SOPHIE AMANDINE STJÄRNFRÖN FINNS
Sophie Amandine
Stjärnfrön finns
Tredagarsmörker
©2024SophieAmandine
Förlag:BoD –Books on Demand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt,Tyskland
ISBN:978-91-8057-404-4
Tack...
...tilldig somlyssnar till ditt hjärta,tilldin egen sanning. Tack föratt du är ditt unikadu. Du behövs ochduräknas, precis som alla andra.
Keep on rockin´inthe free world!
Medkärlek/ Sophie Amandine
ST JÄ RN FR ÖN ÄR HÄ RF ÖR AT T
RÄ DDA TH EH UM AN EX PE RI ME NT ,
FÖ RH IN DR AK AT AK LY SM ...
ME NO CK SÅ FÖ RA TT LÄ RA OS S
OM GO D- SP AR K.
DE TV AR EN GÅ NG. ..
... en tidinnan tiden. Innanrummet. Innan tomrummetoch mellanrummet.Ett vakuum,ett intenasinte. Etttillståndsåalldeles obegripligtför det mänskligasinnetatt dennemed sinlängtan efteratt nå klarhet, begriplighet,färdats mångatankemil, mångahypotesresor, föratt isittfåfängdaoch fullkomligtomöjligauppdrag finnaenförklaring. En aha-upplevelse.Tilllivet.Existensen.
Tideninnan tiden. Ochtiden däralldeles inpå. Du kära lilla jordevarelse.Dukan deninteallsförstå. Du kanpussla, du kangissa,dukan förlitadig blint på vetenskapen. Detsom tycksvaraenverklighet. Menenverklighetärväl isin rätta bemärkelse ett verk.Ett verk av någonannan.Ett verk någonvill få digatt tropå. Detfögamånga känner till är attdet mera sanningsenligt bordekallasmärklighet. Ty livet är såsomvimärkerdet vara.Hur vi inifrånuppfattar det. Hurvikännerdet.Enman kanstå bredviden kvinna,låt osssäga, ihällandenovemberregn. Mannen kanhuttrai sindyblöta kostym,banna
vädergudarna ochhögljuttsvära hurillahan fryser djuptini märgen.Kvinnan sidanomkan undersitt paraplyoch in undersin varmalånga kappa av fuskpäls,utanpåtre lagerplagg av bomull, mysa till dropparnas symfoni, varm ikroppen, tacksamåt vädergudarna somtvättar träd,grässtrån ochfyller ändernas vattenskuta åter.I sinmärklighetlåter hon sigejpåverkasavmannens verklighet. Lite grand kanske.För så är vi funtade. Vi blir till viss ellerstor delpåverkade av andra. Eftersom vi alla,sägsdet, kommerifrån samma källa,ärdet klartatt vi på det enaellerandra sättet hareffektpåvarandra. Vare sig vi vill trodet ellerej. Ochtrordet görvimesthela tiden. Tror ochtänker, fantiserar ochföreställeross. Detärden mest framstående, anmärkningsvärda skillnadenmellandjuretmänniskaoch alla de andra djuren.Trorviåtminstone. Vi tror ossstå högreänalla andravarelserpådenna jord.Det blev liksomsånär hjärnornavårautvecklades ochviblevsåfinurliga att vi tämjde elden, uppfannvapen ochbilar,byggdeom naturenoch så vidare.Men hurkunde detdåbli så helt av en plötslighetatt densåframgångsrika Homo sapienskom till världenoch togett kvantsprång underbaraenväldans kort period?Enperiodsom lämnat ettelefantavtrycki en myrstack.Utrotat,byggt om,förgiftat,genmodifierat naturens skapelse.Kom vi verkligen ifrånapan? Ochhur längeska denhär galenskapenfortgå? Svaren är inte så enkla. Inte enkla ochinteallena.För sanningarfinns detfleränen. I
skolbänken lärvioss attmänniskan komifrån apan. Vi nickar ochtackarför informationen. Verkligheten somnågon annantillverkat. Ettverkavnågon som vill attvitrorpådet.Påderas version. Menmycket vetniejarmasmå tvåbenta människobarn.Det finns en hemlighet. En annanversion.Enalternativ märklighetsom vemsom helstsom vill fårtro på. Fantiseraoch spekulera. Menlåt ossbörja medatt få en bild av dengängseteorinomatt allt begyntemed en BigBangför en sisådär13,8 miljarderårsedan.Det vardåmateria,atomer, molekyler,energi, tidoch rum liksomplötsligtuppstod.Men ur vad? Ur tomrummet? Ur blotta intet? Ur denickebefintliga tanken innanden befintligatanken? Ja så kandet vara. Ochlängreänsåkan vi inte förmåoss attsåkallat förstå.Ticktackoch tidengickoch föromkring 4,5 miljarderårsedan bildades dennaplanetsom vi håller till på.Först totalt kaos ochobeboeligt. Mensen så... förtroligtvis 3,8 miljarderårsedan komvissa små molekyler sigihopa ochbildade mycket invecklade strukturer,organismeravalla de slag.Och så gick tidenänmer,ticktack... ochsåför 2,5 miljoner år sedanska dethautvecklatsoch levt ettdjurganskaså liktden modernamänniskan.Ganskaliktalltså.Det djuret varsågottsom vilket djur somhelst.Skötte sitt. Överlevde. Påverkadeintesin omgivningoch miljö merdestruktivt än en apa, ettsjödjur ellerett kattdjur förden delen. Menvar komdehär människoliknande djuren ifråndå? Jo detvar somsåatt vips en dagför 6
miljoner år sedanfickenaphonatvå barn.Två flickor.
Denena komatt blianmoder åt schimpanserna, vår närmaste släkting.Den andrakom attbli vårurtida lastgamlaurmormor. Tänkasig.Hon varintelik oss av idag.Nej.Men detvar liksomdär detbörjade. Saktamen säkert förändradesoch utvecklades generation eftergenerationoch så en dagför 2,5 miljoner år sedanhadealltså en människoliknande varelsetagit form.Detta skedde iAfrika. Därlevde ochfrodadesdeoch så 500000 år senare,alltså för2 miljoner år sedan, börjadedessa vandra ut ifrån Afrika.Debörjade sprida sigtill vidare landområden. På anledningavdet klimat ochförhållandena ditde togsig så formades de olika. De komatt bliolika arter. IEuropaoch västra Asienkom de attbehövaanpassa sigtill ettkargt ochkallt klimat.För 500 000 år sedan hade neandertalarna formats. De vargrova, muskulösaoch välanpassade till istidens klimat. Homo erectus, en litemer upprättvarelse befolkade Asiens meröstra delar. Mantroratt de komtill på grundavengenetiskmutation. En annanart Homo floresiensis formades eftersom de blivit strandsatta på denö de komtill närvatten-nivånvarit låg. Efteratt nivånstigitrejältblevdefastpåenö medknappa resurser ochdetta främjade de små, de kortväxta, de somkrävdemindreföda. Ochmindreoch mindre blev de således. Endast en meterhögamed en vikt på ungefär25kilo.
Detlevde fleraolikaarter ochgrenaravHomofamiljen på jorden samtidigt. Detvar inte alls så att Homo sapiensutvecklades från neandertalarna utan de existerade samtidigt. Från omkring2 miljoner år sedantill förcirka 13 000årsedan före dagens datum befolkades jorden av fleraolikamännisko-arter. Minst sexstycken olikasägsdet... överlagöverheladenna period.Idagärviensamma kvar.Homosapiens.Den visa människan. För30000 år sedanutrotades neandertalarna ochför 13 000 år sedandesista Homo floresiensis.Ungefärligt viskring dennatid... förcirka 10 000 år sedanuppskattasjordens befolkning ha varit mellan1 och10miljoner. Hurkan detkomma sigatt vi trängdeundan alla andraarter?Visom bara har funnitsi ungefär200 000 år.
Detvar iÖstafrika vi föddes. Homo sapiens. Det är vadman tror.För faktum är attviinteheltsäkert vetvar ochnär ochurvilken människovarelsesapiens utvecklades. De flesta forskare är dock överensomatt för150 000 år sedanvar Östafrikabefolkatavett släkte somser precis likadanautsom vi göridag. Eldenhadebörjattämjasredan innanvikom. Menjusttämjandet av eldenkan ha bidragit till den snabba tillväxten ochutvecklingenavhjärnan.Att kunnatillagamat gjorde attvikunde ätaflersorters föda,fåi ossmer näring,göradet lättare förkroppen attsmältamaten ochävenkorta nermag-tarmkanalen, somlikthjärnan kräver enorma mängder energi.Nukom merenergiatt lämnas åt hjärnan. Den
tillagadematen bidrog ocksåtill mindre tänder.Elden höll ossvarma ochden höll ocksåfarligadjurpå avstånd.
Vadhände sendå? Varsapiens klok med detsamma honuppstod?Nja... någotverkarhahänt för70000 år sedan. Iden så kalladekognitiva revolutionen.Någonting gjorde attden kognitiva förmågan sköt ihöjden. Mellan150 000 –70000 år sedanhadeden alltjämt ståttstilla. Mensåsom en plötslig knäppöppnades någotupp inne i hjärnkontoret. Hmmm...forskaretroratt det slumpmässigt inträffatenmutationi sapienshjärna förmellan70000 -30000 år sedan. Dennamutation kanhaöppnat uppför attvinufickenmarkant mycket högrekapacitet attminnas, föreställa oss, kommunicera... o.s.v. Hursomhelstsåbörjade sapiens sprida siguturAfrikadåför 70 000 år sedan. De vann land.Detog sigtillAustralienför 45 000 år sedan. Till Amerikaför 16 000 år sedan. Tack vare språketkunde vi berättaför andraomvåraföreställningaroch göra detkollektivt. Få andraatt tropådet vi trodde ochtror på.Såsom skyddsandar, myter, skapelseberättelser, handel,företag,valutor,land, lagar... ja ni förstår. Vi kundeorganiseraoss. Vi kundesamarbeta.Vikunde skvallra, informeravarandraomhot ochstrategierför överlevnad ochvällevnad.Vikunde alltså börja samarbetavittoch brettoch däravtaherraväldeöver jorden.I kortaordalag.Intekonstigt. Allt tack vare dennamutationi hjärnan. Somledde till attvikunde
börjaföreställa oss. Leva idubblaverkligheter. Dels denobjektiva.Med träd ochsjöar ocheld.Delsden fiktiva. Medvalutor,nationer, företag, lagar, handel o.s.v. Denuppdiktade, fiktivaverklighetenhar alltmerträngtundan denobjektiva.Naturen,djuren. Vadhar vi gjort?
Dethände alltså någoti vårt DNAsom skapade dennadrastiska förändring medall dess effekter och följder. Betydelsefulla förändringar idet sociala beteendetkan iallmänhetinteäga rumomintedet sker en dramatiskförändringi DNA:et.Och ända sedanden kognitivarevolutionenhar vi kunnat ändra beteendenoch snabbt lära uppnya generationer nya beteenden. Vi harvarit ochärväldigt formbara. Förmodligentackvaredenna förmågaatt föreställa ossfiktiva världar. Trotsvår fantastiskaförmåga att leva ienfantasivärldärvifortfarande ettdjuravkött ochblodoch känslor. Medbehov somståri samklang medModer Jordsrytm. En basalinsiktvibehöver plocka upptill ytan igen idagensstressade elektroniska värld.
För12000 år sedanhadevien jordbuksrevolution,dåvar vi cirka1–10 miljoner människorpåjorden.
För500 år sedanhadevienvetenskaplig revolution.Dåvar vi cirka425–540 miljoner människor.
För200 år sedankom denindustriella revolutionen.Dåhadeviökattill1 miljard. Ochnu...
vadhar vi nu?Viär7,8 miljardersapiens.Det sägs att vi överskriderjordens tillgångar.Vigenmanipulerar naturens skapelse.Vihandhar extremtfarliga kärnvapen.
Ochi framtidendå? Kommerviatt ersättas av en övermänniska?Enartificiell intelligenssom kanjobba otröttligtoch inte demonstrera. Somkan leva på komprimerade näringspiller ochständigtövervakas. Hurmånga kanviträngas på dennaplanet? De femtio senasteårenhar jordensbefolkningfördubblats.Från cirka3,7 miljardertill 7,8 miljarder. År 2100 väntas vi vara 8,8 miljarder. Detkan välintebarafåfortsätta så här? Havenärfulla av plast. Åkrarnaärutarmade. Luften förpestad. Homo sapiensspridning över jorden kanliknasvid ettekologisktmassmord. Närde komtill Australienför 45 000 år sedantog detinte lång tidinnan de utrotat90% av kontinentens stora djur.Och se på mammutarna.Dehadelevtoch frodatsi årmiljoner på norrahalvklotet, mensånär sapiensspred sigtrilladedebortoch förcirka 10 000 år sedanfanns inga kvar sånärsom på någonavlägsen skyddadarktisk ö, menävendit nåddeden tvåbenta seriemördarenoch för4000 år sedantog densista mammutensittsista andetagoch även de varett minneblott. Sapienshadeutrotat halvajordens fauna av storadjurinnan de uppfannhjulet, skriften och verktygavjärn.
Vadi himmelensnamnärdet somhållerpåatt hända? Skavifortsätta?Valar,hajar,elefanter,stora
RiverTyretrorsigvaraenheltvanligmänniskamed,såsom han själv kallar det ADHDlight/autism light. Ettstjärnfrö kallarhansbästavänBellehonomför.Tyhonvetnågot.Han skapåsin13:efödelsedagbörjaminnas,sägerhon.Undersin första flashback befinner de sigpåett skepp någonstansi universum, iblå kropparoch med oktaklavertill händer. De ska bli skickade på uppdrag tilljorden. Födas in somHomo sapiens. För på jorden håller allting på att gå åt hellsike.
Kataklysm hotarsamtidigt som de får iuppdragatt ändra historien. På jorden ska de träffa Zaar, en kille från framtidsdimensionen.Enkänslotom Homoevolutis. Hanvillinte existera. Något måstegöras föratt rädda sapiens-släktet, ogöra evolutis och förhindra en imploderingavuniversum.
Planenärtydligmeningentingpåjordenärvaddetverkar.
STJÄRNFRÖNFINNS är en speculativficton-sagamed dragningåtsci fi.Den handlar om herraväldet över jorden och människans DNA.Envarm satir över samtiden med humoroch ångesthanterings- knep. En berättelse om människans hjärnspöken,ommyter och konspirationsteorier.Ellerärdemåhändasanningar?
Dethärärenberättelseomstjärnfrönonamission.
