Den Första Nissen
Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2023
www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Alice Robertsson © Illustratör: Charlotte Jolin
Grafisk form och sättning: Sandra Stridh, Visto förlag
Första upplagan
Tryckt i Viljandi, 2023
ISBN: 978-91-8073-303-8
Den här berättelsen är till alla er sagoälskare där ute. Stora som små.
Det var en ovanligt kall vinter. Snön låg som ett tjockt täcke över Ronnebys små gator. Det hade börjat snöa redan i november. Ronneby hade förvandlats till en vacker vintersaga. Det var dagen före julafton och Ronnebyborna for runt som galningar kors och tvärs över gågatorna med andan i halsgropen.
Nils stod som fastfrusen på torget med blicken fäst på kolaBrittas godisvagn. Han andades in den himmelska doften av choklad, brända mandlar och inte minst den ljuvliga vaniljkolan. En doft som, enligt Nils, slog allt annat här på jorden. Det kurrade i magen på honom och han kände hur det riktigt vattnades i munnen när han såg en liten stadstös som tog en bit av sin nyköpta kola.
”En del har det allt bra här i världen”, tänkte Nils högt för sig själv.
Det var flera dagar sedan han fått i sig något ordentligt att äta. Magen den kurrade allt högre när han tänkte på det. Han såg från stadstösen till godisvagnen och försökte känna in den söta smaken i munnen. Det stillade magen en aning.
Några julsångare stod på ena änden av torget och sjöng in julen. Nils nynnade med till kören som sjöng Stilla natt. Den lilla stadstösen stod med sina föräldrar och beundrade stadens ståtliga gran. Själv var hon minst lika ståtlig med en vit fluffig kappa och en röd rosett i det ljusa håret. Pappan var en fin herre med hög hatt och krökt käpp, trots att ryggen verkade rak. Även mamman hade en prydd liten hatt som matchade till hennes långa mörka kappa med rödbroderade mönster. Nils tittade på flickan och hon mötte hans blick. Hon gick nyfiket fram till honom och han rätade genast på sig. Nils försökte hastigt gnugga bort en smutsfläck från skjortärmen, men det var ingen idé. Han skulle aldrig kunna jämföra sig med den fina flickan som nu stod framför honom. Generat tittade han på henne och drog handen genom sitt mörka rufsiga hår. Det var något med snällheten i hennes ögon som ändå fick honom att känna sig lugn. Kanske till och med tillräcklig.
”Fryser han inte?” frågade flickan.
Nils tittade ned på sina tunna små kläder och trasiga trätofflor.
”Jo vars. Fryser hon inte själv, hon har ju ingen mössa?”
”Äsch”, log flickan. ”Det har ju inte du heller.”
”Nej, men det är inget som inte en kola kan råda bot på”, sa Nils.
Flickan log.
”Vi är nog i samma ålder ungefär”, sa hon med eftertryck.
Hon tog fram en vaniljkola ur sin strut och räckte över den till pojken. Nils tog emot den och stoppade in den direkt i munnen. Han bockade sig.
”Det var väldans hyggligt av henne.”
Året är 1821 i den lilla staden Ronneby. Det är dagen före julafton och stadens invånare har fullt upp i vinterkylan med de sista inköpen inför morgondagens festligheter. Alla utom 6-åriga gatubarnet Nils, som ensam vandrar omkring på det snötäckta stadstorget och iakttar folkets jäktande på håll. I år skulle det bli hans första jul utan sina föräldrar.
Nils gör sitt yttersta för att ta sig igenom var dag som kommer, trots att kylan biter och hungern river i magen.
När Nils ligger och sover i sin husvägg hemma på kyrkobacken, vaknar han plötsligt av en hög duns utanför. Där ute i den djupa snön sitter det en man som desperat ropar efter hjälp. Vem är galen nog att ge sig ut ensam i denna vinterkyla mitt i natten? Och vad är det egentligen som ligger i främlingens stora bruna säck?
Den Första Nissen är en klassisk vintersaga om vänskap, orättvisor och vikten av en människas hjälpande hand. Underskatta aldrig ett vänligt leende under de mörkaste av stunder eller magin i en riktigt krämig, hemgjord vaniljkola.
www.vistoforlag.se