DET DRAMATISKA 1900-TALET
En personlig historia
Tore Persson
Tore Persson
Det dramatiska 1900-talet
En personlig historia om lite av allt det somhände under det tjugonde århundradet medsamhället, världskrigen,förintelsen,kalla kriget, utforskandet av rymden,vetenskapande,miljöförstöring, skola, folkbildning…
Andra böcker av TorePersson: Taiping –När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015), Klimatförändring –Vad handlar det egentligen om? (2016), Kina –den meritokratiska civilisationen (2021).
Det dramatiska 1900-talet –Enpersonlig historia
©Tore Persson 2025
Förlag: BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: Libri PlureosGmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8097-783-8
INNEHÅLL
1. Ett dramatisktårhundrade 9
2. Arvetefter 1800-talet 17
3. Från jordbruks- tillIT-samhälle 53
4. Idéersoch tyrannerskamp 93
•Första världskriget –urkatastrofen?95
•Ryska revolutionen–paradiset? 106
•Hitler och förintelsen –kulturkriget?119
•Andra världskriget –drömfiaskot? 147
5. Ny världsordning ochkallt krig 167
6. Från fattigstuga tillfolkhem 211
7. UpptäcktenavJorden 235
8. Frånljugarbänk till internet 251
9. Vad kanviläraav1900-talet? 273
”Inom mig ryms anlag att blihelgon ellermassmördare. Självförverkligande inågon rimlig mening måsteinnebära ett val bland flera möjligheter,att detta valförutsätter värderingar och normer,och att dessa värderingar ochnormer har något slag av objektiv giltighet.” (Ragnar Ohlsson)
Ettdramatiskt århundrade
1900-talet blev ettdramatiskt århundrade medåena sidantvå världskrig, många andra krigoch devärsta tänkbara brotten motmänskligheten samtåandra sidanendemokratisering av många samhällen medförsvar för mänskliga rättigheter.
Man kan också sepåvad somhände inom vetenskapen, inom medicinen och mycket annat. Före 1800-taletdog förmodligen vart fjärde barnunder förstalevnadsåret. Och bortåt hälften av alla barnhade dött innandefylltfemton.
Därefter började dödlighetenatt minska och än mer under 1900-talet.
Hur färdas vi exempelvis numera på land? Runtsekelskiftet
1900 var det häst och vagn somgällde–utomför vissasträckor med tåg, för de som inte cyklade, vilket då var en nymodighet. Då gick man också oftare långa sträckor till fotsänidag,inte sällan barfota.
Vi fick också mycket ljusarehem,med elektriska lampor, och slapp att försöka läsa på kvällarnaiskenetavgamla fotogenlampor. Vi kundetilloch medsitta och läsa ide moderna toaletterna somblev vanliga istället för de gamla utedassen.
Och våra smarta mobiler?Omman för hundra år sedan tagit en längrepromenad och hade velatgöra det man idag kan göra med hjälp av en smart mobil –vad hade man då behövtta
med sig på promenaden? En kamera förstås, och kalkylator, ordböcker, kartbok, uppslagsböcker…Vad mer?
Jo,papper ochpenna,plus ett stort antalkuvert och frimärken, så mankundeskrivabrev till sinavänner om man upplevde något speciellt under den därpromenaden.
Och ville man skicka bildertilldedär vännerna fick man använda kameran ochsedan lämna in negativrullentill någon fotofirma för framkallningoch beställa kopior på pappersåde räckte till alla vännerna.
Världskrig och envåldshärskare?
Framför alltblev1900-taletsärskilt dramatiskt med tvåstora världskrig och mångaandrakrig ochvåldsamma konflikter och revolutioner med diktaturer. Århundradet kandelas in inågra perioder:
1) Första världskriget 1914-18, somkan sessom 1900-talets urkatastrof och som bland annat ledde framtill en revolution i Ryssland, då Sovjetunionen, ”arbetarnasparadis”, bildades.
2) Mellankrigstiden 1919-39,dådemokratinblev etablerad i bland annat Sverige,medan Stalin blev diktatoriSovjet, Mussolini iItalien och Hitler iTyskland, därhan startade ett kulturkrig som ledde fram till förintelsen.
3) Andra världskriget 1939-45, som skulle förverkliga Hitlers dröm om ett tusenårigt rike ochsom framför alltblevenkamp mellan Tyskland och Storbritannien plus Sovjetunionen i Europa samt mellanJapan ochUSA iAsien.
4) Efterkrigstiden1945-91, medett ”kallt krig” mellan supermakterna USA, med ”västblocket”, ochSovjetunionen, med”östblocket”.
5) Sista decennietav1900-talet, somblevslutet för Sovjetunionen och östblocket. Istället blev det en ökad globalisering av marknader med mera.
Världsordningaroch kalltkrig?
Under 1900-talet skapades tre nya världsordningar. Den första efter första världskriget,dåtre europeiskakejsardömen hade brutit ihop och nyastateruppkommit iöstra Europa.Den andra efter andra världskriget, då vi ficktvå nyasupermakter, beväpnade med de nya atombomberna,och en järnridågenom Europa. Och den tredje alldeles islutetavårhundradet då ena supermaktenkollapsade.
Underdrygtfyrtio år efterandra världskriget pågick i världen ett”kallt krig”, etttillstånd avvarkenkrig eller fred, med kapprustningoch avskräckning med alltfler kärnvapen.
Det blevmånga fler krigefterandra världskriget, men det kalla kriget blev inte något tredje världskrig. Dock, en ständig osäkerhet existerade; ettglobalt kärnvapenkrigskulle ha kunnat bryta ut närsomhelst på grund avmisstag eller galenskap.
Populärt med demokrati?
Detvar också ett århundrade då folkliga ochdemokratiska rörelser växte fram imångaländer. Det varfackliga organisationer, kvinnorörelser,bildningsföreningar,solidaritetsrörelser av olika slag –nationella ochinternationella –och många fler.
Och vi fick politiskapartier som konkurrerade med varandra genom argumentationeroch inte genom brutala övertalningsmetoder.
Det blev många hinder på vägen mot merhumanitära och demokratiskarättssamhällen,men det vartydligt att något stort var på gång.
De demokratiska idealen blev till och med så populäraatt även några diktaturerkalladesig själva ”demokratiska”. Så var det till exempel meddet vi kallade Östtyskland, vilket existerade som en sovjetisk lydstat mellan 1949 0ch 1990 och var en av diktaturerna iÖsteuropa.Landet hette formellt Deutsche Demokratische Republik(DDR), Tyska Demokratiska Republiken.
Men hade någon östtysk då velat samtalaomdemokrati hade hen varit tvungen attvara extremt försiktig med vilka hen pratade.
Itill exempel Sverigevar det annorlunda.Här kunde man fritt samtala om demokrati ochmänskliga rättigheter med vem man ville.Många sådana samtal ägde rumidestudiecirklaroch folkhögskolor som blevvanliga under 1900-talet och somkan ses somett svenskt kulturarv.
Allt längreliv iallt mindre familjer
Vi fick på mångasätt rikareoch bekvämare livunder 1900talet. Vi blevocksåfriskare och äldre. Man kansägaatt vi gick från att för mer än hundra år sedan ha haft kortare liv istora familjer till att under1900-taletfåallt längre liviallt mindre familjer. Under 1900-talet komsamhälletocksåatt alltmer ersätta de stora familjerna somtrygghet förindividerna,till exempel vid sjukdomar.
Med alla förändringar gissar jag att människor också började tänka mer på ”framtider”.Hur skulle till exempel barnens liv bli när detinte längre var självklart attdeskulle ta över föräldrarnas gårdelleryrke?
Vardagen blev bekvämare på mångasätt, bland annatför att vi kunde gå från långkok till snabbmat. Idagköper jag djupfrysta färdiga köttbullar.När jag varung gjorde min mamma köttbullarna själv. Det tog lång tid förhenne; åandra
sidan behövde vi aldrigtvivla på vadhennesköttbullar var gjorda av.
Och hur mycket bekvämare blev detintenär allt fler bostäderfick rinnande vattenurkranaroch man slappatt varje dag gå till brunnen för att medhinkar hämtavatten?
Det var verkligen dramatiskaförändringar jämfört med tidigare århundraden.
Energioch plast?
Men våra rikare ochbekvämareliv leddeocksåtillen dramatisk ökning avnaturförstörelsersom en följd av attvi utnyttjade Jorden ochdessresurser långtmer än någonsin tidigare. Hur längeskulle dessa resurserräcka? Dessutom kan man konstatera att1900-taletblev denperioddåfågelsångpå många platser ersattes avmotorbuller.
Inte minst komdet att handla om all den energisom krävdesför att hantera alla nymodigheter, sombilar och flygplan, och tillverkaalla deprylar som såldes alltmer. För att inte tala om allden plast somslog igenom under senaredelen av 1900-taletoch somgjort livetsåmycket bekvämare–men som också måste tasomhand påett säkertsätt. Nu är allplast i världshavenpåväg att blienstörre massa änalla fiskaroch havslevande däggdjur.
Vadviinte vet?
Det dröjde innan vi människor på allvarbörjadeförstå attvi lever på och är beroende av vår planet, Jorden, tillsammans med allt annat liv.Enförutsättning fördenna upptäckt och förståelse var den fria forskning som bedrevs påsjälvständiga universitet och andra institutioner. Därkunde man forska efter intresse och behov ochinte bara efterdirektiv frånföretag,
regeringar och kungar (ävenomsådan forskning också förekom).
Vi lärde oss väldigtmycket om vårvärld under 1900-talet. Det var till och medsåatt vi lärde oss mycket om vadviinte vet. Till exempel började vi förstå hur lite vi känner till om livet ihaven. Och inte bara haven. Vi lärbarakänna till runt tjugo procent, en femtedel, av livet härpåJorden. Dessutom, hur mycket kännerviegentligen till om den mänskliga kroppen?
Så det finns uppenbarligen mycket atttasig an för den som känner sig lockad att delta iutforskandetavvår planet.
Lära sig läsa –och mer?
En annan förutsättning blev fria och oberoende massmedier (böcker,tidningar,radio, television…), vilka ocksåkunde verka utan att styrasavregeringar.Hur hadedet varit om våra massmedier bara handlat om det som regeringar velat att folk skulle känna till ochtro på –såsom det äridiktaturer och auktoritära stater?
Det gick ocksåallt snabbare med medierna.Omnågot dramatiskt hände ute ivärlden ibörjan av 1900-talet kunde man ibästa fall läsa om det itidningar efter några dagar. I slutet av seklet handlade det om någon timmeinnanman kunde ta del av nyhetenvia radion.
Viktigt varnaturligtvis också satsningen på skolor och utbildning så att allt fler kunde läsa ochta del av detsom skrevs itidningar och böcker.Det handlade ocksåomatt skaffa sig sådana kunskaperoch insikter så att mankunde värdera det man läste, såg eller hörde, så att manintelät sigförföras av vackra ord elleravbyfånar.Som någon ska ha sagt: ”Att lära sig läsa är mycket meränatt bara lära sigläsa”.
Särskiltvärdefullt för mångablev satsningen på folkhögskolor och studiecirklar.Det varframför allt olika
folkrörelser somstod för densatsningen och som efterhand också fick stödavstaten. Det var arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, natur- och miljöorganisationer,idrotts-rörelsenoch andrafolkrörelser –och det är fortfarande de somstår bakomstudieförbunden och flertaletfolkhögskolor.
Mycket av denna utveckling hade börjatredan under 1800talet.
Vadvar detegentligensom hände under 1900talet? Varför blevdet två världskrig plus många andrakrig, till ochmed ett”kalltkrig”? Och hur kunde förintelsen medflera miljonermördade judarske iett Europasom ansågs vara denmest
Vadhände iSverigeunderdetta dramatiska århundrade? Hur lyckades Sverige undvika att direkt dras medi de två världskrigen?Och hur kunde Sverigeutvecklas från atthautgjort en fattig avkrok av Europatillatt bliett rikt välfärdssamhälle medsocialtrygghet samt med folkrörelser,föreningar ochstudiecirklari
nästan varje vråavlandet?
Omslagsfoto av Anders Fugelstad. utvecklade världsdelen?
