektion.
Del I– Slöjan somform, funktion ochidé
Kapitel 1- Vadärenslöja?
Före sinsymboliska ochnormativa betydelsehade huvudtäckningenengrundläggandeuppgift:att skydda kroppenmot naturens påfrestningar. Människanhar alltid behövt värnakroppen motklimatets växlingar, och huvudetssärskildautsatthet förhetta,kyla,regn,snö,vind, damm ochinsektergjordehuvudtäckning till en av de äldsta ochmestgrundläggande formerna av klädsel. I mångasamhällen varett täckthuvud en nödvändighet för mänsklig överlevnadi skiftandemiljöer,oavsett kön,ålder ellerstatus.
Denna ursprungliga funktion föregick alla former av sociala, religiöstmotiverade, ideologiskaoch estetiska
tolkningar.Det betyderatt huvudtäckningen från början varenpraktiskinnovationför attskydda ochbevara kroppens hälsa– inte ettuttryck försymbolik.Slöjanär därför inte iförstahandett kulturellt påhitt, utan en fysisk innovation: en textil arkitektur förhuvudet(Eicher & Sumberg1995).
Detärlättatt idag associeraslöjanmed religion, politik elleridentitet,men igrunden är denenlösning på ett universellt problem:kroppenssårbarhet.Huvudetär särskilt exponerat, både termiskt ochbiologiskt. Här strålarvärme ut,här kankylaskada,och härkan sol, smuts ochinsektersnabbt påverkahälsa ochkoncentration. Behovet av attskyddahuvudetärlikagammalt som människans första förflyttningaröverlandskapoch slöjan uppstårintesom ideologi,utansom strategi.
Slöjan kanförstås somett redskapför vardagensarbete–en textil konstruktion formad föratt skydda,stödjaoch underlätta rörelsei hushålletssysslor.I detta ljus framträder densom en arkitekturför huvudet, skapad för attbevarakroppens välbefinnande ochvärna motvärme, kylaoch vind. Mengenom historienhar dettaskydd ofta förlorat sinpraktiska innebördoch iställetbundits till traditionens påbud, snarareänett uttryckför ettfritt val. Medtiden harden praktiskalösningenklättsi lagerav symbolik,socialaförväntningarochkulturellanormersom skymtdessursprungligasyfte.Känslan av attvälja själv haroftavarit en illusion, formad genomsocialisering och normer.Ikärnanhandlardetfortfarandeom attskyddamot
Slöjan -enkulturhistoria ärenresa genom tusentals år av symbolik,makt och mening. Från forntida civilisationer iEuropa, Asien och Afrika till dagens urbana miljöer har ett tygstyckeblivit en spegel av mänskliga samhällenett tecken på status, lydnad, frihet och motstånd. Här får läsaren följa hur slöjan förvandlats från praktiskt skydd till ett av världens mest omdebatterade klädesplagg. Med blicken fäst vid kulturhistoria, samhällsvetenskapoch genusvetenskap och med inslag från biologi och neurovetenskap avslöjar bokenhur idéer om gener,kropp och arv format synen på kvinnans plats ivärlden. Varför hartyg kring huvudet kommit att symbolisera så mycket mer än just tyg? Vad sägerdet om människan, historien och makten? Slöjanen kulturhistoria förenarvetenskaplig skärpa med filosofiskreflektion.Den riktarsig till forskare, konstnärer,studenteroch läsare som vill förstå slöjans roll som kulturell kodoch estetisk symbol från dåtid till samtid. 9789180