9789180573245

Guy Öhrström

FEMTE DELEN RUNRADEN UR ALFABETET

© Guy Öhrström 2022 Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8057-324-5

FEMTE DELEN Runraden ur alfabetet

FEMTE DELEN Det känns viktigt att presentera BILD 8 som gör det lätt för läsaren att förstå en utveckling ifrån grekiskt till romerskt till runor i alfabetsföljd och sedan till runrad och sist till gotiskt alfabet. Denna FEMTE DELEN är skriven utan att några ändringar har skett i de föregående delarna. Den handlar bland annat om hur väl det romerska och det gotiska alfabetet passar in i en utveckling där bokstävernas betydelser som räknetecken passar in. Därför dementerar jag påståendet på sidan elva att goternas alfabet inte överensstämmer med vare sig romerska eller grekiska räknetecken.

Upptäckter genom att studera de romerska och gotiska alfabeten har överraskat mig. Th-ljudets tecken, den grekiska bokstaven Theta för nummer nio har vridits som runa med förlängd stav, (på ett handtag funnet i Illerup i Danmark) och denna Thursruna förklarar hur den gotiska Th-bokstaven har kommit till. Grekernas O, Omikron, har givit upphov till två tecken både som runor och som två gotiska bokstäver. FÖRSTA DELEN inleds med en förklaring till hur de två runorna har uppkommit ur O. När jag skrev om dem visste jag inte att de två bokstäverna mellan N och P, P skrivet som grekernas Pi, nr. 80, i goternas alfabet var nära kopior av dessa två runor.

Runorna kallas Urrunan och Årrunan. Årrunan kallad JARA stod för J-ljud och motsvarar goternas J-bokstav, som kommer före deras Urrunelika bokstav för O-ljud. Att de två tecknen mellan N- och P- ljudtecknen kommer ur O bevisas av att den inbördes följden inte spelar någon roll utan skiljs åt i runföljden som motsvarar ett runalfabet. De båda tecknen kommer ur O,

både runorna och motsvarande gotiska bokstäver. Det gotiska alfabetet består ofta av runlika bokstäver som fått runlika namn. Detta ger så stort stöd åt att runalfabetet bör ha sett ut exakt så som jag har beskrivit det eftersom det då förhåller sig som varannanföljd, följden som de numrerade runorna har gentemot den klockföljd som de numrerade runorna har i runraden, den äldre runraden. Det gotiska tecknet för F-ljud har samma placering i alfabetet som grekernas Phi- eller Fi-bokstav för F-ljud och Färunan har.( Jämför romerska V besläktat med F-ljudets tecken! Äldre af är nyare av.Jfr engelska of och off!) Jämför man alfabeten så framkommer inga märkligheter i det gotiska alfabetet.A,B,G(Gamma), D, och E visar inte på något problem. Tecknet för nummer 6 som goterna har använt känns som ett eget tecken utan förankring i traditionen För nr.6 hade grekerna inget tecken som tillhörde alfabetet. Gotiska tecknen för Z,H,Th,I och I med två prickar som troligen ska likna J samt K,L,M och N är helt i linje med det förväntade.

J-ljudets tecken ur O och O-ljudets ur O har jag redan beskrivit. P,R,S och T skapar inga problem. Goterna valde grekernas Pi men romarnas R. Grekernas Y tog goterna till sig. Att en extra runa för ett dentalt ljud ,D- och T-ljud, följde med men inte någon runa för Y kan tyckas märkligt. F-ljudets placering i runalfabetet och i det gotiska alfabetet ger en stark bekräftelse på att man har jämfört olika alfabet när man skapade det gotiska alfabetet. X är grafiskt lik i alla alfabet och står för velara ljud som Ch-, Kh-,Gh-, och G-ljud.

Psitecknet (nr.700) finns som runa som ett S-ljud som med tiden blivit ett Rljud som slutändelse. Grekiska Perses blev germanskt Perser.

Goterna hade kvar S-ändelsen och behövde inget extra tecken utan lade till en helt ny bokstav. Likheterna hos alfabeten är så slående och därför är den första grundregeln som omtalas i början av boken bevisad. Den återstående grundregeln om var nionde som beskrivits i ANDRA DELEN ska nu bevisas. Över den romerska världen spreds grekiskan som ett andra språk bland högutbildade. Romarna använde sju räknetecken från nr.1 t.o.m.

1000.Grekerna använde fyra gånger så många, alltså 28 stycken ifrån lägst till högst där alfabetets tecken utgjorde 24 tecken. Systemet som grekerna använde var ytterst effektivt.Romarna beundrade grekernas kunnande i ekonomi och forskning. Bildade romare ville därför byta ut sitt räknesystem mot ett grekinspirerat romersktpåverkat alfabetssystem där varje bokstav både var ljud- och nummertecken. Tyvärr satte mäktiga män sig emot idén att förnya räknandet så ekonomi och forskning blev lidande av att det gamla romerska räknandet blev kvar. Goterna var nog de sista som ville propagera för den grekiska modellen på 400-talet e.v.t. Grekerna räknade med 28 nummertecken.a, skrivet lite annorlunda på grekiska är ett ljudtecken för A, a och ett räknetecken för ett. All läsning sker ifrån vänster till höger och uppifrån och ned. Ordet siffra betyder noll i Indien men nummertecken i Västvärlden. Nummertecken och nollor skrevs i grekiskan med ett kommatecken.Sätter man till detta kommatecken ovanför till höger, alltså nära det nedre nästkommande tecknet som t.ex. kan vara a, så kan kommatecknet liknas vid 000 framför a som då förvandlas till räknetecknet

0001, alltså nummer ett. Sätter man till kommatecknet nedanför till vänster, alltså nära efter det föregående tecknet, t.ex. A, a för nr.1 så blir följden 1000, alltså tusental eller ett-tusen. Därför kallar jag kommatecknet för 000 i kombination.

Romare tog fasta på det grekiska alfabetet när de skapade sitt alfabet. De 24 bokstäverna i det grekiska alfabetet var nummertecken. A, a var ett och B, b var två o.s.v. .De återstående räknetecknen som behövdes som inte var ljudtecken i alfabetet var nr.6, nr.90 och nr,900. (De markeras med mörka punkter på BILD 8). Man kunde förvisso använda ett S, kallat Stigma eller Digamma som liknade romarnas F för nr.6 men de två räknades inte som vanliga bokstäver i alfabetet.Nr.6 är den gotiska bokstaven som inte känns så väl förankrad i alfabetstraditionen. Goterna utelämnade också nummertecknen för nr.90 och 900 ur sitt alfabet. Romare införde en regelbundenhet genom att låta var nionde räknetecken utebli som ljudtecken, alltså utebli som bokstäver, alltså nr.9, nr.90 och 900. Jag utgår ifrån att man tänkte sig räknetecken liknande de grekiska. Mellan grekernas Epsilon, nr.5 och Z, Zeta , nr.7 stoppade romarna in F för F-ljud som bokstav i alfabetet. Mellan Eta, H, nr.8 Iota, nr.10 fanns däremot inget ljudtecken i det romerska alfabetet. Man tog alltså bort grekernas Theta för nr.9 ur sitt alfabet. Se BILD8 och de mörka punkterna som talar om att räknetecken inte finns som ljudtecken ,hos grekerna nr.6, nr.90 och nr.900 hos romarna däremot nr.9, nr.90 och nr.900. Man kunde alltså ta bort var nionde räknetecken om man använde den grekiska räknemodellen och kvar blev

alfabetets räknetecken som kom i en följd av åtta stycken med tomrum före och efter raden av åtta bokstäver. Man kan alltså tänka sig at de åtta första bokstäverna stod för nr.1 t.o.m.8, nästa åtta för nr.10 t.o.m. 80 och nästa åtta för nr.100 t.o.m. nr.800. Nu har jag bevisat den andra regelns betydelse. Det som romarna åstadkom, det åstadkom också de som skapade runraden på hundratalet e.v.t. På BILD8 ser man att både runraden och det romerska alfabetet har tre ätter, d.v.s. tre följder av ljudtecken där varje följd har åtta ljudtecken och mellanrum däremellan där man kan gissa att räknetecken för nio och nittio har tagit plats. Vi kan alltså tänka oss att romarna förväntade sig nya räknetecken när man införde det romerska alfabetet och att runskaparna också ville följa grekernas exempel och skapa en regelbundenhet. Borttagandet av var nionde räknetecken för att få enbart ljudtecken kvar ledde till att runskaparna gick längre och fortsatte borttagandet av var nionde som bildade sju grupper som beskrivs i ANDRA DELEN något som senare gav upphov till Sankte Peders lek. Nu är båda två grundreglernas sammanhang klargjorda.

BILD 8 Hur ska man förstå BILD 8? Man kan jämföra de fyra alfabeten bokstav för bokstav t.ex. grekiskt A, romerskt A, Asrunan, hoppa över (första runan i) runraden och gå vidare ifrån runalfabetet till det gotiska och studera gotiskt A, påverkat av runan för A (d.v.s. Asrunan). Man bör titta på de tre ställen i det grekiska alfabetet där en mörk stor punkt signalerar att nr.6, nr.90 och

nr.900 inte var bokstäver i alfabetet. Jämför då med romarns punkter för nr.9, nr.90 och nr.900 som är på nivå med runradens punkter. På bilden gäller 24 bokstäver både för grekiskt och romerskt alfabet även om Ubokstaven blev till V i det romerska alfabetet( och då uttalades U eller V ).

Likaså gäller 24 runor både i runalfabetet och den äldre runraden som syns på bilden. P.g.a. 25 tänkta platser för varannanföljden som gäller runalfabetet har man lämnat mittplatsen(M) och föredragit 24 nummer för varannanföljden som bildar två följder, varje följd med talen nr.1 t.o.m. nr.12 som sedan övergår i klockföljd och då delas i fyra delar med mellanrum och blir grund för runraden. Då läggs fyra tecken till som symboliserar sol och söndagen. Samtidigt försvinner fyra tecken angivna med minustecken medan söndagstecknen är markerade med plustecken. De försvunna är inte längre ljudtecken och motsvarar 0,9,90 och 900 som skapar mellanrum på samma ställen som i det romerska alfabetet. Då uppstår tre ätter, tre delar eller tre följder med åtta ljudtecken i rad med mellanrum före och mellan och efter raderna. Som delad i tre ätter har man mellanrum mellan ätterna och som delad i fyra delar som klockföljd finns det mellanrum som symboliserar solen och söndagen, när man räknar dagar uppåt ifrån 6 måndag 5 tisdag 4 onsdag o.s.v.

ROMERSKT ALFABET JÄMFÖRT MED ANDRA ALFABET A blir annorlunda som runa p.g.a. runskaparnas förkärlek för vertikaler och motvilja mot horisontaler. Goterna har utgått ifrån runan och förenklat den i

skrivform. B är ett borttaget tecken ( kanske ett tecken för nr.90) i runraden.

Goterna förenklade tecknet i skrivstilsform. C är influerad av grekiskt Gamma,nr.3. Denna velar är nära besläktad med det grekiska ljudet. G-ljud ersätts lätt med K-ljud som hos bagaren bakar, två ord ur samma ordstam.

Denna runa har frångått sitt ursprung mest av alla runor eftersom runan är den enda där man har kopierat utseendet ifrån en bokstav och kopierat ljudet ifrån en annan. Gamma och Lambda ,nr.30, blev lika varandra till utseendet när man skrev Gamma som runa och då undvek horisontaler.

Runan gällde då för L-ljudet eftersom Lambda blev ett borttaget tecken på nionde platsen i runraden. Därför ville goterna inte efterlikna runan utan ville kopiera Gamma när man skrev sin bokstav.D är influerad av Delta.

I runraden är Delta det första borttagna tecknet som jag kallar 000 i kombination eller 0x9, som har både plus och minus utsatt. Goterna valde skrivstilsform. E vreds som runa, ett kvarts varv och förenklades sedan.

F är hämtad ur Digamma, ett tecken för nr.6 som grekerna använde alternativt med Stigma, ett S-tecken utan att de fanns i det grekiska alfabetet. Romarna däremot räknade med F i sitt alfabet. I runalfabetet finns inte tecknet som runa. Goterna tog upp tecknet som fick gälla för Ku- ljud.

Denna sjätte bokstav har jag beskrivit. G liknar inte Z, som uttalades Ds. Zeus uttalades först Djeus och sedan Dseus. G kan först ha uttalats Dj nästan som J-ljudet i italienska Genua som har gett upphov till namnet jeansbyxor. Bokstaven Z använde romarna bara i grekiska ord och Ds-ljudet