9789180731607

Page 1

Att söka fotfäste i en galen värld Bertil Hök


Fler böcker av Bertil Hök: Varför verkligheten växer, 2021, Visto förlag

Att söka fotfäste i en galen värld Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2023 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Bertil Hök © Omslag och illustrationer: Ava Nikpay Sättning: Sandra Stridh, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Viljandi, 2023 ISBN: 978-91-8073-160-7


Att söka fotfäste i en galen värld Bertil Hök



Förord................................................................................................7 1 Är det världen eller jag som är galen?......................................11 2 Existentiell ångest, tvivel ...........................................................25 3 Vad vet vi egentligen? ................................................................35 4 Det allomfattande, ofattbara, orubbliga och undflyende.......51 5 Det underbara, föränderliga, anpassbara och sårbara............71 6 Vart är vi på väg?.........................................................................90 7 Utsikter och insikter – här och nu..........................................103 Slutord och tack............................................................................137 Appendix A Galenskapens landskap ........................................141 Appendix B Verklighetens ekvationer.......................................149 Noter och litteraturhänvisningar................................................154 Illustrationer.................................................................................174 Summary in English ....................................................................176 Sakregister.....................................................................................177



FÖRORD

När jag varken hittade den här boken på biblioteket, eller någon annanstans, var jag tvungen att skriva den själv. Det var inte den enklaste av självpåtagna uppgifter, men nu finns i alla fall ett innehåll som speglar titeln. Det här är alltså en bok om galenskap och fotfäste – ett brännande hett ämne genom de växande motsättningar som vi kan se nästan överallt, med utanförskap som följd och som får många att tappa framtidstron. Det finns ett behov av att försöka förstå vad som ligger bakom de våldsamma händelseförlopp och även de smygande samhällsförändringar som tycks äga rum bakom ryggen på oss. Den här boken ska förhoppningsvis kunna öka denna förståelse och kanske rent av ange riktningar för ett sundare samhällsklimat. Frågorna är många. Ska galenskap bejakas eller förnekas, uppmuntras eller bekämpas? Är livet värt att leva i en galen värld? Kan vi se på galenskapen på ett objektivt sätt, eller är vi låsta av förutfattade meningar, känslor eller något annat? Hur ser vår egen förankring ut? Är vi som individer bara passagerare eller kan vi påverka? Vart är mänskligheten på väg? Har vi någon framtid överhuvudtaget? Med fotfäste menas i den här boken någon typ av mental förankring, en fast punkt i tillvaron. Det har alltså ingenting att göra med vare sig bergsklättring eller Bambi på hal is. Det handlar snarare om behov baserade på kulturella, eller andra, föreställningar

7


Förord

om det som människor förknippar med trygghet. Somliga verkar ha behov av att finna en fast punkt i tillvaron, andra inte. Många tycks inte bry sig. Boken ger exempel på vad detta kan innebära och söker även svar på frågan varför ett fotfäste kan fungera för vissa men inte alla. Och om det är eftersträvansvärt eller inte. Ja, frågorna haglar onekligen, och min ambition var från början att försöka besvara var och en av dem – och många fler därtill. Ofta leder en fråga till följdfrågor, och några av dem – inte sällan de mest intressanta – kan varken jag eller någon annan svara på med säkerhet. Ett behov av att strukturera frågorna utifrån bokens ämne växte fram och fick styra dess innehåll. Bokens utgångspunkt har följaktligen kommit att bli två huvudfrågor, från vilka andra strålar ut åt olika håll. Den ena huvudfrågan är djupt personlig och handlar om behovet av fotfäste i tillvaron, hur ett sådant behov ska kunna tillgodoses och – som sagt – om det ens är eftersträvansvärt. Den andra, ytligt sett orelaterade frågan har global karaktär, rör världens galenskap och hur den ska kunna hindras från att bli självdestruktiv. Ingen liten fråga, den heller. Kan det till och med vara så att just denna fråga är större och svårare än det mesta? Helt avgörande för mänsklighetens framtid? Hamnar vi – du som läsare och jag som skrivare – plötsligt i de stora världsoch livsfrågornas epicentrum? Jag bara frågar. Vem är då jag att ge mig på detta allra svåraste? Bra fråga den också, med en klädsamt småkritisk underton. Men efter en hyfsat framgångsrik karriär som forskare och innovatör måste jag ändå betraktas som hyfsat kvalificerad och lämpad att ta tag i även de mest komplexa och svåra frågeställningar. Dessutom starkt motiverad och privilegierad med all världens kunskap – och okunskap med, för den delen – tillgänglig på en knapptrycknings avstånd. För att nå fram till huvudfrågorna behöver vetandets, verklighetens, livets och samtidens frågelandskap genomkorsas. Först därefter kan huvudfrågorna bearbetas. Även om inga mirakellösningar uppenbaras i dessa tankeprocesser, kan slutsatserna och kanske även den bakomliggande analysen förtjäna att tas på allvar genom

8


Förord

sitt innehåll och sina till synes omöjliga – men tänkbara – öppningar ur tidigare låsta positioner. Det är en viktig anledning till att jag har skrivit den här boken. Innebörden av det ”till synes omöjliga” och ”tänkbara” finns anledning att återkomma till. Boken består av sju kapitel, varav det första ifrågasätter själva utgångspunkten, vem som egentligen är galen och i så fall på vilket sätt. Vissa frågor som behandlas i boken är definitivt ångestladdade, varför ett kapitel ägnas åt det som brukar kallas existentiell ångest. Sedan följer tre kapitel som belyser viktiga begrepp för att kunna ta oss fram i galenskapens landskap. I tur och ordning handlar det om vetandet och dess gränser, verklighetsuppfattning och livssyn. Ett kapitel ägnas åt den brytningstid vi lever i, och bokens slutkapitel kan sägas utgöra en uppgörelse och programförklaring av mina egna ställningstaganden, för vad de kan anses vara värda. Frågorna om fotfäste och galenskap leder osökt till världspolitiska förvecklingar, vetenskapliga och filosofiska tvisteämnen. Boken behandlar dem med ett tonfall som omväxlande kan uppfattas som brutalt eller överkänsligt. Om det beror på författarens begränsade kunskapsnivå, åsikter och fördomar eller något annat, ska kanske lämnas osagt. Men ambitionen är ändå att boken ska spegla det vi kallar verkligheten och livet. Som kan vara både brutalt och överkänsligt. Min förhoppning är att den här boken ska ge dig som läsare argument till tänkbara svar på de två huvudfrågorna för att möjliggöra ett eget ställningstagande. Boken är präglad av den brytningstid vi lever i och förutsätter inga andra förkunskaper utöver grundskolenivå och allmän orientering i aktuell samhällsdebatt. Min utgångspunkt är, i den här liksom mina tidigare böcker, en vetenskapligt grundad realism. Realismen bottnar i den påtagliga närvaron av en objektiv verklighet som uppvisar vissa egenskaper som vi genom observation, experiment, teoretiska analyser och tankeexperiment kan lära oss en del av men kanske aldrig fullt begripa. Jag försöker i min analys och mina slutsatser undvika antaganden som ligger utanför det observerbara, vetenskapligt grundade, eller

9


Förord

allmänt vedertagna. Ett nästan livslångt intresse för filosofiska och existentiella frågeställningar är också något jag har med i bagaget. Det hör till realistens grundsyn att mer genomgripande påståenden och slutsatser måste vara väl underbyggda av fakta, vetenskaplig metodanalys och källkritisk granskning, för att kunna tas på allvar. Det gäller självklart även den här boken. Tvetydigheter och meningsskiljaktigheter måste förklaras så att du som läsare själv ska kunna göra din egen bedömning av det som påstås. Kommer du på mig med att bryta mot, eller åsidosätta, någon av dessa grundregler, så är jag tacksam om du hör av dig, till exempel genom kontaktformuläret på min hemsida www.bertilhok.se. Eller förstås – om du har andra synpunkter som du vill framföra. Samtidigt måste jag hävda varje författares rätt att spekulera och komma med infall, uppslag och idéer – ibland lite galna. Denna rätt har ju historiska rötter från grekiskans heuristik, nära besläktad med Arkimedes’ (287–212 f.v.t.) påstådda ”Heureka!”-utrop. Förhoppningsvis kan sådana inslag bidra till att levandegöra texten och signalera dess mänskliga ursprung utan förstärkning från vare sig AI, VR eller AR (artificiell intelligens, virtual reality, augmented reality). I huvudtexten förekommer på utvalda ställen asterisker*. Under rubriken ”Noter och litteraturhänvisningar” efter bokens huvudtext återfinns mer information om varje sådant textavsnitt i löpande kapitel- och sidnummerföljd. Västerås, november 2022 Bertil Hök

10


1

Är det världen eller jag som är galen? Världen som sådan är inte helgalen och inte heller merparten av dess invånare. De allra flesta av oss är förnuftiga och skötsamma människor som kan skilja mellan skämt och allvar. Det är inte om oss den här boken handlar och inte heller om de avvikande, ”galna” personerna, utan om företeelsen, galenskapen, och hur den kryper in under huden på oss vare sig vi vill eller inte. Varför skriva en bok om det? Jo, därför att företeelsen, galenskapen, är så dominerande och så farlig att den kräver en ingående analys och en offentlig diskussion som jag tror bara en bok kan initiera. Fotfästet då? Var kommer det ifrån? Vare sig vi vill det eller inte så påverkas vi av galenskapen. Vi behöver verktyg för att hantera den, och de verktygen kan behöva en förståndsmässig förankring för att bli greppbara. Med galen menas i den här boken motsatsen till förståndig. Sedan kan det finnas gradskillnad mellan hel-, halv-, och lite smått galen. Att kalla världen för helgalen vore som sagt en överdrift. Om inte annat vore det en förolämpning mot den visdom, klokhet och intelligens som så många människor på vår jord besitter. I det här kapitlet försöker jag ställa diagnos på världens galenskap och avgöra om den kan anses godartad eller elakartad.

11


1. Är det världen eller jag som är galen?

En mildare uttrycksform av ”en galen värld” är att kalla den obegriplig. Det är mycket vi inte förstår, och i den här boken kommer i alla fall några av tillvarons många obegripligheter att uppmärksammas. Orden ”galen” och ”obegriplig” har olika nyanser. En ”galen” person kan vara allt mellan stolligt skämtsam och besatt av något verklighetsfrämmande. En obegriplig person är rätt och slätt någon man inte förstår sig på och behöver därför inte nödvändigtvis vara galen. Vi måste akta oss för att underskatta galenskapen. I sina mest utstuderade former gränsar den till det geniala. För sjukt galna syften tycks uppfinningsrikedom och förslagenhet kunna övertrumfa det mesta. Förnuftets hopp står till avslöjandets stund som kan kännas oändligt avlägsen men som alltid kommer, förr eller senare. Man kan förstås skilja ut de obegripligheter och galenskaper som bara beror på missförstånd och de som blir kvar när man försökt rensa bort de vanligaste orsakerna. Men skiljelinjen är inte entydig utan tolkningsbar på fler än ett sätt. Med risk att överarbeta så kommer vi i den här boken att lägga tröskelnivån lågt så att vi inte missar väsentliga frön till galenskap. Ordet ”galen” associeras också med olika värdeskalor där tolkningen kan variera som framgår av illustrationen här nedan.

Galna skalor.


1. Är det världen eller jag som är galen?

På skalan rätt/fel hamnar ordet ”galet” tydligt på ”fel-sidan”. Om man däremot frågar vad som är bra eller dåligt kan ”galet” associeras med båda sidorna beroende på sammanhanget. Och om vi frågar om ”galet” låter roligt eller tråkigt, så lutar nog de flesta åt den mer lustfyllda tolkningen. Komikergruppen Galenskaparna* som roat svenska folket i decennier är bevis nog på ett godartat galenskapande. *** Galenskap kan vara både godartad och elakartad, och dessutom allt på en skala däremellan. ”Begreppskartan”* på nästa sida är ett försök att avbilda galenskapens landskap, där ett antal begrepp med anknytning till galenskap är utplacerade. Den tvärsgående dimensionen utnyttjas för att placera begreppen längs en skala av inåtvändhet respektive utåtvändhet. Längst upp på kartan placeras det som är uppenbart godartat, och elakartat längst ner. I mellanskiktet finns en gråzon av begrepp som antingen är mer svårplacerade eller indifferenta. På den godartade sidan finns ett antal begrepp som bara har en liten och lös koppling till galenskap, medan den elakartade galenskapen tycks vara tydligare och mer specifik i sina uttryck. Landskapet illustrerar galenskapens mångfacetterade räckvidd, där språkliga nyanseringar åt olika håll möjliggör en rikare tolkningsgrund. I appendix A, efter bokens huvudtext, ges en mer detaljerad beskrivning av de attribut som har placerats ut i landskapet samt förklaring till deras placering. Många begrepp är starkt känsloladdade och svåra att beskriva på ett objektivt sätt. En iakttagelse är att kartan med sina sextio begrepp är relativt jämnt fördelad över hela fältet, med en viss tyngdpunktsförskjutning åt det elakartade hållet. De elakartade uttrycken är dessutom mer specifika. Frånvaron av tydliga gränser är en annan iakttagelse som försvårar kategorisering och gränsdragningar mellan det som ska betraktas som tillåtet respektive förbjudet. I praktiken

13


Galenskapens landskap.

14


1. Är det världen eller jag som är galen?

förekommer dessutom sällan begreppen renodlat utan oftast i kombination med andra, mer eller mindre synonyma. En annan iakttagelse från kartbilden är att begrepp långt ner mot den elakartade sidan har växande inslag av konfrontation och sjunkande verklighetsanknytning, och att deras rörlighet mellan inåtvändhet och utåtvändhet verkar påtaglig. Den elakartade galningen tycks ha ett brett register att spela på. Ordet ”lögn” kan tas som exempel på begrepp som på kartan givits en tillbakadragen plats men som kan vara centralt för att förstå händelseförlopp av stor historisk betydelse. Ordets tillbakadragna plats är en följd av dess huvudsakliga innebörd av osanning i vid bemärkelse, från ”vita” till ”grova” lögner. Men de riktigt stora lögnerna*, de välorganiserade och strategiska, kan i extremfall övergå i iscensatt, reell politisk omvälvning, och faktiskt sluta i självförverkligad ”sanning”. Bakom andra världskrigets etniska förföljelser, den bittra kampen om presidentskapet i USA och nu senast Rysslands anfallskrig mot Ukraina, finns flagranta exempel på stora – för att inte säga grandiosa – lögner. Galenskapskartan saknar förstås inte vita fläckar. De största kan bero på det begränsade antalet begrepp som lätt skulle kunna flerdubblas, dock med sämre överblick som följd. Placeringarnas bristande precision är ett annat skäl till uppkomsten av vita fläckar. Eftersom det handlar om subjektiva bedömningar, ska man akta sig för alltför långtgående slutsatser utan andra, oberoende indikationer. *** Att vi människor har personlighetsdrag av både förstånd och galenskap har uppmärksammats av filosofer som Friedrich Nietzsche (1844–1900) och psykoanalytiker som Sigmund Freud (1856– 1939). Begreppet ”kognitiv dissonans” har sedermera myntats som ett mer känsloneutralt ord för självbedrägeri. Det klassiska exem-

15


1. Är det världen eller jag som är galen?

plet är ”surt sa räven*” om de högt hängande, ouppnåeliga druvorna som ”säkert” var omogna. Vem kan svära sig fri från sådant självbedrägeri? ”Flygskam*” är en av flera högaktuella varianter, och dessutom exempel på nya begrepp som uppstått i klimatkrisens skugga. Människans mångbottnade natur mellan förstånd och galenskap tar sig många uttryck. Det kan synas i ansiktsuttryck från den galnes uppspärrade ögon och galna tuggande till den tillbakadragna, reflekterande, undflyende men kanske samtidigt skälmska och försiktigt lockelsefulla. Nej, jag försöker inte säga att galenskap är maskulint och förstånd feminint. Så enkelt är det inte. Bakom ett pokeransikte kan vad som helst dölja sig. Ansiktsuttryck är som gjorda för att missleda och manipulera, eller helt enkelt för att signalera kontakt eller avståndstagande. Närmare en personlighet kommer man genom att följa handlingsmönster, som är berättelser, sagor eller dokument av faktiska händelser. Vi tolkar varandras handlingsmönster och försöker förstå – eller missförstå baserat på våra förutfattade meningar. Det är genom berättelser om faktiska händelseförlopp vi försöker utkräva ansvar för olika handlingar och ageranden. Var det uppsåtligt eller bara tillfälligheter? Juridiken har tagit på sig den grannlaga uppgiften att bedöma och döma till påföljder. Folkvalda församlingar – eller envåldshärskare – utövar den än mer ansvarskrävande uppgiften och makten att stifta lagar. Galenskap och förstånd har varit kära ämnen för världslitteraturens giganter och de högsta konsternas uttrycksmedel. Vem har inte skådat in i Mona-Lisas leende och försökt tolka vad hon vill säga, eller följt Raskolnikov på hans irrfärder genom mörka bakgator och vilsna själar*. Den som vill försöka göra världen mindre galen måste bestämma sig för vilka former av galenskap som kan accepteras eller tolereras, och vilka som behöver, eller till och med måste, motarbetas. Det är ingen enkel uppgift. Det händer dock att elakartad galenskap faller på sitt eget grepp.

16


1. Är det världen eller jag som är galen?

Rysslands diktator beordrade den 24 februari 2022 sina militära styrkor att invadera Ukraina på bred front i något han kallade en ”specialoperation”. Ordet ”krig” förbjöds med 15 års fängelse som bestraffning. USA:s nyligen avgående expresident var snabbt ute i media med att kalla manövern ”genial”. Att nämnda expresident blint förnekar sin egen valförlust är en annan försvårande omständighet. Förnekande av fakta och fatala misstag är två av den elakartade galenskapens främsta akilleshälar som i längden straffar sig själv. Det är inte ett dugg synd om någon av dessa två herrar, de borde veta bättre. Det är synd om de människor vars lidande de har orsakat. *** Galenskap har förstås också en rent klinisk sida. Av de åtta miljarder människor* som för tillfället befolkar den här planeten är en stor majoritet befriade från psykiska vanföreställningar eller sjukdom. En klar majoritet uppges också besitta en intelligenskvot över 90, med 100 som ”normalvärde”. Färre än 2,2 procent har lägre intelligenskvot än 70, vilket anses vara tecken på en intellektuell funktionsnedsättning som kräver stöd eller vårdinsatser*. Världshälsoorganisationen WHO använder begreppet ”emotionellt instabil personlighetsstörning” (EIPS) som etikett på psykisk ohälsa. Det inkluderar ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), Aspergers syndrom, autism, bipolär sjukdom och posttraumatiskt syndrom. Personer med någon av dessa diagnoser kan betinga svårigheter med relationer, kontroll av känslor och impulser. Även om företeelsen EIPS är relativt vanlig och drabbar 1–2 procent* av en typisk population, så är prognosen ganska hoppfull. De flesta är symtomfria efter en tids behandling*, ofta genom kognitiv beteendeterapi*. Patienter med konstaterad psykiatrisk diagnos gör inte världen galen. De är berättigade till behandling som förhoppningsvis kan lindra symtomen och i många fall göra dem helt friska, temporärt

17


1. Är det världen eller jag som är galen?

eller varaktigt. Om vi fortfarande tror att världen är galen får vi söka orsaker på annat håll bland oss som är tillräckligt intelligenta för att kunna ta ansvar för våra handlingar. *** Beteendevetenskapen har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Man har bland annat kommit fram till att människors beslutsfattande är betydligt mindre rationellt än man tidigare antagit. De allra flesta av oss låter sig styras av det snabba, intuitiva tänkandet – ”magkänslan” – i motsats till det långsammare, resonerande och mer analytiska tänkesättet*. Beteendeforskarnas experimentella resultat från enkätundersökningar och tankeexperiment med frivilliga försökspersoner visar på ett övertygande sätt att vi låter oss styras av det som råkar finnas till hands och har svårt att vända ett redan etablerat handlingsmönster. ”Beteendeingenjörerna” har i sin tur varit snabba på att utveckla metoder som utnyttjar de nyvunna kunskaperna. ”Knuffmetoden” – ”nudge” på engelska* – används till exempel i fartkameror för att påminna oss om att hålla hastighetsgränser på vägarna. Att komma fram till resmålet så snabbt som möjligt har förstås hög prioritet hos de flesta fordonsförare och är motstridigt mot den ökande olycksrisk och skadeverkningar som följer av hög hastighet. Fartkameror får oss att ta vårt förnuft till fånga och sänka hastigheten. Bakom fartkameror och många andra godartade tillämpningar av knuffmetoden står principen ”libertariansk paternalism” – en klapp på axeln och påminnelse om att det finns ett sundare handlingsalternativ än det vi så lätt halkar in på. Den principen bygger på fritt val utan bestraffning. Vi styrs till att göra det vi egentligen kan antas vilja göra. Så kan det gå det till i den bästa av världar. Samma knuffmetod kan förstås också användas på ett mer aggressivt sätt och i mer tveksamma syften. För att styra våra

18


1. Är det världen eller jag som är galen?

köpbeteenden och vår politiska hemvist kan vi bli knuffade betydligt mera bryskt. Det är ingen tillfällighet att ”fake news” fått en blomstringstid åtminstone delvis som följd av beteendeforskningens framsteg. En betydelsefull insikt är att stress eller annan stark känslomässig påverkan kan få magkänslan att övertrumfa och blockera det analytiska tänkandet. Under sådana omständigheter blir vi ”fördummade” och oemottagliga för förnuftsargument. Detta kan förstås utnyttjas av illvilliga. När en skenbart vänlig telefonröst erbjuder sin hjälp mot ett hotande bedrägeriförsök och ”bara” behöver få reda på ditt bankID, då gäller det att förfoga över sin analytiska slutledningsförmåga för att komma till insikt om att det faktiskt kan vara själva samtalet som utgör bedrägerihotet och agera därefter. Lägga på luren. Ett mått av misstänksamhet kan behövas i denna galna värld. Förövares uppfinningsrikedom och förslagenhet ska inte underskattas. Bakom en eskalerad konflikt ligger inte sällan en kedja av utpressning och utnyttjande av motpartens sårbarhet. Som potentiellt offer gäller det att försöka vara steget före och inte låta sig luras in i förövarnas fällor. Knuffmetoden har kritiserats bland annat för att omyndigförklara och invagga medborgare i falsk trygghet. I stället bör man stödja självständig bedömning genom utbildningsinsatser som ökar människors förmåga att lösa vardagens problem*. *** Låt oss nu träda in i den verkliga hetluften. Kan världens galenskap delvis vara grundad i vår åsiktsbildning, livsåskådningar, samhällsklyftor? När vi är på kollisionskurs räcker det med en liten gnista för att det ska explodera och bli riktigt, riktigt galet. Här är några aktuella galenskaper på de politiska arenorna:

19


Scrolla genom mobilen, läsa tidningsrubriker, slå på tv:n. Mer behövs inte för att hoppet ska falla som en sten. Har världen blivit galen? Det ser inte bättre ut. Drivs vi mot katastrofens brant av galna makthavare? Den här boken ställer galenskap mot vetenskap och frågor på sin spets. Vad är sant, vad är påhittat? Vad har fotfäste med saken att göra? Hur hamnade vi här? Och framför allt, hur ska vi ta oss härifrån, till något bättre?

www.vistoforlag.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.