

Hurra för Egon
Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2024 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Text: Elin Ingerhed | Bild: Eva Alexandersson
Grafisk form: Mattias Norén
Första upplagan
Tryckt i Riga, 2024
ISBN: 978-91-8073-760-9


Elin Ingerhed Eva Alexandersson
Elvira, Elmer och Egon var på väg till parken för att leka. Vid dammen fick Elvira syn på något som satt fast på det gamla trädet. Det var en stor affisch.
– Titta! ropade Elvira och sprang före.
– Välkommen till en tävling med dans, sång och spex, läste Elvira högt för de andra. Det är i parken på lördag.
Egon blev alldeles sprallig, hans ögon glittrade. Han älskade att dansa, och någon stjärna kanske skulle vara med. Det ville han verkligen gå på.
Men Elvira fick genast en annan idé.

Elvira studsade nästan av glädje. Med ett stort leende vände hon sig till de andra.
– Vi kan vara med, vi kan dansa.
– Vi?
Egon drog ner sina taggar för öronen, då kändes det som om han var osynlig. Han ville inte dansa i någon tävling, han hade bara dansat för Elvira och Elmer förut. Tänk om han skulle göra bort sig? Det lät alldeles för läskigt.
– Det låter roligt, vi behöver bara träna lite.
Elmer tog Egons hand.
Egon ville inte säga ja, men gjorde det ändå. Det pirrade lite i magen. Undrar hur det skulle vara att få dansa på en scen? Tänk om han faktiskt klarade av det.
Elvira och Elmer hurrade och de började springa hemåt för att träna. Att de skulle leka i parken hade de glömt bort.
