INTELLIGENS MEDVETANDE INTUITION
EVAHEINSTEDT
Copyright 2024 EvaHeinstedt
Förlag: BoD– BooksonDemand,Stockholm, Sverige
Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt,Tyskland
ISBN:978-91-8057-759-5
1. INLEDNING
Tvårörelsersom harinfluerat nutidasyn på vetenskaplig kunskapsutvecklingärpostmodernism ochdataism.De utmanar traditionell synpåvärlden, mänsklig natur, och kunskapensnatur.Bådahar potentiellafallgropar, och detäravgörande attgranska deras underliggande antaganden,och de implikationerdehar församhället.
Postmodernism är skeptisktill dettraditionella sättet att se på vetenskaplig kunskap, ochbetonar densubjektiva ochkonstruerade naturenavkunskap. Denärkritisk mot etableradeformeravkunskap, ochhävdar attkunskapär konstruerad av kulturella,sociala,och språkligafaktorer. Enligt postmodernism,ärkunskapsubjektiv, ochdet finns inga objektiva, universella fakta, utan bara tolkningar.
Vetenskaplig forskningoch kunskapinneharinget inre värdeeftersom detintefinns någraobjektiva sanningar ellerfasta värden. Detleder till en form av relativism,där sanningberor på kulturella ochindividuellakontext. Naturvetenskapkritiserarpostmodernismenför attbortse från objektiva sanningar, ochledatillenrelativismsom banarväg förkunskapsförakt isamhället.
Dataismärentermpopulariserad av denisraeliske historikernYuval Nohah Harari.I sinbok ”Homo Deus:A BriefHistory of Tomorrow”(2017), varnar han föratt flera vetenskapligadiscipliner tenderar attkonvergerapåen allomfattande dogm,vilken han kallardataism.Dataism serevandeorganismersom reducerbaratillinformation, dataflöden ochalgoritmer.Algoritmerna somkonstituerar människorärintefriautantar beslut deterministiskt eller
slumpmässigt.Allting kanuttryckasmed algoritmiska formler,inklusive mänsklig intelligens,medvetande, och kunskap. Centralt fördataism är tron attall datahar ett nedärvtvärde ochatt effektiviteten ochvärdet av ett system kanbedömas baseratpåhur väldet kan processa data. Dataismbetonar alltingsom data och algoritmer.Den serdatainsamlingoch analys av data, somnyckeln till förståelse av världen.
Dataismkan tolkas somett försök attobjektifieravärlden, ochminskaallt till data somkan processasavalgoritmer. Detta ledertillenreduktionistisksyn på människantillatt attvaraett dataverktyg. Detärensyn på människan som utmanar förståelse av vaddet betyderatt vara människa, ochlyfteretiska ochfilosofiska frågor,särskilt avseende integritet,personlig autonomi ochmänniskans roll ien världdominerad av data.
Dataismkontrasterasmed humanism, därhumanism betonardet individuella ochden mänskligaerfarenheten somcentral. Dataismser universumsom ettdataflöde, medmänsklig erfarenhet sombaradel av en större datamängd.Dataism blir merframträdande medtillväxt av avancerad artificiellintelligens ochmaskininlärning. Om alla beslutsfattandenärdelegerade till algoritmer baserade på väldigadatamängder,kunde dessa algoritmer potentiellt fattamer informerade beslutän människor. Dataism harvarit kritiserad föratt reducera mänskligaerfarenheteroch samhälleliga fenomen till endast dataprocesseroch algoritmer.
Detta lyfter frågan om mänsklig intelligens, medvetande, ochkunskaphar någotvärde somintekan replikeras av överlägsna icke-medvetna algoritmer. Frågan är om en intelligent maskinkan göra vetenskapligaupptäckter,där tidigare vetenskapligamål är inadekvataoch behöver ersättasavandra mål. Svaret på denna fråga berorpå vadvimenar medintelligens, medvetande, ochkunskap
DELI
ARTIFICIELLOCH MÄNSKLIG INTELLIGENS
Idenna deltar jagupp artificiellintelligens ochmänsklig intelligens,kreativitet,intuition ochrationellttänkande, kognitionsvetenskapoch kognitivutveckling, De två hjärnhemisfärernasolika karaktärer,och olikasjälv.
2. ARTIFICIELLINTELLIGENS
Artificiellintelligens(AI)ärensamlingsterm förenteknik somger en maskin förmågan attvisamänniskoliknande beteende,såsom resonemang, inlärning, planering, och kreativitet.AImöjliggör förtekniska system attuppfatta sinomgivning ochlösaproblem föratt uppnå ettspecifikt mål.
Förespråkare avAI hävdar attintelligentamaskiner kan simulera mänsklig intelligens.De överträffarmänniskani form av rationellt tänkande ochbeslutsfattande. De följer väldefinierade instruktioneroch striktareglerför attlösa problemstegför steg.Intelligentamaskiner är mycket bättrepåatt uppnåväldefinierade måloch gör det mer rationellt ochkompetent än en människa kan. Genom konstruktion av algoritmer baserade på någon formell logik, kanberäkningar ochbeslutgenomföraspåett mycket effektivareoch säkraresättänenmänniska kan. Vi är inte styrda av formellaregler förhur beräkningar skall görasoch beslut fattas. Istället,missbrukarviofta
rationellt tänkande,och använder det föratt rättfärdiga våra känsloroch övertygelser.Viärmer lojala till känslor ochövertygelseräntillrationell analysoch logik.
EttavAI-forskningens långsiktiga målärAGI (artificiell generellintelligens).AGIrefererar till förmågan attutföra "generella intelligentahandlingar". Det är en hypotetisk agentsom besitter en intelligens somvidaöverträffar människors intellektuella förmågori stortsettinomalla områden. Den kanutföra varjeintellektuelluppgift som en människa kan.AGIhar förmåga till djupinlärning, vilket refererartillett självlärande system,baseradepåhur den mänskligahjärnan lärgenom övning ochåterkoppling. NärAGI producerar tillräckligtintelligent mjukvara,såkan mjukvaranprogrammera ochförbättrasig själv.
Detfinns AI-forskaresom hävdaratt detgår attskapa medvetnaAI-system. Dessasystemärmedvetna iden meningenatt de kanvarseblideras omvärld, vidtaåtgärd, ochmaximerachanserna attframgångsrikt uppnå mål. Robotar är programmerade föratt tolkasignaler från omvärlden ochanses medvetna. Vissaforskare förutser möjlighetenattAI-systemkan vara medvetna även om de baraexisterar sommjukvaraoch inte är anslutna till sinneskroppar ellerrobotar.
Detbehövsdockenkropp föratt få signaler från den yttrevärlden ochomvandlaelektromagnetiskstrålning till igenkännbaramönster.Vår kroppsliga aktivitet, liksom hjärnan, är viktig förinteraktion medomvärlden. Den beror på kroppens förmåga attrörasig,andas,och tala.
Kroppen är nödvändigför attvarsebliomvärlden; annars handlar informationbaraomdet somhänder inom ett system,och liknar ettomedvetet drömtillstånd. Närvi drömmer, är vi omedvetnaomden yttrevärlden ochkan inte tolkasignalerfrånomvärlden. Drömmenhandlar baraominformation ihjärnan.
Vi kanintebestämma om en robot är medveten, baserat enbartpåbeteende. Om en robot talareller beter sigsom medveten, är detintenödvändigtvis en indikation på att den är medveten.Vikan inte veta om en datadriven robot verkligen är medveten,baradärföratt denbeter sigsom om den är det. Denkan utföra aktivitetersom vi kan rubricerasom medvetna,men beteende säger ingetom hur detkänns somatt vara medveten. Detfinns inga objektivakriterier föratt veta om en intelligent agent har erfarenheter somkan rubriceras sommedvetna. Det medvetande somAIbeskriver förklararintevarförvihar en känsla av självoch subjektiva erfarenheter av lukt, smak,syn,hörseleller känsel. Frågan om robotars förmåga till självmedvetandeoch subjektiva erfarenheter förbliröppen.
RayKurzweil
RayKurzweilärenamerikanskuppfinnare ochfuturolog, känd somingenjörsdirektör vidGoogle. En av hans mest kändaböckerär ”TheSingularity Is Near:When Humans Transcend Biology”(2006). isin bok beskriver han singulariteten somden händelse näraccelererande teknologiskaframstegöverstiger mänsklig intellektuell
kapacitet.Han förutsäger attmänskligheten kommeratt lösa problemetmed hjärnans begränsning iutvecklingav intelligens.Forskningärredan på vägatt utvecklaen molnbaserad syntetiskhjärnbarksom kangåbortomden fysiska barriären.Det är bara en tidsfrågainnandet skapas en syntetiskhjärnbark,och vi kanansluta osstill en syntetiskmolntjänst.
Kurzwell sägeratt det är fulltmöjligt attskapa en hybrid av en syntetiskoch biologiskneokortex. Vi kommeratt få en digitalvariant av denytterstadelen av hjärnbarken, vilken är vårhomosapiens hjärna, ansvarig förrationellt ochanalytiskt tänkande.Genom utveckling av en molnbaserad syntetiskhjärnbark, skapas en hybrid av biologiskoch artificiellintelligens,överstigande mänsklig kapacitet.
Våra hjärnorkommeratt vara direkt anslutnatillmolnet, ochvår intelligens kanfortsätta attutvecklas oändligt.
Detta kommeratt markerabörjanpåenheltnyintelligens isyntetisk form, alltföravancerad förmänsklig intelligens attförstå. Mänsklig intelligenskommeratt undergåen förvandlingsom är ofattbar medhjälp av densyntetiska hjärnbarken. Nyametoder attexpanderaintelligens kommeratt uppfinnassom vi inte enskan tänkautidag.
Maskinintelligenskommeratt vara oändligtstarkareänall mänsklig intelligens förenadnär denengång har nått teknologisk singularitet.
Detäromöjligtatt förutsäga hurutvecklingavartificiell intelligens ochbioteknik kommeratt förändravärlden. Eftersom ingenkan förstå systemet längre,kan ingen