9789180374996

Page 1

DET VETEN­SKAPLIGA NAMNET FÖR VÄSTLIG LÅGLANDSGORILLA ÄR

Gorilla gorilla gorilla

FLADDERMÖSS LYSSNAR EFTER

EKON

NÄR DE JAGAR I MÖRKER

100

FANTASTISKA FAKTA OM

NATUR­ VETENSKAP ÅTTAARMADE BLÄCKFISKAR HAR

3

HJÄRTAN

BLIXTAR ÄR

HETARE ÄN SOLEN

EN RYMD­ HISS SKULLE KUNNA TRANSPORTERA ASTRONAUTER UT I RYMDEN


Vad är vetenskap? Vetenskap handlar om att undersöka verklig­heten för att ta reda på hur den är uppbyggd och fungerar. Forskare arbetar inom olika områden för att försöka hitta svar på alla möjliga frågor. Vad består jag av? kärn­fysik

mikrobiologi

livsmedels­­ teknik

genetik paleontologi

kemi evolutionsbiologi

Hur kan jag lyfta den här på ett bättre sätt?

Hur har människan utvecklats?

maskin­teknik


På sidan 115–119 finns förklaringar av vetenskapliga termer.

Hur uppstod universum?

kosmologi

Varför ska man återvinna avfall?

geo­ vetenskap petrokemi

Vad är snabbast i universum? so­lenergi­ forskning

Hur ser det ut i havet?

oceanografi

aerodynamik

Ofta bekräftar vetenskapen bara sådant som människor redan vet. Men varje dag ställer forskare nya frågor, och de upptäcker hela tiden nya, spännande saker.


1

Universum ...

är allt som finns.

solen jorden (inte skalenlig)

Instrument på jorden kan bara upptäcka en bråkdel av yttre rymden. Den delen kallas för det observerbara universum. Universums yttersta gräns – om det nu finns någon gräns – ligger otroligt långt bort från jorden, på ett okänt avstånd.

4


Ingen vet vilken form universum har.

Universum är ofattbart vidsträckt. Och det blir

större och

större

hela tiden.

2

Ljusår ...

är ett mått för avstånd, inte tid. 1 ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år.

solen

Efter solen är Proxima Centauri den stjärna som är närmast jorden. Den ligger 4 ljusår bort.

jorden

8 ljusminuter

1 ljusår

Proxima Centauri

Gränsen för det observerbara universum ligger 46 miljarder ljusår från jorden.


3

Allt liv på jorden ...

har utvecklats från samma startpunkt. Forskare ordnar allt levande i olika grupper som kallas riken. Här är de skrivna med stora bokstäver. Alla riken har utvecklats från ett ursprungligt rike med prokaryota organismer.

VÄXTER började utvecklas för cirka 480 miljoner år sedan.

DJUR började utvecklas för cirka 580 miljoner år sedan. Antal kända arter: 0,3 miljoner Ryggradslösa djur är den äldsta typen av djur. Antal kända arter: 1,2 miljoner

Ryggradsdjur började utvecklas för cirka 525 miljoner år sedan. Antal kända arter: 0,07 miljoner

SVAMPAR började utvecklas för cirka 1 500 miljoner år sedan.

Antal kända arter: 0,05 miljoner

ENCELLIGA ORGANISMER (mycket små organismer som alger och plankton) började utvecklas för cirka 1,7 miljarder år sedan.

Antal kända arter: 0,03 miljoner

PROKARYOTA ORGANISMER är otroligt små organismer, till exempel bakterier.

6

Prokaryota organismer började utvecklas för cirka 3,8 miljarder år sedan. Antal arter: okänt.


4

Jorden rör sig snabbare ...

än allting på jorden. gepard

pilgrims­falk

spanings­ flygplan

0 3 500

maglevtåg

500

1 000

3 000

hastighetsmätare km/h 2 500 1 500

ljudets hastighet i luft

2 000 gevärskula Jorden går i bana runt solen.

110 000

0

10 000 20 000

100 000 90 000

30 000 hastighetsmätare km/h 40 000

Skakningar från en jordbävning fortplantar sig genom jord­ skorpan.

80 000

70 000 Ljuset färdas genom rymden med cirka 1 080 miljoner km/h. Det är nästan 10 000 gånger snabbare än jordens hastighet.

60 000

50 000

Rymdsonden Voyager färdas genom rymden.

En rymdraket flyger ut ur atmosfären.


5

Din kropp ...

består till 65 % av syre. kol: 18 %

En vuxen persons kropp innehåller de här grundämnena:

kalcium: 1 %

väte: 10 % kväve: 3 %

fosfor: 1 %

syre: 65 %

Det mesta av syret och vätet i din kropp sitter ihop och bildar vatten.

övriga: 2 %

En vuxen persons kropp består av: muskler: 650

organ: 78

skelett: 206

hud: 1,8 m²

ungefär 7 000 000 000 000 000 000 000 000 000 (7 kvadriljarder) atomer kvinna

man

35 % 27 %

8

muskler fett

45 % 16 %

14 %

skelett

15 %

12 %

organ

12 %

7%

blod

7%

5%

övrigt

5%

Det finns mer än tio gånger fler bakterier än celler i din kropp. De flesta bakterier är ofarliga, och många gör nytta.


6

Ditt hushållsavfall ...

kan bli en ny jacka. Återvinning innebär att man omvandlar gamla saker till nya. Samtidigt sparar man energi och slösar inte med jordens naturresurser. Plast Fem plast­ flaskor ...

aluminium

kan smältas ner och behandlas så att man får tillräckligt med material för att fylla en skidjacka. Man kan strimla gamla petflaskor i småbitar och sedan tillverka små plaströr. Bryggerierna blåser sedan upp rören till nya flaskor.

burkar av nytt material

burkar av återvunnet material

Det går åt lika mycket energi för att göra en burk av nytt material som att göra 20 burkar av återvunnet material.

Papper För att göra papper av trä går det åt mycket ved, vatten och energi. I stället kan man använda gammalt papper. Om man gör 900 kilo papper genom återvinning sparar man ...

17

träd ...

200 badkar vatten ...

Glas

Det tar tusentals år att bryta ner glas i naturen. Om man slänger glasflaskor i soporna i stället för att lämna dem till återvinning samlas de bara på hög.

och tillräckligt med energi för ett hus i ett halvår.

Plast och papper blir sämre för varje gång man återvinner det, men glas och aluminium kan återvinnas om och om igen utan att kvaliteten blir sämre.


8

Utan atmosfären ...

kan vi inte leva på jorden. Atmosfären är en blandning av gaser som finns runt jorden. Det yttersta skiktet (termosfären) övergår i rymden drygt 90 km upp i luften. Här ser du vad som händer i de tre nedre skikten.

so len

ss

trå lar

mesosfären Meteorer är stora stenar i rymden som faller mot jorden, men de splittras i mesosfären och blir små stoftkorn och damm. Små stenbitar som tar sig igenom mesosfären och slår ner på jorden kallas meteoriter.

50 km

Solen avger mycket ultraviolett strålning som kan skada eller till och med döda levande varelser.

Ozonskiktet I stratosfären finns ozonskiktet. Det innehåller ozon, en gas som tar upp det mesta av solens skadliga strålning innan strålningen når jorden.

stratosfären

12 km

troposfären I det här skiktet finns luften som vi andas. Sådant som har med vädret att göra sker i troposfären.

12

Gaser i troposfären håller kvar värme som stiger upp från jorden. På så vis blir jordytan inte så avkyld på natten.


9

De första fjädrarna ...

användes inte för att flyga. De tidigaste djur med fjädrar som vi känner till var inte fåglar utan dinosaurier. Dinosaurier kunde inte flyga, men de hade antagligen nytta av fjädrarna på många andra sätt.

Hålla sig varm En del dinosaurier hade långa, tråd­ liknande fjädrar på hela kroppen. Fjädrarna höll kvar varm luft nära huden.

Smälta in Andra hade fjädrar med mönster som gjorde att de smälte in i miljön och kunde gömma sig för fiender eller smyga sig på byten. Sticka ut Vissa arter utvecklade färgstarka fjädrar för att locka till sig en partner eller skrämma bort konkurrenter.

Förflytta sig Även om de inte kunde flyga så använde en del dinosaurier antagligen framben och bakben med fjädrar för att glidflyga mellan träden. Fly Fjädrar kunde dölja en dinosauries kroppsform. Det gjorde predatorerna förvirrade, och kanske fick jägarna bara en bunt fjädrar i munnen när de försökte fånga sitt byte.


10

Om du blir biten av ett djur ...

kan det vara bra att inte göra någonting. När ett giftigt djur biter eller sticker en människa kan gift från djuret komma in i kroppen. Det sprids snabbt med blodet i kroppen och kan göra att organen inte fungerar som de ska. Det kan i sin tur göra att man blir sjuk. Vanliga symtom feber

yrsel

svaghet

snabb hjärtrytm

Behandling Det finns motgift på sjukhus. Motgift är läke­medel som minskar giftets effekt. Om du har fått ett farligt bett, men inte kan komma till sjukhus, kan du göra olika saker själv.

Lägg ett hårt förband ovanför såret. Det stoppar blodflödet och hindrar giftet från att spridas.

Håll såret lågt. Om du håller såret lägre än hjärtat hindrar det giftet från att komma in i blodomloppet.

Gör ingenting. Om du blir panikslagen eller rusar omkring pumpas blodet runt fortare i kroppen vilket gör att giftet sprids snabbare.

Giftet från en tratt­minör­ spindel (som finns i Australien) kan döda en människa på en kvart.

14

verklig storlek


11

Månen lyser inte ...

utan reflekterar solens ljus. Månen går i bana runt jorden, och den halva som är vänd mot solen är alltid belyst. Ett varv runt jorden tar cirka 27 dagar. jorden

månen

solljus

tredje kvarteret avtagande fas

avtagande fas Månen ser olika ut när man tittar på den från jorden. Det beror på att olika delar av månens solbelysta halva syns vid olika tillfällen när månen går i sin bana runt jorden. När solen är bakom månen hamnar den sida av månen som är vänd mot jorden i skugga. Det kallas för nymåne.

ny­ måne

tilltagande fas

Så här ser månen ut från jorden.

full­ måne

tilltagande fas första kvarteret

Vid fullmåne är den halva av månen som vi kan se helt belyst. Ändå reflekterar månen då bara 12 % av ljuset från solen. Det beror på att månens yta är så ojämn. Högländer är områden som ligger högt och har ljus berggrund.

Kratrar är håligheter som bildats när stora stenar slagit ner på ytan.

Hav är områden med slätter av mörk lava.

Torr yta med stoft och massor av stenar. fullmåne

15


12

Magsaften i din mage ...

är tio gånger surare än vinäger. Ämnen som är lösta i vatten är antingen sura, basiska eller neutrala. Hur sur eller basisk en lösning är mäts med pH-skalan. Skalan går från pH-värde = 1, som är en mycket sur lösning, till pH-värde = 14 som är en mycket basisk lösning. I skalan här nedanför ser du värdena för några vanliga ämnen. propplösare

14

12 11

läkemedel vid magsår

BASISK

tvål löst i vatten

blekningsmedel

13

10 bakpulver

9 havsvatten

ammoniak löst i vatten

8

7 NEUTRAL urin

vatten

6 bistick

5 4 tomatjuice vinäger

2 1

batterisyra

apelsin­juice

SUR

3

magsaft

0

Sura ämnen är tio gånger surare för varje siffra under pH = 7, och basiska ämnen är tio gånger mer basiska för varje siffra över pH = 7. Det innebär att en lösning med pH = 2 är tio gånger surare än en lösning med pH = 3.

16


13

Det som är strömlinjeformat...

kan klyva luft och vatten. Kungsfiskarens näbb är slät och formad som en kil. Man säger att den är strömlinjeformad.

En trubbig näbb har stor yta. Då krävs det mycket energi att pressa undan vattnet, och det skvätter mycket.

En näbb formad som en kil klyver vattnet i hög fart med lite motstånd, och då går det inte åt så mycket energi.

År 1997 kopierade japanska ingenjörer formen på kungsfiskarens näbb när de gjorde ritningar till snabbtåget Shinkansen för att det skulle gå ännu snabbare. Det strömlinjeformade tåget klyver luften jämnare och lättare än tåg med trubbig front och använder därför mindre energi. Dessutom går det tystare.

lufts

tröm

I en tunnel pressar ett snabbtåg luften framför sig. När luften kommer ut ur tunneln utvidgas den snabbt vilket kan göra att en kraftig knall hörs.

Men eftersom Shinkansen är strömlinje­ formad minskar luftmotståndet mycket, och därför blir det ingen knall.

17


14

Teleskop ...

Stora magellanska molnet (den ljusstarkaste galaxen) för 163 000 år sedan

spanar bakåt i tiden. Teleskop kan registrera ljus från avlägsna himla­ kroppar som stjärnor och galaxer. Eftersom det tar tid för ljuset att färdas långa sträckor ser man egent­ ligen hur himla­kropparna såg ut när ljuset från dem började färdas mot jorden.

Sirius (den ljus­ starkaste stjärnan) för 8,6 år sedan

Pluto (när den är som närmast) för 4 timmar sedan

Stora hundens dvärggalax (den galax som ligger närmast jorden) för 25 000 år sedan

Deneb (blå superjätte­stjärna) för 1 550 år sedan

Polstjärnan för 430 år sedan

En del av de stjärnor vi ser i dag har kanske redan brunnit ut, men det får vi inte veta förrän långt fram i framtiden.

Proxima Centauri (den stjärna, efter solen, som ligger närmast jorden) för 4,3 år sedan Jupiter (när den är som närmast) för 33 minuter sedan


15

Ljudet från fyrverkerier ...

är en miljard gånger starkare än ljudet när man talar. Ljudstyrkan mäts i decibel (dB). 10 dB mer innebär tio gånger starkare ljud. 30 dB är alltså tio gånger starkare än 20 dB och hundra gånger starkare än 10 dB. 0 dB svagast möjliga ljud

tal

10 dB

prasslande löv 20 dB

60 dB

andning

20 dB prasslande löv

30 dB viskning

40 dB fågelkvitter

tv

70 dB

50 dB kylskåp

60 dB tal

lastbil

70 dB

80

tv

80 dB

dB

lastbil

90

dB

trombon

110

hårfön

dB

100

dB

110

dB

trumvirvel

trombon

120

dB

utryckningsfordon

stridsflygplan

140

dB

130 140

fyrverkeri

dB

stor borrmaskin

150

dB

dB

stridsflygplan

150 fyrverkeri

dB

19


Register

A

alkohol 105 aluminium 9, 11 Ambulocetus 79 ammoniak 16 analytiska maskinen 100–101 andning 76, 91 andra världskriget 85 Antarktis 67 Apollo 11 48 apor 21 Arktis 41, 67, 102 ARMAN 37 Arpanet 114 art 6, 13, 20, 26, 74–75, 96 asfalt 39 asp 53 asteroider 106 astronauter 58–59, 113 astronomi 34, 101 atmosfär 12, 64–65, 99, 106 atom 8, 50–51, 63, 69, 93, 98, 120–121 atombomb 92–93 avfall 9 axel 55

B

Babbage, Charles 100 Baird, John Logie 120 bakterier 8, 107 bana 7, 68, 82, 120 bark 104 basisk lösning 16 batterisyra 16 beboeliga zonen 34 befolkning 24 ben (skelettben) 78–79 bensin 22, 39

122

berg 24 berggrund 11, 15, 28, 46, 87, 89 Berners-Lee, Tim 81, 121 Bernoullis tal 101 beräkning 85, 101 betong 10 Big Bang, se stora smällen bil 22–23 bin 16, 56, 95 biodrivmedel 22 blekmedel 16 blixt 44, 77, 99 blod 8, 14, 76 blommor 56 blyertspenna 98 blå jättestjärna 18, 34 bläck 84 bläckfiskar 84 Brand, Hennig 31 bro 42–43 Brown, Robert 120 bränsle 39, 48–49 Burj Khalifa 10 byte 13

C

cell 8, 60, 72, 104, 112, 120 Challengerdjupet 57 Clarke, Arthur C. 81 Curie, Marie 30

D

dagg 107 Darwin, Charles 74–75 datavetenskap 81 dator 85, 100–101, 108 decibel 19 Deneb 18

destillation 39 Dial ’F’ for Frankenstein, 81 diamant 98–99 dinosaurier 13, 121 djur 6, 14, 52–53, 75–76 dna 72 Dorudon, 79 dragkraft 42 duvor 75 dvala 76 dvärgstjärna 32 dygn 72 dynamit 8, 50 dyngbaggar 45 däggdjur 26, 78 dämpare 11

E

E = mc2 93 Einstein, Albert 92–93 ekolokalisering 86 ekvatorn 83 el 23, 44, 63, 93 eld 52–53, 120 elefant 36 elektron 51, 63 elektronmikroskop 51 embryo 112 encelliga organismer 6 energi 9, 17, 65, 69, 89, 93, 107 En världsomslegling under havet 80 epicentrum 89 etanol 23 Europa 88 evolution 6, 52, 74–75, 78–79


F

fagocyt 60 fett 8 fiskar 37, 110 fission 93 fjädrar 13, 121 fjärilar 25, 86, 95 fladdermöss 78, 86 Fleming, Alexander 94 floem 104 flygning 13 flygplan 7, 19 flyttning 67 forskare 2–3 fosfor 8, 31 foster 112 fotogen 39 fotosyntes 107 frukt 56 frö 56, 73 fundament 10–11 fusion 69 fyrverkeri 19 fytoplankton 35 fåglar 13, 26, 37 fångstnät 62 färg 63, 65 förband 14 förångning 35

G

gabonhuggorm 109 Galilei, Galileo 120 Ganymedes 88 gas 23, 39, 50 genomskinlighet 113 geografiska poler 40–41 geologisk tid 52 gepard 7

gift 14 giraff 75 gitarr 61 glas 9, 11 glidflygning 13 global uppvärmning 22, 102 glödlampa 54 Goddard, Robert 81 gorilla 21 grafen 98 grafit 98–99 gravitation 58–59, 72 groddjur 26, 37 grodor 37 grottor 87 grundämne 8, 30–31 gruva 97 guld 50, 113 gälar 84

H

hackare 108 hagel 44 Hahn, Otto 121 Halleys komet 85 halvledare 107 Harvard Computers 85 hastighet 7, 17 hav 24, 28, 57, 121 hav (månen) 15 Heinlein, Robert 80 helium 50, 69, 103, 106 hjul 55 hjärna 90 hjärta 58, 76, 84 hominoider 21 Homo erectus 52 Homo habilis 52 Homo sapiens 20–21, 52 honungsbin 56

Hooke, Robert 120 hud 8, 13 Humongous Fungus 36 husfluga 61 Hutton, James 120 hästar 78 högre primater 21

I

IKAROS 69 infrarött ljus 113 insekter 95–96 internet 114 Io 88 is 24, 102

J

jordaxeln 40 jordbävning 7, 29, 89 jorden 5, 7, 12, 24, 28, 34, 40–41, 46, 52, 72, 88, 103, 106, 120 jordskorpan 7, 28, 46, 89 juice 16 Jupiter 18, 77, 88, 99 järn 97 järnmalm 97

K

kablar 114 kalcium 8 kalksten 87 kambium 104 kameleont 37 kamouflage 13 kardborrar 73 kardborreband 107 katter 78

123


kejsarpingvin 57 kil 17, 54 klimatförändring 22, 27, 111 klon 53 kod 108 kokosnöt 22, 73 kol 8, 97–99, 109 koldioxid 50, 87 kolibrier 37 koloni 36, 53 komet 68, 121 kompass 40 konst 52 korallrev 110–111 kraft 10, 42–43, 54–55 krater 15 krokodiler 36, 95 kropp, se människokroppen kräftdjur 110 kräldjur 26, 36–37 kugghjul 100 kula 7 kungsfiskare 17 kärna (atom) 51, 93 kärna (cell) 60 kärna (planet) 28, 99 kärnenergi 93

L

Lake, Simon 80 laser 69 lastbil 19 lava 46 Lavoisier, Antoine 120 Leavitt, Henrietta Swan 85 lemurer 37 levande varelser 6, 52–53, 74–75 linnea 20 Linné, Carl von 20

124

Listing, Johann 66 livmoder 112 livsmiljö 27 ljud 19 ljudets hastighet 7 ljus 18, 64–65, 68–69, 109 ljusets hastighet 7 ljusår 5 Lovelace, Ada 101 luft 23, 50 luftmotstånd 17 lukt 91 lutande plan 54 lönn 73

M

mage 16 maglev 7 magma 46 magnet 97 magnetfält 40–41 magnetiska poler 40–41 majs 23 maneter 53 manteln 28, 46 Mars 81, 88 maskiner 54–55 maskros 73 masugn 97 mat 31, 56 medvetande 90 Meitner, Lise 121 Merkurius 88 mesosfären 12 Mestral, George de 107 metan 99 metaller 97 meteor 12, 106 meteorit 12, 106 meteoroid 106

mikroskop 35, 120 mikrovågor 94 mikrovågsugn 94 minne (dator) 100 minne (hjärna) 90 molekyl 50, 64–65, 72 moln 35, 44 momentmagnitudskalan 89 motgift 14 motvikt 70, 82 motviktsslunga 70–71 Mount Everest 57 musik 61 muskel 8, 58 måne 88 månen 15, 52, 72, 121 människa 20–21, 27, 52 människokroppen 8, 31, 58–60, 90–91, 112, 120 Möbius, August 66 Möbiusband 66 mörk energi 45 mörk materia 45

N

nafta 39 nanorör 109 narval 102 Nasa 80 naturforskare 74 naturligt urval 75 nebulosa 32 negativ laddning 44, 63 nektar 56, 95, 105 Neptunus 88 nervcell 60, 84 neutral (kemi) 16 neutronstjärna 33 Nobelpris 30, 92 Nordpolen 40, 41


normal materia 45

O

oceanografi 102 odödlighet 53 olja 38 oljeplattform 38 oljeraffinaderi 39, 120 Om arternas uppkomst 74 orangutanger 21 ordning 20 organ 8, 14 organism 20, 36–37, 72 ormgift 14 oväder 77, 108 ozonlagret 12

P

Pakicetus 79 papper 9 Pasteur, Louis 94 penicillin 94 Penzias, Arno 94 pH 16 pilgrimsfalk 7 planet 34, 88 plankton 35, 38 plast 9 Pluto 18 pollination 56, 105 polonium 30 Polstjärnan 18 polyp 53 positiv laddning 44, 63 predator 13, 25, 27, 84 primater 37 programmering 101 prokaryota organismer 6 Proxima Centauri 5, 18

pupill 84 pålar 11

R

radioaktivitet 30, 108 radium 30 raket 7, 48–49, 81, 121 regn 87 religion 74 rike 6, 20 robotarm 80 Rodhocetus 79 Rosetta 121 ryggrad 59, 110 ryggradsdjur 6 ryggradslösa djur 6 rymddräkt 113 rymden 4, 18, 32–33, 45, 48, 58–59, 68, 82–83, 106, 109, 121 rymdhiss 82–83 rymdsond 7, 121 rymdstation 58, 82 röda blodkroppar 60 röd dvärgstjärna 34 röd jättestjärna 32 röntgenstrålar 30 rötter 53, 104

S

salt 95 Saturnus 88 schimpanser 21 science fiction 80–81 silke 62 silvertärna 67 Sirius 18 sjukdomar 27 sjöborrar 110

skalbaggar 96, 107 skelett 8, 31, 58, 78–79, 84 skog 24 skruv 54 skruvpropeller 94 skyskrapa 10–11 slumptal 108 släkte 20 smak 91 Smith, Francis Pettit 94 socker 23 solcell 103, 107 solen 5, 12, 32, 52, 68, 103 solljus 35, 68 solsegel 68–69 solsystemet 52, 68, 88, 103, 121 Spencer, Percy 94 spermie 112 spetsekorre 105 spindlar 14, 62 spinnvårtor 62 stad 24 stalagmit 87 stalaktit 87 statisk elektricitet 63 steg (rymdfarkost) 49 stick 14, 16 stjärna 18, 32–33, 52 Stora hundens dvärggalax 18 Stora magellanska molnet 18 stora smällen 52, 94 stratosfären 12 strålning 30, 68 strömlinjeformad 17 stål 10–11, 43, 62, 97 subduktionszon 46 sugskål 84 supernova 33 sur lösning 16, 87 svampar 6, 36

125


svart 109 svart dvärgstjärna 33 svart hål 33 Sydpolen 40–41 syn 59 syre 8, 50, 76, 120 Systema naturae 20 Szilard, Leo 92 sår 14

T

tal 19 talja 55 Tambora 47 teleskop 18, 109, 120 temperatur 28, 38, 44, 46, 76, 99, 102–103 termiter 96 Trembling Giant 53 Trieste 121 trombon 19 troposfären 12 tryck 38, 57, 68, 89 tryckkraft 42 träd 104 tsunami 29 tur 94 tv 19, 120 tåg 7, 17 tårar 95 tändstickor 31 tärning 108

U

ubåt 80, 121 ultraljud 86 ungar 21, 112 universum 4–5, 45, 52 uppfinningar 80–81, 107

126

Uranus 88 urin 16, 31 utdöende 26–27 utomjordiskt liv 34, 88

V

V-2 121 valar 36, 57, 78–79, 102 waldo 80 Waldo: Genius in Orbit 80 vatten 8, 16, 24, 50 ved 9, 104 Wells, H.G. 81 Venus 88 verktyg 52 Verne, Jules 80 vetenskap 2–3 vibrationer 61 Wilson, Robert 94 vind 10, 67 Vintergatan 45, 52 vinäger 16 vita blodkroppar 60 vit dvärgstjärna 33 World Wide Web 81, 121 Voyager 1 121 vulkan 46–47 vulkanutbrott 29, 46–47 våg 29 väder 35 Världarnas krig 81 värme 13 väte 8, 23, 50, 69, 103, 106 växter 6, 73

X

xylem 104

Z

zygot 112

Å

åker 24 ångmaskin 100 året utan sommar 47 årsring 104 återvinning 9

Ä

ägg 112

Ö

öga 84 öken 24 öra 59


Fler böcker om naturvetenskap och olika experiment finns på www.tukanforlag.se

127


ALLA MEKANISKA ANORDNINGAR BYGGER PÅ

6

ENKLA MASKINER

100 FANTASTISKA FAKTA OM

I SAMMA SERIE

VARJE ÅR FLYGER SILVERTÄRNAN FRÅN ARKTIS TILL ANTARKTIS

OCH TILLBAKA

NATUR­ VETENSKAP FÖR VARJE MÄNNISKA PÅ JORDEN FINNS DET MINST

200 MILJONER INSEKTER


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.