Anders Blentare
av Anders Blentare
Illustrerad av Kai Hänström
Innehåll
1. Akta rygg!
Anton får bollen ute på kanten.
Han kastar en snabb blick på poängtavlan.
Det står 26–26 och är bara sekunder kvar av matchen.
HK Fenix är trötta och måste komma till avslut innan det blir förlängning.
Anton gör en stegisättning och lurar bort motståndaren framför sig. Sedan bryter han in mellan två försvarare och hoppar. När han är i luften drar han iväg ett stenhårt skott mot mål.
Om skottet sitter är HK Fenix kvalificerade för den stora Diamantcupen.
Swoosh!
Nätet i målet sträcks ut när bollen borrar sig in strax under ribban.
27–26 och HK Fenix är just nu klara för cupspel.
– Bra jobbat, Anton! ropar tränare Hasse från sidlinjen.
Anton gör tumme upp till den gamle mannen. Och för ett ögonblick är det som att Anton ser sin pappa igen. Som att han står där bredvid Hasse. Livs levande i sitt tränar-ställ. Som förr i tiden. Innan sjukdomen tog honom. Han ser framför sig hur pappa viftar ivrigt med armarna och ropar peppande ord till spelarna.
Men Anton vet att det bara är inbillning.
Ett hjärnspöke. Det är över två år sedan hans pappa dog.
Det hugger till av sorg och saknad i Antons mage. Han försöker skaka av sig känslan och koncentrera sig på matchen igen.
– Fokus nu de sista sekunderna! ropar
han till sina lagkamrater.
Egentligen skulle han behöva byta nu. Det bränner i halsen och benen känns stumma.
Men det finns ingen att byta med. Sebbe har stukat foten och Nicki har dragit på sig en utvisning. Resten av laget är redan på planen.
Anton svär för sig själv.
HK Fenix har tappat flera spelare den senaste tiden. Och han vet precis vart de har tagit vägen. Till den nybildade handbollsklubben i stan – Nitro HC.
Det går en våg av ilska genom Antons kropp när han tänker på det. Samtidigt går motståndarna till anfall. Anton skyndar hem för att försvara. Han tittar upp mot klockan. Tio långa sekunder kvar.
Allt kan hända.
– Anton! ropar Hasse. Akta rygg!
Anton vänder sig om och ser hur mittsexan får ett inspel och bryter igenom försvaret.
Anton kastar sig efter honom. Men för sent.
En skruvad boll störtar mot det högra krysset i full fart.
Anton hinner tänka att den garanterat går in. Att det kanske är över för HK Fenix nu.
I samma stund flyger ett ben upp i en omöjlig vinkel. Bollen studsar på målvaktens tåspets – ut över ribban.
Jonna! tänker Anton och andas ut. Vilken jävla hjälte hon är! Världens bästa målvakt.
Slutsignalen hörs och HK Fenix är klara för Diamantcupen.
2. Dåliga nyheter
Det är tisdag och träning.
Anton greppar bollen och andas in den ljuva doften av sunkig gammal idrottshall.
En blandning av svett, liniment och handbolls-klister kittlar hans näsa. De andra i laget snackar om helgens viktiga vinst medan de stretchar och värmer upp.
Bakom målet hänger HK Fenix slitna gamla banderoll på snedden:
GLÄDJE OCH GEMENSKAP VINNER
MATCHEN
Anton ler snett.
Det där gamla tygstycket borde ha bytts ut för längesen. Mot ett nytt och fräscht
med ett mer modernt motto. Banderollen måste vara från början av nittonhundratalet när klubben bildades.
Typ när tränare Hasse föddes.
Anton skrattar för sig själv åt skämtet.
För även om Hasse är gammal så är han inte riktigt så gammal.
– Borde inte Hasse vara här nu förresten?
frågar han Jonna som stretchar benet mot målramen.
– Han sa att han skulle ringa nåt samtal på kontoret först, säger hon och skakar på benen.
Handboll är hela Antons liv. Och just nu känns det inget vidare. Hans klubb HK Fenix har äntligen tagit sig hela vägen till Diamantcupen. Men e ersom de är för få i laget får de inte vara med, och Anton vet exakt vems fel det är a spelarna slutat.
Den nya klubben Nitro HC lockar med pro stränare och en nybyggd hall. Hur ska HK Fenix kunna tävla mot det? Kanske är det på handbollsplanen de verkligen kan visa a pengar inte är allt.
På liv och död är första delen i serien HK Fenix. Om handboll och a aldrig ge upp sin dröm.
