Livat på Lingonvägen
Lärarhandledning
Jennie Wilson och Jessica Hyrefelt
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 48421
ISBN 978-91-8078-030-8
Upplaga 1:1
© Författare och Nypon förlag 2025 Nypon förlag – en del av Studentlitteratur www.nyponochviljaforlag.se
Studentlitteratur AB, Box 141, 221 00 Lund
Titel: Livat på Lingonvägen – Lärarhandledning
Författare: Jennie Wilson och Jessica Hyrefelt
Illustrationer: s: 18, 50, 56 och 63 (händer) Shutterstock.com, s: 63 (trafikljus) Maria Borgelöv, övriga illustrationer Matilda Salmén Grafisk form: Maria Borgelöv
Bildkällor
Symboler enskilt, par, grupp: Maria Borgelöv. Foton s. 9: Sussi Ardenfors, Jonas Åström och Pernilla Sjöholm, s. 12: Casey Wilson, s. 27: Chris Qvist, s. 28: privat, övriga foton: Shutterstock.com
Tryckt av Eurographic Group, Poland 2025
Innehåll
Välkommen
Kopieringsunderlag
1. Kom ner, Sotis!
Välkommen till Livat på Lingonvägen
Den här lärarhandledning är tänkt att stötta och inspirera dig som lärare i din läsundervisning. En viktig del i att undervisa i läsning är att lära barn att avkoda ord – men det handlar också om att väcka nyfikenhet, skapa läslust, läsengagemang och hjälpa varje elev att se sig själv som en läsare. I den här lärarhandledning fokuserar vi på hur vi som lärare kan skapa nyfikenhet, läslust och läsengagemang hos eleverna.
I Jennie Wilsons avsnitt Vad är läsning? får du läsa om hur läsidentiteten formas både av färdigheter och känslor. Varför elever behöver få positiva upplevelser av läsning – tillsammans och på egen hand. Hur vi stärker deras motivation och självförtroende, genom att låta dem prata om sina läsupplevelser, göra egna bokval och få stöd när det behövs.
I Ett läsande klassrum ger läraren Jessica Hyrefelt inspiration till mysiga läshörnor, boktipsväggar och förslag på engagerande läsaktiviteter där eleverna bland annat får göra textkopplingar och arbeta med bokens struktur. De strukturerade aktiviteterna hjälper till att göra läsningen levande, lustfylld och tillgänglig för alla elever i din klass.
Du får också läsa om hur systrarna Janina Kastevik och Sarah Utas upptäckte att det saknades riktigt lättlästa böcker för den allra första läsningen och hur Livat på Lingonvägen växte fram som ett svar. Dessutom får du också läsa om hur läraren Katalin Lundmark utvecklat ett sätt att arbeta med Livat på Lingonvägen för att skapa goda förutsättningar för alla elever i den tidiga läs– och skrivinlärningen.
I slutet av lärarhandledningen finns kopieringsunderlag till böckerna som ingår i Klasspaket Lingonvägen med lärarhandledning. I kopieringsunderlagen finns det frågor och uppgifter kopplade till innehållet. Sist i varje kopieringsunderlag finns Min bokrecension där eleven får berätta om boken samt fundera på vad de tyckte om den och varför.
Serien Livat på Lingonvägen
Livat på Lingonvägen är en lättillgänglig och humoristisk bokserie som vänder sig till de yngsta läsarna i de första skolåren. Böckerna följer en familj och deras vardagsnära äventyr, vilket skapar en hög igenkänning och bidrar till läsglädje redan från start hos eleverna.
I berättelserna möter eleverna situationer hämtade från barnens egen vardag – till exempel ett besök hos tandläkaren, en tur till simhallen eller en spännande händelse kring familjens katt. Texterna innehåller ofta ett litet mysterium eller en dramatisk vändning som skapar engagemang, samtidigt som de är skrivna med ett enkelt och tydligt språk.
Matilda Salméns fina illustrationer, med sina lekfulla uttryck och detaljer förstärker berättelsen, underlättar förståelsen och lockar till vidare läsning. De har även en viktig funktion som stöd för elever som har behov av extra läshjälp.
Varje bok återknyter till den välbekanta miljön och karaktärerna på Lingonvägen, vilket skapar en trygg ram som hjälper eleverna att utveckla sin läsförmåga över tid. Serien fungerar utmärkt som en del i undervisningen kring läsförståelse, högläsning och samtal om vardagsliv, känslor och problemlösning.
Användning i undervisningen:
• Högläsning med gemensamma reflektioner
• Lästräning, individuellt, i par eller smågrupper
• Utgångspunkt för samtal om vardagssituationer och känslor
• Inspiration för egna skrivuppgifter eller rollspel
Livat på Lingonvägen är med andra ord ett utmärkt verktyg för att stimulera både läslust och språkutveckling i de lägre skolåren.
Familjen på Lingonvägen
Ester gillar att klättra, springa, leka med Sotis och att bygga kojor. Hon går på gymnastik och vill bli brandman när hon blir stor.
Igor tänker ofta på rymden. Är det verkligen sant att den inte har något slut? Finns det kanske portaler mellan olika universum? Han gillar också att bygga lego.
Olga älskar skolan, fotboll, hästar och att läsa böcker. Hennes bästa kompis heter Amira och de spelar i samma fotbollslag. Olga och Amira brukar också rita och spela spel.
Sotis är en svart bondkatt. Hon flyttade in hos familjen en vacker dag. Ingen vet varifrån hon kom men hon trivdes och bestämde sig för att stanna. Sotis kan sova på konstiga ställen, till exempel i en byrålåda eller i en barnvagn.
Mamma Moa älskar barn, böcker och läsning. Därför arbetar hon som lärare i svenska. Moa är rädd om miljön och cyklar till jobbet. Hon har alltid med sig tygkassar till affären och handlar ofta begagnat på loppisar. När Moa är ledig vill hon umågs med familjen, läsa eller gå på teater.
Pappa Rabi är född i Iran men har bott i Sverige i nästan 30 år. Han är intresserad av hur kroppen fungerar och arbetar som sjuksköterska på en vårdcentral. Rabi gillar också trädgårdsarbete och han odlar tomater, gurkor och paprikor i familjens växthus.
Bruno och en vit och brun hund. För fyra år sedan var han hela familjens julklapp. Nu är han en stor och busig hund. Det bästa han vet är att jaga efter bollar, eller katter. Han missar aldrig en måltid.
Böckernas olika nivåer
I serien Livet på Lingonvägen finns det böcker på fyra nivåer, röd, blå, gul och grön. Det här paketet innehåller fem böcker på nivå röd och fem böcker på nivå blå.
Röd och blå nivå kännetecknas av:
Röd
• Upp till 50 ord.
• 1–2 meningar per uppslag.
• I största möjliga mån ljudenligt stavade och vanligt förekommande ord.
• Få konsonantförbindelser.
• Främst ord med en till två stavelser.
• Illustrationer som stödjer texten.
• Hög igenkänning.
Blå
• Mellan 100–150 ord.
• 1–4 meningar per uppslag.
• I största möjliga mån ljudenligt stavade och vanligt förekommande ord.
• Få konsonantförbindelser.
• Främst ord med en till två stavelser.
• Korta meningar med repetition av ord.
• Illustrationer som stödjer texten.
• Hög igenkänning.
Livat på Lingonvägen; bokserien för de yngsta
Janina Kastevik och Sarah Utas är systrar som delar ett stort intresse för böcker och läsning. Tillsammans har de skapat konceptet Livat på Lingonvägen och skrivit böckerna i serien.
När Janinas barn precis börjat läsa påtalade hon bristen på riktigt lättlästa böcker. Sarah hade redan noterat att många föräldrar på biblioteket efterfrågade böcker med väldigt lite text till sina barn. Men det fanns inte så många sådana böcker.
Då bestämde sig systrarna för att skriva böckerna de saknade. Sarah har bidragit med sin kunskap om barnlitteratur och hon vet vad som går hem hos barn. Janina har erfarenhet av bokbranschen och av det praktiska skrivandet.
– Lingonvägen–böckerna ska vara roliga och lätta så att läsaren orkar igenom texten, med bibehållen läslust och självförtroende. Vi har varit noga med att läsare med olika förutsättningar ska tilltalas av Lingonvägen, säger Janina.
Berätta lite om familjen på Lingonvägen!
– Familjen på Lingonvägen består av pappa Rabi, sjuksköterska, mamma Moa, lärare, Olga nio år och tvillingarna Igor och Ester som är sju år. Och så katten Sotis och hunden Bruno! Det är en ovanligt vanlig familj som är med om små äventyr i vardagen: en tand som lossnar oväntat, ett barn som rymmer i simhallen, en tokig fisketur eller det läskiga med att ta fel buss till skolan.
Jennie Wilson är legitimerad grundskollärare. Hon har arbetat i flera år som klasslärare och förstelärare i kooperativt lärande. Jennie arbetar idag med skolutveckling med fokus på att utveckla pedagogers undervisningspraktik. Detta gör hon genom föreläsningar, utbildningsprocesser och handledning på skolor och förskolor runt om i Sverige. Jennie skriver också böcker med fokus på att utveckla undervisning och stöttar lärare genom podden Det ringer in! och via sociala medier. Mer information på www.cooperative.coach
Vad är läsning?
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa läsande människor – personer som identifierar sig som läsare, och som både kan, vill och väljer att läsa. Läskunnighet öppnar dörrar till en värld av kunskap och upplevelser och är grunden för framtida lärande. Läsning kan påverka, utmana och förvandla våra tankar och oss själva. Att kunna läsa är inte bara viktigt för oss som individer, utan också för vårt samhälle. Medborgare som har en god läsförmåga och som gärna läser har det enklare att delta i vår demokrati. Att kunna läsa är en demokratisk rättighet. Vad innebär det då att vara en läsare?
Läsförståelse: mer än avkodning och språkförståelse
Enligt The Simple View of Reading (Hoover & Gough, 1990), som är en väletablerad teori inom läsforskning, består läsförståelse av avkodningsförmåga och språkförståelse. Man är läskunnig och kan förstå text när man kan ljuda och avkoda ord, samt har ett ordförråd och en tillräckligt stor förståelse för hur språket fungerar för att skapa mening av orden man läser. Om en elev har svårt med avkodning hindras läsförståelsen, även om eleven har ett rikt ordförråd, god grammatisk förståelse och kan läsa mellan raderna. Om en elev har brister i språkförståelse blir läsförståelsen lidande även om hen kan avkoda alla ord med lätthet. Läsförståelse kan således bara uppnås om eleven har både avkodnings– och språkförståelseförmåga.
Runt omkring detta finns dock fler aspekter som påverkar elevens läsutveckling och läsförmåga. Avkodning och språkförståelse är viktiga pusselbitar
läsning?
i läsundervisningen, men de är inte tillräckliga. Man behöver också tänka på de mänskliga aspekterna av läsning, som läsengagemang, läsintresse och meningsskapande (Cremin et al. 2014). Alla dessa aspekter kan man påverka.
Att utveckla en positiv läsidentitet
Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.
Fohlin & Wilson, 2025.
Det räcker inte att elever kan läsa – de behöver också se sig själva som läsare. När de identifierar sig som läsare är läsning inte längre bara en uppgift som ska genomföras i skolan, utan något som tilltalar och förvandlar dem som människor. De har då förstått kraften i litteraturen och möjligheterna som öppnas upp genom texter. I skolan reduceras ibland läsning till att vara en färdighet som ska tränas, där den tekniska färdigheten tar över och tränger undan läsupplevelsen. Den tekniska färdigheten och träning i avkodning behövs, men det räcker inte med det. Om läsningen i skolan blir för mekaniserad och tillrättalagd riskerar det att hindra våra elever från att hitta sig själva som läsare, vilket kan leda till att de får en negativ läsidentitet, där läsning är något som förknippas med påtvingat skolarbete. Om vi som lärare vill att våra elever ska bli läsande människor, som väljer att läsa även utanför skoltid, måste vi hjälpa dem att utveckla en positiv läsidentitet.
Vår läsidentitet består av fem aspekter (Scoggin & Schneewind, 2021):
1. attityd – vår attityd till läsning, negativ eller positiv
2. självsyn – vår syn på vår egen läsförmåga
3. läsvanor – när, var, hur och med vem vi läser
4. läsintresse – vad vi vill och väljer att läsa när vi läser
5. läsprocessen – hur vi tar oss an texter och skapar mening när vi läser
Vår läsidentitet innefattar alltså både tekniska aspekter som läsflyt och ordförståelse, och mänskliga aspekter som känslor, tankar och självförtroende. Alla dessa aspekter behöver få plats i läsundervisningen i skolan.
Jessica Hyrefelt har en gedigen erfarenhet som lärare med över 25 år i yrket och ett starkt engagemang för språkutvecklande undervisning. Under sin karriär har hon arbetat omfattande med genrepedagogik och har haft förmånen att föreläsa om språkutveckling vid ett flertal skolor. Sedan 2013 har Jessica även varit verksam som författare av arbetsmaterial till Nypons bokutgivning, en uppgift som hon upplever som både meningsfull och utvecklande. Hennes drivkraft ligger i att stödja elevers språkliga utveckling, och hon ser med glädje fram emot att fortsätta bidra till positiv förändring i klassrummet.
Ett läsande klassrum
Skapa en inspirerande läsmiljö
För att öka elevernas intresse för läsning är det viktigt att skapa en inbjudande och inspirerande läsmiljö med ett brett utbud av böcker. Genom att ge utrymme till mysiga och inbjudande läshörnor med bekväma sittplatser, kuddar och filtar så skapar vi ett klassrum som bjuder in till läsning. När eleverna får möjlighet att välja bland böcker som intresserar dem, ökar deras motivation att läsa. Därför är det viktigt att fylla bokhyllorna med olika typer av litteratur, både skönlitteratur och faktalitteratur som är utvalda efter deras intressen och nivåer. Även aktuella tidningar och barnvänliga tidskrifter bidrar till att öka intresset för läsning. Tematiska väggar kan användas för att visa upp böcker, författarporträtt och läsinspiration och för att synliggöra elevernas läsande i klassrummet kan de skriva korta bokrecensioner som sätts upp på en ”boktips”vägg.
Skapa engagemang för läsning
Aktiviteter kring läsning kan spela en avgörande roll i att främja elevernas intresse för läsning och böcker. Ett sätt att ge dem möjlighet att samtala om böcker och dela sina tankar med varandra är att anordna läsgrupper. Genom dessa får eleverna ett forum där de kan utbyta upplevelser och reflektioner, vilket i sin tur kan stärka både förståelse och läslust.
Utöver samtal om böcker är högläsning ett värdefullt inslag. Genom att schemalägga tid för högläsning skapar vi möjlighet för en gemensam läsupp
levelse, där antingen vi lärare eller eleverna själva kan läsa högt för klassen.
Välj ut böcker med spännande teman eller roliga berättelser för att fånga elevernas intresse.
Det är också viktigt att avsätta tid för självständig läsning, där eleverna får läsa i sin egen takt och själv välja ut vad de vill läsa. För att ge dem den ro som behövs för att läsa så är det bra om de vet hur lång tid de har att läsa. På så sätt behöver eleverna inte fundera över om det är någon idé att börja.
För att skapa en positiv läskultur i klassrummet är det väsentligt att uppmuntra och stödja eleverna genom att berömma deras läsframsteg och läsvilja. Att ordna lästävlingar eller läsutmaningar , där eleverna kan sätta upp mål och fira sina framsteg tillsammans, kan också vara ett sätt att motivera eleverna att läsa mer.
läsgrupper högläsning enskild läsning lästävlingar/utmaningar
Läsförståelseaktiviteter
Genom att medvetet använda varierande läsförståelseaktiviteter i undervisningen bygger vi en stark grund för elevernas läsutveckling. I den här lärarhandledningen finns aktiviteter där eleverna arbetar enskilt, i par eller grupp. På så vis får de både möjlighet till individuell reflektion och att samarbeta med andra. När eleverna får prata med varandra om vad de har läst utvecklas dessutom deras sociala förmågor som att lyssna, argumentera och reflektera.
Arbeta
med frågor på raderna, mellan raderna
och bortom raderna
Att redan från början arbeta med läsförståelseaktiviteter uppmuntrar eleverna till att ställa frågor om texten, göra förutsägelser och dra slutsatser.
När eleverna får arbeta med olika typer av frågor får de även träna sig på att tänka kritiskt. De lär sig att inte bara ta informationen för given utan också att ifrågasätta och analysera den.
När eleverna får möjlighet att samtala om texter som de har läst med andra, lär de sig att uttrycka sina tankar, lyssna på andras åsikter och samarbeta. De får dela med sig av sina tankar och reflektioner, vilket berikar läsupplevelsen.
grupp par enskilt
Min dag
1. Låt eleverna välja en bok där man får följa en dag i karaktärens liv.
2. Samtala sedan med eleverna om:
• Vad karaktärerna gör under sin dag.
• Hur liknar det elevens dag?
• Vad är annorlunda?
3. Be eleverna skriva ner sina egna aktiviteter under en dag, till exempel:
• vad de gör på morgonen (äta frukost, gå till skolan).
• aktiviteter i skolan (ämnen, lek).
• fritidsaktiviteter (hobbyer, sport).
4. Låt eleverna jämföra sin egen dag med karaktärens dag och skriva ner likheter och skillnader.
Min värld och boken
1. Samtala med eleverna om boken de har läst. Vad handlar den om? Var utspelar den sig?
2. Sedan får eleverna rita en plats ur sitt liv som liknar en plats i boken. Till exempel, om boken handlar om en skola, kan de rita sin egen skola.
3. Låt eleverna skriva en kort mening till sin bild där de förklarar kopplingen till boken.
4. Låt eleverna presentera sina bilder och förklara kopplingen till boken. Samtala med elevera om likheter och skillnader mellan deras liv och karaktärernas liv.
Arbeta med bildens betydelse
Bilder hjälper eleverna att förstå berättelsens handling. Genom att koppla bilder till texten kan eleverna bättre följa med i berättelsen och få en djupare förståelse för vad som händer. Dessutom väcker bilder elevernas fantasi och gör berättelsen mer levande. Läsförståelseaktiviteter som utgår ifrån bilderna i en bok får eleverna arbeta med sin fantasi och sina inre bilder efter att ha läst boken.
Skapa ett galleri
1. Låt eleverna välja en karaktär från en bok de har läst.
2. Be eleverna skapa en affisch med en bild på karaktären. På affischen ska det också finnas detaljer som egenskaper, favoritaktiviteter, viktiga händelser och citat.
3. Gör en utställning med affischerna i klassrummet. Låt eleverna gå runt och titta på varandras affischer och ställa frågor om karaktärerna.
Bilder som berättelse
1. Välj en bok och visa bilderna utan att läsa texten. Be eleverna berätta vad de tror händer.
2. Låt dem skriva en egen berättelse utifrån bilderna. De elever som vill kan sedan läsa sin berättelse för klassen.
Tips! Dölj texten i boken med självhäftande kom–ihåg–lappar för att undvika att eleverna ”tjuvläser” texten.
Bildanalys
1. Välj ut en bild i en bok. Låt eleverna studera bilden noggrant en liten stund.
2. När eleverna tittat klart på bilden ställ frågor som:
• Vad ser ni?
• Vilka känslor känner ni när ni ser på bilden?
• Vad ser ni i bilden som sticker ut?
Ester ritar prickar.
1. Kom ner, Sotis!
kom ner, sotis!
Min bokrecension
Jag har … läst boken själv. läst boken med en kompis. lyssnat när någon har läst boken för mig.
Rita en ny bild som passar till boken. Hur många stjärnor ger du boken? Måla!
Namn:
Janina Kastevik Sarah Utas matilda Salmén
Janina Kastevik Sarah Utas Matilda Salmén kom ner, sotis!
Vad ser du på bilden? Skriv och berätta om saker du ser eller tänker på när du tittar på bilden.
Läs boken och svara sedan på frågorna.
1. Vad gör familjen på sidorna 8 och 9?
2. Vem hittar Sotis?
3. Vem räddar pappa när han ramlar av stegen?
4. Titta på bilden. Hur känner sig Sotis? Vad vill han säga, tror du?
Hur slutade boken?
Vem var med i boken? Hur började boken?
1. Välj ett kort. 2. Läs frågan högt. 3. Fundera en stund. 4. Svara med egna ord. 5. Om du vill –dra ett kort till! Vad handlade boken om?
Vad var det mest spännande i boken?
Vad var det sorligaste i boken?
Vad var det roligaste i boken?
Vad var det bästa i boken? Vem i boken tyckte du mest om?
Vill du läsa boken igen?
Vem i boken skulle du vilja vara?
Skulle du vilja vara med i boken?
Berätta om ditt favoritställe i boken? Vad tror du händer sen?
Vilken bild i boken tycker du bäst om? Varför?
Vad tänkte du på när du läste boken?
Vad lärde du dig när du läste boken?
Skulle du tipsa en vän om boken?
Var boken lätt eller svår att läsa?
1. Läs en sida i boken. 2. Håll upp ett finger för varje ord du inte förstår.
Femfingermetoden
Livat på Lingonvägen – Lärarhandledning
I Livat på Lingonvägen – Lärarhandledning presenteras en inspirerande och forskningsförankrad undervisning om hur man väcker elevers nyfikenhet och skapar läslust i skolans tidiga år.
Inledningsvis presenteras Livat på Lingonvägen som är en bokserie för de allra yngsta läsarna. Böckerna är anpassade för nybörjarläsarna och kan användas individuellt eller vid läsning i grupp. Bokserien är skapad av systrarna och författarna Janina Kastevik och Sarah Utas, med illustrationer av Matilda Salmén.
Därefter följer ett teoriavsnitt av Jennie Wilson som tydliggör läsningens olika dimensioner, från tekniska färdigheter till känslomässigt engagemang. Det finns en praktisk del skriven av Jessica Hyrefelt som fokuserar på hur lärare kan bygga en levande läsande gemenskap i klassrummet. Handledningen innehåller konkreta undervisningsexempel, individuella och gemensamma läsaktiviteter samt idéer för att synliggöra elevernas läsning. Här får du stöd i att skapa struktur, valfrihet och variation i din läsundervisning.
I lärarhandledningen får du tillgång till kopieringsunderlag där eleverna får arbeta med förståelse, ordkunskap, textkopplingar, bildanalys och berättelsestruktur.
Jennie Wilson är legitimerad grundskollärare och arbetar med skolutveckling, föreläsningar och skriver böcker med fokus på att utveckla undervisning. Jessica Hyrefelt har lång erfarenhet som lärare och har skrivit flera arbetsmaterial till böcker som är utgivna hos Nypon & Vilja.
