

Jag föddesi Nässjö
och därväxte jagupp
Jagföddesi Nässjö
och därväxte jagupP
Berättelser om
Minbarndomsstad, mina vänner och oM mig
Lars Matsson
©LarsMatsson 2024
Omslag:Pär Matsson
Nässjöstadshusca1950(Hembygdsföreningensfotoarkiv)
Förlag:BoD ∙ BooksonDemand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck:Libri PlureosGmbH, Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
2:a tryckningen
ISBN: 978-91-8080-801-9
Förord
Detta är en bokomlivet iNässjöårenefter andravärldskrigetoch om varma känslor förbarndomsstaden. Om vardagshändelser,miljöer ochvanliga hyggliga människor, berättade av en högstordinär Nässjögrabb.
Det känns förståsnågot förmätet attskrivaenbok om sigsjälv.Jag är ju ingen kändiseller hargjort någonstörresamhällsinsats. Menberättelsernasom handlarommig är skrivna förbarnbarnen, de om barndomsstadenför gamla Nässjöbor ochhistorierna om vännerna ochupplevelserna föratt ni alla skall känna igenoch minnas hurlivet tedde sigpåden gamlagodatiden.
Alla harsinaegnaminnenfrånsin barndomsstad.
Detta är mina.
Inledning
Jagföddesi Nässjöoch därväxte jagupp.
Mina föräldrarhette Elsa ochMatsJohansson. Jaghar en syster somheterHelenasom föddestre år före mig. På gården därvi bodde fanns flerafamiljer somhette Johansson, ett vanligtnamni Nässjö på dentiden,och föratt besparaoss problemet medatt som vuxnaspringa runt ochbytabrevmed grannarnafickmin syster och jagheta Matsson. Jagträffadealdrignågon iNässjömed detnamnet, mendet fanns tydligen någon, eftersomjag vidett partillfällenfick frågan:”–Ärdulokförare Matssons grabb?”Det varjag inte.
Mendet varett välfungerandeefternamn undermångaår, ända tills jaglångt senare flyttadetill Umeå.Där hette trefamiljerMatsson iradhuslängan, ochjag vetintehur mångagångervisprangruntoch bytte brev.
Serman tillbakapåuppväxttiden– imittfallmed nästan sextio års perspektiv –förstår manhur mycket manformasavden.Med sig fårman föräldrars värderingar, kompisarspåverkanoch kunskaper från skolan.Man minnslekar manlekte, lärare manhade, sporter manprövade,tjejerman hölli handen ochmöten medmänniskor av alla sorter.Nässjövar en liten stad ochvar mannågorlunda utåtriktad lärdeman känna ochbli vänmed jämnårigafrånvittskilda omständigheter ochsociala miljöer.Det varnyttiga erfarenheter att ta medsig ut ilivet.
Närjag nu sätter migvid datorn ochtänkeratt heltkort ochi all anspråkslöshet berättaommittliv somung,förundras jagöveralla
minnensom faktiskt finns kvar långtdärinne iskallen. Mantror kanske attdet mestafrånbarndomen är glömt, mennär manbörjar drai enaändan av en minnestråd nystas meroch merupp. Detena minnetleder till detandra och heltkort blir en hel del.Namnman trodde försvunniturmedvetandet dykerupp på nytt. Gamla händelserfår nytt liv.
Ochsåkommerallafrågor: Vadhände medhonom? Hurgick detför henne? Ochvad hade hänt om jagstannatkvari stan?

Barndomsstaden från ovan imittenavförra seklet. (Hembygdsföreningens fotoarkiv)


