Gichin Funakoshi Gichin Funakoshi
–tomma handensvägvisare
–tomma handensvägvisare
JARI MARKKANEN
Författaren dedicerarboken till sinläromästare JanErikKarlssoni Lund föratt han har väglett honom ihans utvecklingi kampkonst.
Jari Markkanen hargett ut följande böcker på förlaget BooksonDemand, BoD: Grodornasfiende,2021. Vikarien,2021.
Livslust –sex,jobboch vänskap, 2022. Verkstaden,2022.
Projekt80– personligtomarkiverat beslut,2022.
Karate –tomma handens väg, 2023. Noteratår1986, 2023. Boknördens förebild –noveller, 2024.
Ur hjärtats djup –dikter, 2024
MalinMarkkanen harskapatomslagets bild på Gichin Funakoshi. Honärverksam somarkitektoch illustratör. JarmoJareteg hartecknat de övriga bilderna.
Gichin Funakoshi
tommahandens vägvisare
JariMarkkanen
Automatiserad teknikvilkenanvänds för att analyseratext och data idigital form isyfte attgenererainformation, enligt 15a, 15b och 15c §§ upphovsrättslagen(text- och datautvinning), är förbjuden.
©2025 Jari Markkanen
Förlag: BoD · BooksonDemand,Östermalmstorg1, 114 42 Stockholm,Sverige,bod@bod.se
Tryck:LibriPlureosGmbH, Friedensallee273, 22763 Hamburg,Tyskland
ISBN: 978-91-8080-882-8
Förord
GichinFunakoshi (1868-1957) dök uppi mitt liv första gången år 2000, när jagbörjade tränahansskapelse, stilenShotokan, hosmästarenJan Erik Karlsson på Houseofsamuraii Lund.Jag hade tidigareutövatWadoryu, vars stilgrundareHironoriOtsuka(1892-1982) varenavFunakoshis första elever ochassistenter. Handeltogpåkarateresor, undervisadepåläromästarensdojooch på någrauniversitet i Tokyounder 1920-talets andra hälft.
Detfinnsbarasmå skillnader mellan de tvåstilarnas kator ochdärförvar detenkeltatt gå över till Shotokan sompassade migbättre fysisktpågrundavlägre ställningar. Jagutgår från Japankarateassociation (JKA)och Shotokan karate internationalfederation (SKIF) så somdetolkar stilen. De harvisserligen utökat antaletkator och tekniker meni stortsett hardebevaratursprungetavGichinFunakoshis karate somden visasi hans revideradeversion av Karate-dokyohan1958.
Snartville jagockså veta meromstilens skapareGichin Funakoshi. Denlille mannen,cirka 160 centimeterlång, imponerade förstintepåmig,men minfascination växtejumer jag lästeomhansliv ochtankaroch till slutblevhan minmoraliska kompassinomkarateoch idet privatalivet,justför att han levdesom hanlärdeoch föratt hans missionvar att undervisa karate somenmetod att förfinakaraktärenoch få ett hälsosamt liv.Han visarmig ocksåtvå viktiga punkter: Mankan satsa på sina drömmartrots dåligaoddsoch förverkligadem till fördel försinamedmänniskor.
Funakoshiskulle hela livet förkroppsligadekonfucianska dygdernashumanitet.Han varenvänligoch fridfull personlighetsom aldrig använde vulgära, kränkande uttryck,han var lågmäld, hade humoroch en intellektuell attitydoch tyckte om att skriva dikteroch kalligrafisom hanhadegjort sedan
hanvar ungpåOkinawa. Tekniskt ochfysiskt tillhörde haninte de främstamästarnai sin generation,ävenomhansslagvar starkt ochhansblockeringtung. Hans storhetliggeri att han förenade karate medmycketmer än styrka ochsjälvförsvar, dentomma handens vägsom ett sätt att leva somenhygglig medmänniska.
Hanvar övertygad om att kataträningengynnade denpsykiskaoch fysiskahälsan. Hanutgickintebarafrånsig själv, utan ocksåfrånandra okinawiska mästaresom varaktiva precissom hani högålder.Han varåttiosex år gammalnär han gjorde sinsista uppvisning ikarateoch hanskrev om kampkonstenända till slutetavsitt liv.
Jagvänder mig till Funakoshis tankar om karate ochlivet närjag behöverråd iolikasituationer.Defungeraräveni dagens stressiga konsumtionssamhälle,som hanfick uppleva före sindöd iTokyo iapril1957. Detinnebärinteatt jaglever likamåttligtochenkeltsom hangjorde, förden viljestyrkan harjag aldrig uppnått.Intehellerhållerjag medomallt som hanskrev,men han är ialla fall minförebild.
Jaggör ingetanspråkpåatt minbok om Gichin Funakoshis liv ochverkärheltochhållethistorisktkorrekt,utanden är främst minpersonligatolkningavmästarens skrifter ochdet somskrivitsomhonom. Iannat fall skulle bokenfyllasaven stor mängdfotnotermed alternativa uppgifter från skilda håll om samma händelser. Jagville inte skriva en avhandling, utan minberättelse om en säregenpersonlighet. Därför börboken inte användas somreferensför de somvill skriva om Gichin Funakoshioch karatenshistoria.
Menjag harsträvat efter att berättaomGichin Funakoshi så sakligtsom möjligt. Jaghar främst utgått från hans böcker ochartiklar ochfråntexteravokinawiska mästarefrånsamma epok,framför allt av Shitogrundaren KenwaMabuni(18891952), kumiteexperten ChokiMotobu(1871-1944) ochGojugrundarenChojun Miyagi (1888-1953),och kompletterat med detsom hans elever senareskrev om honom.
VÄGENTILLKARATE-DO
Detultimata måletmed karate
liggervarkeni segereller nederlag, utan ifulländningen av utövarenskaraktär.
Gichin Funakoshi
Första åren iJapan
GichinFunakoshi (1868-1957) varfemtiotre år gammal
närhan anlände till Tokyoi maj1922 föratt ge en uppvisningi karate.Han hade bristpåpengaroch inga sponsorer. PrefekturOkinawafinansierade endast biljetten turoch returi tredje klasstrots att hanskulle representera hemlandets kampkonst. Hanhadebararåd att hyra ett rumpå ett internat förokinawiska studenter, menhan hade förberett signogaför uppdraget. Ibagaget hade hantre skriftrullarmed faktaoch bilder påkator ochkumiteoch hanhadenågra kontakter iTokyo somhan planerade besöka.
Bakgrunden till Gichin Funakoshis resa varutbildningsdepartementets inbjudan till karateförening OkinawaShobukai, att deltai en nationellutställning om kampkonsteroch idrott somskullepågåmellanden 3och 6maj på en skola. Valetföll på Funakoshi, delsvar hanföreningens ordförande,delsvar hankultiverad, hade goda kunskaperi japanska,i landetssederoch bruk ochhade studerat konfucianism ochdekinesiska klassikernaoch behärskade kalligrafioch poesi.
DessutomhadeFunakoshitränatkaratesedan hanvar tolv år gammalhos defrämsta mästarna.Han besatt ocksåkunskaperi kobu-jutsu,framför allt med vapnen bo ochsai.Han hade varitinstruktöroch turnerat medkollegerpåOkinawa föratt göra reklam förkampkonstenoch hanhadesatsatpåkarate på heltid, när han1920slutade somlärarepågrundskolan eftertrettiotvå årstjänst.
Gichin Funakoshihade tidigare demonstrerat karate iJapansom företrädareför prefekturOkinawa.Det varpåkampkonsternas hall Butokuden iKyoto våren1916. Därtränade Japans främstai kendo ochjudopåbetald tidsedan 1899.
Funakoshivisadekushanku(kanku) ochhanskollega,Shinko Matayoshi(1888-1947),expertpåkobu-jutsu, demonstrerade vapnen tonfaoch kama.Efter undervisningenåtervände de till Okinawa. Japanernavar ännu inte redo fördeokinawiska kampkonsterna somdeansåg vara primitiva jämförtmed jujutsu, judo ochkendo.
En vändpunktför karate kommed kronprinsenHirohito, denblivandeShowa-kejsaren, den6 mars 1921. Hananlände då medett örlogsfartyg underbefäl av okinawen Norikazu Kanna. Okinawavar prinsens första stopppåenturné runt om iEuropa. Hankom till en prefektursom hade drabbats hårt ekonomiskt föratt sockerpriset hade kollapsat detåret. Sockerrörvar nämligen denviktigastehandelsgrödan.
Utbildningsdepartementet hadebett Gichin Funakoshiatt presentera okinawiskkampkonstför kronprinsen. Detgjorde han tillsammans medengrupp ungamän iShuri slottsstora sal. Bo ochsai ingick ocksåi programmetmed blandandra Shinko Matayoshisom skullebli en av de främstai kobu-jutsu. En bild förevigadegruppen medenstolt Funakoshii mitten medarmarna ikors.
Senare erforhan att kronprinsen imponeradesdjupt av uppvisningarna.Dettaöppnadedörrenpåglänt förokinawisk kampkonsti Japan,för detledde till att föreningen Okinawa Shobukai fickenförfrågan av utbildningsdepartementetatt visa karate iTokyo.
Gichin Funakoshikom till ett Japansom snabbt hade utvecklats från ett feodaltsamhälle till Asiens främstaindustrination medett starkt inflytande från Europa.Japan präglades av en växandenationalismochmilitarism. Landet hade med framgång demonstreratsin militärastyrkamot Kina 18941895 ochRyssland1904-1905. Dethadeupplevt en makalös högkonjunkturochexportboom1914-1918. Japanernadrog kommersiell nyttaavförstavärldskrigetoch slappdelta idet, bortsett från någrabegränsademilitäraåtgärder, menredan 1920 vändeekonominöver till lågkonjunktur.
På Okinawarådde detrenaramaarmodet ocharbetslöshetenvar katastrofalt hög, ön varJapansfattigasteprefektur. Emigrationen togfartoch tiotusentals okinawer slog signer iJapan,andra valdeatt emigrera till Hawaii, därdet år 1924 boddeomkring16500 okinawer.Många bosattesig även i USAoch Argentina.
En av emigranternavar ModenYabiku(1882-1941) som flyttade till Japanredan 1911 föratt söka jobb.Han varden förste somundervisade okinawiskkobu-jutsui Japan. Iprefektur Gummaöppnadehan en dojo 1925 föratt bevara och popularisera sinkampkonst. Hanhadetränatkaratehos Anko Itosu(1831-1915) mensatsade på kobu-jutsu somhan hade lärt sighos legendaren Sanda Kanagusuku (1841-1921),som hade varitlivvakt förkung ShoTai ochvar specialistpåsai,ett vapensom börjadeanvändasredan på 1400-taletavkung Sho Hashis polisstyrka.
Yabiku vargod vän till Gichin Funakoshioch blev läromästare förenavdennesförstaelever, ShinkenTaira (1897-1970). HanföljdeYabikusfotspår att bevara okinawiskkobu-jutsu föreftervärldensom komatt hetakobudo(gammalkampväg) 1933. Tairablevsin tids främstainomsitt gebit. Tack vare hans forskningräddadesmånga bo-kator föreftervärlden.
Tsuyoshi Chitose(1898-1984) varenavdeförstasom undervisadekaratei Japan.Han flyttade till Tokyo1921 föratt studeramedicin.Han varbarnbarn till legendaren SokonMatsumura ochhadelärtsig kampkonsten av blandandra Seisho Aragaki, Kanryo Higaonna ochChomo HanashiropåOkinawa. Hanassisterade tidvis GichinFunakoshi idennesundervisning.
Denmestomtalade emigranten varkumiteexpertenChoki Motobu (1871-1944).Han bosattesig medsin familj iOsaka 1921, därhan jobbade somväktare på ett spinneri,innan han börjadeundervisa en kampbetonad karate någraårsenare.
HanskulleoffentligtifrågasättaFunakoshiskarate, somhan menade varvärdelöstför självförsvar.
Hanförstod aldrigFunakoshiskoncept att detärviktigare
att psykologiskbehärskaen hotfull situation än att vara skicklig ikamp. Deninställningen komfrånhansförstaläromästare, Anko Asato(1829-1909),som isin turhadefått denfrånsin enda läromästare, SokonMatsumura (1797-1889) iShuri.
Andrasom flydde från fattigdomen på Okinawavar fyra av Gichin Funakoshissex barn.Den äldsta sonenGiei(19001961)hadeflyttat före fadern till Tokyo, därhan försörjdesig somförsäljarei en kioskpåfinansdepartementet.Därefter komden äldsta dottern Tsuruoch ytterligaretvå söner, Giyu ochGigo(1906-1945).
Gigo skulle blikändunder detjapanskaförnamnet Yoshitaka ochbli förste assistentför sinfar.Han var17årgammal, när hananlände till Tokyo1923 föratt jobbasom hantverkarepå ett snickeri underenkort period,innan hanutbildade sig till röntgenteknikerpåKejserligauniversitetet Tokyo.
Gichin Funakoshitvivladei början på sinmission att etablerakaratei Japan.Hansuppvisningpåden årliganationella utställningenfick visserligen en positivrespons mendet kunde haninteförsörjasig på. Detvar olika tillfällighetersom fick honomatt ändrasig.Strax efter uppvisningen kontaktadeshan av ättlingar till Okinawas sistakungTai Sho(1843-1901) som hade deporterats till Tokyo 1879 för att kungariket hade blivit en japanskprefektur. Närhan besöktedem baddehonom att stanna någraveckorför att demonstrera karate.
Hangav uppvisningar medentjugofemårigokinawvid namn ShinkinGima(1896-1989) somstuderade till lärare på högskolani Tokyo. 1910 hadehan börjat tränakaratepåanstaltenför lärarutbildningi Shuriför en framståendemästare, Kentsu Yabu, (1866-1937),som hadevarit legendaren Sokon Matsumuras favoritelevochgranne.
Gichin Funakoshibesökte påegetbevåg mästaren Jigoro Kano (1860-1938) vidhansvilla ochfrågade om hanvar intresseradavenuppvisning ikarate. Detvar ett avgörande initiativför karatens etablering.Kanohadenämligen ett stort inflytandepåden japanskabudovärlden,han hade etablerat
judo 1882, hanvar medlem iden internationella olympiska kommittén ochhadedeltagiti OS iStockholm 1912 ochhållit föreläsningaromsin kampkonst iUSA 1920.
Den17maj 1922 vardet dagsför en uppvisning på Kanos huvudkvarter Kodokani Tokyosomvar judons mecka. Inför uppvisningen hade Gichin Funakoshisytt en vitdräkt försig ochenför Gima sombaserade sigpåjudodräkten.Men det uppstodett problemstrax före uppvisningen,för Gima hade svartbälte ijudo,men Funakoshi hade ingengrad, förgradering hade ännu inte införtsför karate på Okinawa.
ShinkinGimalyckades till slut övertalaGichinFunakoshi att låna ett svartjudobälte trotsatt hantyckteatt detvar fel att användadet föratt hanintehadekompetens iden kampkonsten. Detblevi alla fall första gången somhan framträdde medett svartbälte.Han skulle ifortsättningen bära detmen hanskullealdriggraderadesig.
De varnervösa och överraskadeavatt över tvåhundrahögt rankadejudomästare ochderas främstaelevervar närvarande på uppvisningen påKodokan.Funakoshi utförde sinfavoritkata kushanku (kanku), somhan ansåginnehålla karatens essentiella grunder, ochGimademonstrerade naihanchi(tekki). De visade ocksåuppgjord kumite sompraktisk användning av katornas tekniker.
Jigoro Kanovar ivrigatt lära sigkarate. Dethängdesammanmed att hanursprungligen tränadeengammaljujutsustilsom innehöll tekniker försparkar,stötaroch slag precis somkarate. De fornasamurajernatränade jujutsuför att bemästra närkamputansvärd.Ochhan hade planer på att bilda en avdelningför karate på Kodokan.
Kano hade sett karate närhan etablerade judo på Okinawai slutet av 1800-talet ochenavhanssvartbältarei judo, AnteiTokuda(1884-1979), hade haft en uppvisning ikarate på Kodokan1908. Tokudahadetränatunder treavOkinawas främstamästare, Anko Itosuoch dennes assistenter, Kentsu Yabu ochChomo Hanashiro (1869-1945).
–Hur längemåste mantränaenkataför att behärska den? frågadeJigoroKano efter uppvisningen.
–Minst ett år,drogGichinFunakoshi till med, förhan förstod att denokinawiska devisentre år förenkataskullelåta förmycket.
–Det är förlång tid,tyckteJigoroKano. Skulle du kunna lära mignågra enklakator?
DethadeGichinFunakoshi ingetemot, ochdet blev inledningen till derasvänskap somvaradefram till judogrundarens död1938. Funakoshi hade sammainställning till kampkonst somKanosom hadeutvecklat judo genomatt ta bort brutala tekniker från jujutsumed måletatt kultivera utövarnaspersonlighet. FörFunakoshivar karate meränbaraenkampkonst, denvar en väg till personlig utvecklingoch moraliskstyrka.
Mångaårsenare sade Gichin Funakoshiatt detvar Kano Jigoro sombidrog till att han lyckades medsin missionatt etablerasin tolkningavkaratei Japan. Judogrundarens intresse öppnadedörrenför karate,såatt den erkändes officiellt som fullvärdigkampkonst 1933 av institutionen DaiNipponbutokukai. VarjegångFunakoshi hade vägarnaförbi Kanosdojo Kodokanefter dennesdöd,bugadehan förbyggnaden och badenbön föratt visa respektför vännens kampanda.
Efter uppvisningenhos Jigoro Kano fortsatteGichinFunakoshiatt hålla föredrag ochdemonstrationer på etttiotal ställen,bland annatpåtvå militärskolor,påKeiouniversitet,en högskola ochen advokatföreningochför någraprominenta japaner.
Ijuni1922publicerade en Tokyotidning en artikelomkarate.Det varden första om denokinawiska kampkonsteni Japan. Artikeln betonade skrämmandeoch sensationella aspektermed karate trotsatt Gichin Funakoshiförklaradeatt detär en defensiv kampkonstoch att karate är ett effektivt sätt att tränaför ett långt, hälsosamt liv.
Hanskullehelalivet motarbeta förvrängda,överdrivnapåståenden om karate,som komatt cirkulerabland allmänheten
Gichin Funakoshi(1868-1957) lade grunden till Shotokan iTokyo underåren 1922-1945 somsedan spreds över hela världenoch blev denstörsta karatestilen. Han tillhörde de främstaokinawiskamästarnai singeneration,men hans verkligastorhet lågfrämsti hans mission:Att förvandlasin kampkonst till en levnadskonst.
Hans filosofi om karate-do, dentomma handens väg, visaratt karate inte bara handlar om fysisk styrka ochsjälvförsvar, utan framförallt om att utveckla karaktär,hälsa ochmedmänsklighet.
Idenna bokfår vi följaFunakoshisresafrånhans tidiga år på Okinawa till hans inflytande iJapan.Vifår ocksåmötamästarnasom påverkadehansliv ochtankar, blandandraAnkoAsato ochAnkoItosu.
Hanlevde somhan lärdeoch hans liv fungerar än idag somenförebild för de somsöker balans mellan kropp, sinneoch samhälle.
”Det finns ingenförstaattacki karate”
Gichin Funakoshi
Jari Markkanenärjournalistsedan början av 1980-talet. Efter jobb på dagstidningar,för tyska magasinoch somöversättaregickhan ipension år 2019 ochärnuverksam somfrilans på jakt efter verklighetensåsom hanuppfattar den.
Hanhar studeratpåjournalisthögskolan och på tyskainstitutionen iGöteborgoch tyskai Hamburgoch Wien ochhan forskari karatens historia på egen hand.
Hanbor medsin familj iLund. På fritidenhåller hansig iformmed att tränakarate, lyftavikter på gym, spelagitarr, fiska,vandrai denskånska naturenoch utmana grannari boule.
ISBN 978-91-8080-882-8
