9789180373104

AKRYL

bästa tips och lär ut akrylmålning på ett enkelt och roligt sätt.

Hans viktigaste budskap är: Krångla inte till det utan försök fånga motivets innersta kärna!

Träna på olika grundtekniker och upptäck akrylfärgernas mångsidighet i steg för steg-projekten. Med hjälp av tydliga instruktioner lär du dig att måla blommor, porträtt, landskap, träd och mycket mer. Oavsett om du är nybörjare eller redan känner till grunderna kan du med hjälp av denna bok utveckla en mängd olika tekniker för att fortsätta måla vackra tavlor fulla av liv och färg.

9 789180

373104

www.tukanforlag.se

ADRIAN BURROWS

ISBN 978-91-8037310-4

TEKNIKER OCH STEG FÖR STEG-ÖVNINGAR

I den här pedagogiska boken samlar konstläraren Adrian Burrows sina

AKRYL TEKNIKER OCH STEG FÖR STEG-ÖVNINGAR

ADRIAN BURROWS

Innehåll Inledning Material och utrustning Färglära Skisstekniker Målningstekniker Enkla effekter Monotryck

8 10 14 16 18 22 24

Stilleben Blommor Porträtt fokus på himlar Havsmålning fokus på människor Gatumotiv Interiör fokus på träd Sommarhus Vinterlandskap Semestermotiv Reseaffisch

26 32 38 44 46 52 54 60 66 68 74 80 86

Leverantörer av konstnärsmaterial Resurser på internet Ordförklaringar Om författaren Tack Register

92 92 93 94 94 95

8

A K RY L

Inledning A

tt måla i akryl kan vara väldigt givande, och de livfulla och klara färgerna kan bidra till att du känner dig fylld av energi och glädje. Man kan säga att akrylfärger

slår en bro mellan oljefärger och akvarellfärger eftersom akryl har egenskaper som gäller för båda dessa färgtyper. Det är lätt att använda akrylfärger. Dessutom luktar de inte, och det är enkelt att rengöra penslarna.

Akrylfärger är vattenlösliga, och du kan använda dem på väldigt många olika sätt. Du kan stänka färg på duken eller lägga på mycket fylliga färglager med tjocka akrylfärger eller gel. Om du använder färgerna direkt från tuben påminner penselstrecken mer om tecknade än målade streck. Du kan enkelt skapa akvarelleffekter eftersom färgerna är vatten­baserade.

Jag visar dig hur du kan måla effektivt med akrylfärger, men det viktigaste är att inte krångla till det hela. Du kommer långt om du tolkar en scen, en gestalt eller ett föremål utifrån den stämning som motivet förmedlar och inte försöker kopiera motivet eller anpassa det efter en föreställning om hur en målning ”bör” se ut.

I den här boken visar jag tekniker som utgår från fotografier eller skisser. Men fantasin är en god och resursstark vän, och därför kan du gärna ta bort eller lägga till inslag som kan förbättra kompositionen. Du kan till och med måla direkt ur fantasin.

INLEDNING

I anvisningarna visar jag bara det som är rimligt att göra för en nybörjare. Jag vill inte briljera med skickliga utföranden som inte är relevanta i det här samman­ hanget. Men det finns vissa grundläggande riktlinjer som du bör följa.

Att kunna teckna är inte en nödvändig förutsättning för att kunna göra en målning, men en bra skiss brukar bidra till att övertyga betraktaren om att konstnären har förstått det hen har sett. Några erkända konstnärliga metoder brukar anses som baskunskaper. Du har kanske hört talas om undermålning, färgblock med konturer, komplementfärger med mera. Alla dessa metoder är verktyg som hjälper dig att uttrycka det du vill.

I den här boken delar jag upp målandet i flera steg. De speglar tankeprocessen för en konstnär. Samtidigt finns det mycket som inte går att pressa in i bestämda steg. En del konstnärer arbetar utifrån noggranna skisser och målar ofta om stora partier medan andra börjar måla med få eller inga förberedelser alls. Exempel på de sist­nämnda är Caravaggio, Vincent van Gogh och Diego Velázquez.

Boken inleds med ett antal tekniker som du bör träna på innan du tar dig an något av projekten. De tio projekten är övningar som visar hur mångsidig akryl­ tekniken är, och varje projekt är bara tänkt som inspiration för dig som nybörjare.

Jag rekommenderar att du arbetar med dem i tur och ordning och tar dig tid att utveckla och förbättra dina färdigheter. Jag hoppas att du får mycket nöje av dina första försök med akrylfärger och kan känna dig stolt över dina framsteg.

9

Material och utrustning När du kommer in i en butik med konstnärsmaterial blir du kanske både imponerad och lite avskräckt av det enorma utbudet av material och utrustning.

Det här avsnittet redogör för den grundläggande utrustning du behöver för att komma igång: färg, något att måla med och en del andra viktiga saker.

Färg Akrylfärg utvecklades på 1950-talet och har varit populär sedan dess.

Färgen säljs i en rad olika kvaliteter, men i princip rör det sig om två grund­t yper, nämligen studiefärger och konstnärsfärger. Studiefärgerna är oftast billigare, och färg från ett väl­renommerat varumärke är oftast tillräckligt bra för nybörjare.

I den här boken har jag använt Liquitex tjocka (heavy body) färg men främst Winsor & Newtons Galeria akryl. För primärfärgerna i färgavsnittet (sidan 14) har jag använt System 3 akryl från Daler-Rowney.

FÄRGER Hur ska du veta vilken färg du ska välja? Du känner kanske till begreppet ”begränsad palett”. Det innebär att du i stället för att använda de många färdig­blandade färger som finns på marknaden kan begränsa dig till några ULTRAMARIN

FTALOBLÅTT

KADMIUMGULT

få som du sedan själv kan blanda till ganska många olika färger. Alla målningarna i den här boken är gjorda med en begränsad palett bestående av följande färger: • • • • • • • • •

ultramarin ftaloblått kadmiumgult gulockra bränd siena obränd umbra kadmiumrött järnoxidsvart titanvitt.

DUKPANNÅ De här pannåerna har samma yta som en uppspänd duk, men duken är fast­ limmad på ett styvt underlag.

Något att måla på De vanligaste underlagen för akryl­ målning är uppspänd duk, dukpannå, akrylpapper, kartong och trä. Du kan även måla på glas, betong och flera andra underlag, men i den här boken används de vanligaste underlagen.

GULOCKRA

BRÄND SIENA

UPPSPÄND DUK Nu för tiden kan du köpa uppspända dukar i butiker för konstnärsmaterial.

En sådan duk är täckt med gesso (akrylgips) i lim och fungerar som en stabil yta att måla på. Du kan köpa gesso och grundera duken flera gånger eller grundera papper och kartong för att göra underlagen styvare och tåligare.

OBRÄND UMBRA

AKRYLPAPPER Akrylpapper är ett särskilt papper som säljs i block och i olika storlekar. Ytan har en ojämn struktur (gräng) och påminner om en duk. Papperet är dock inte så stabilt som en uppspänd duk och har en tendens att bli bubbligt av utspädd färg. Du kan förebygga detta genom att grundera med gesso.

KADMIUMRÖTT

JÄRNOXIDSVART

TITANVITT

M ATERIAL OCH UTRUSTNING

KARTONG Det här låter kanske som ett över­rask­ ande val, men den franske konst­nären Henri de Toulouse-Lautrec målade då och då på kartong. Materialet tar upp lite färg men är stabilt. Kartongens naturliga färg ger en bra grund när du börjar med en akryl­målning.

TRÄ Du kan måla på alla sorters trä, från en plankbit till en gammal skåpdörr. Du kan också köpa preparerade fiberskivor (MDF-board) eller masonitskivor grunderade med gesso. Mjuka träslag som furu är emellertid inte så bra efter­ som de lätt spricker.

Medier Ibland kanske färgen torkar för fort så att du måste mjuka upp den igen eller så kanske det inte räcker med vatten för att blanda färgerna effektivt. Då kan du ha hjälp av ett fördröjningsmedium eller en flödesförbättrare.

Ett fördröjningsmedium gör att färgen torkar långsammare vilket inne­ bär att färgen påminner om oljefärg.

Det finns emellertid en risk att färgen blir mindre opak (ogenomskinlig) när den har torkat. Flödes­förbättrare späder ut färgen utan att minska färgens intensitet och

gör att färgen sprider sig bättre över ytan vilket bidrar till fina färgblandningar och glansiga ytor.

ovan En avrivningspalett ger en praktisk, icke-absorberande yta för att blanda färg.

Paletter

ovan till vänster Dukpannå och uppspänd duk.

Du kan blanda färg på vilken slät yta som helst om den är ljus och neutral och inte tar upp färg. Träpaletter passar inte så bra eftersom de har en tendens att suga upp vattenlöslig färg. Många använder avrivningspaletter av kraftigt papper som de sedan kan slänga och som gör att de inte kladdar ner material och andra saker i närheten. Fukta gärna ytan lite innan du använder den här typen av palett så torkar färgen inte för fort.

Staffli Stafflier finns i alla former och storlekar, men de har alla samma uppgift: att hålla fast underlaget på en bekväm arbetshöjd. När du arbetar vid ett staffli kan du ta ett steg tillbaka och bedöma din målning när det gäller färger och komposition. Huvudtyperna av staffli är; stort och stadigt ateljéstaffli, lätt och flyttbart fältstaffli samt bords­staffli (till höger) som saknar ben och kan stå på ett bord eller liknande där du arbetar.

nedan Med ett staffli kan du måla i en bekväm ställning och ta ett steg tillbaka för att granska din målning.

11

14

Färglära Färgen har stor betydelse för hur en målning uppfattas och vilken stämning den förmedlar. Om du kan lite färglära är det lättare att använda färg på ett effektivt sätt. Här beskriver jag hur en färgcirkel fungerar och hur du kan samordna färger så att du får ut så mycket som möjligt av ditt akrylmåleri.

ovan Primärfärger: blått (cyan), rött (magenta) och gult.

ovan Sekundärfärger: violett, orange och grönt.

Du kan blanda de flesta färger med hjälp av ett fåtal grundläggande färg­ pigment. Med bara de tre primär­ färgerna (blått, rött och gult) kan du få fram förvånansvärt många färger.

Primärfärger är oblandade färger som inte kan skapas med andra färger. De färger du köper innehåller i regel även andra färgpigment, men de färgkartor och färg­blandningar som visas här fungerar ändå med olika röda, gröna och blå nyanser.

Om du blandar två primärfärger får du en sekundärfärg. Gult och blått blir grönt, gult och rött blir orange och blått och rött blir violett.

Om du blandar en primärfärg och en sekundärfärg får du en tertiärfärg, men primär- och sekundärfärgen måste finnas nära varandra i färgcirkeln.

Tertiärfärgen rödorange är till exempel en blandning av 50 procent rött och 50 procent orange.

till vänster De sex tertiärfärgerna är kombinationer av primär- och sekundärfärgerna.

Bilden ovan visar hur primär-, sekundär- och tertiärfärger ser ut i färg­cirkeln. Från den här enkla uppställningen kan du utöka din färgvärld med kontrastfärger och komplementfärger samt varma och kalla färger.

Komplementfärger är två färger som tar ut varandra när de blandas och i stället ger grått. Om du däremot placerar dem bredvid varandra ger de största möjliga kontrast i förhållande till varandra. Komplementfärger är placerade på motsatta sidor av färg­ cirkeln.

FÄRGL ÄR A

Närliggande färger Närliggande färger är färger som ligger nära varandra i färgcirkeln. Exempelvis är gult, gulgrönt och grönt närliggande färger precis som blått, blåviolett och violett. De här färgerna passar bra ihop och tilltalar ögat. Men om du i en

färgkarta lägger till lite kontrasterande färg kan det ge stor effekt.

I färgkartorna nedan finns 40 färger som passar ihop med varandra och är indelade i kalla och varma färger. Enbart tre färger och vitt har använts för att göra

de olika blandningarna. Bredvid färg­ kartorna anges hur varje färg är blandad så att du själv kan blanda dem till dina målningar. Beteckningarna rött, blått och gult står för kadmiumrött, ultramarin och kadmium­gult.

FÄRGKARTA MED KALLA FÄRGER 1. BLÅTT, RÖTT, GULT OCH VITT 2. BLÅTT, GULT OCH VITT 3. BLÅTT OCH VITT

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

4. BLÅTT OCH VITT MED EN ANING GULT 5. BLÅTT, GULT OCH VITT MED LITE RÖTT 6. GULT, VITT OCH LITE RÖTT 7.

BLÅTT, RÖTT OCH GULT MED MINDRE VITT ÄN NR 1

8. BLÅTT, RÖTT, GULT OCH VITT, MÖRKARE BLANDNING ÄN NR 7 9. BLÅTT, GULT OCH VITT 10. BLÅTT OCH GULT MED MINDRE VITT ÄN NR 9 11. BLÅTT OCH VITT MED LITE RÖTT 12. BLÅTT, GULT OCH RÖTT, SOM NR 11 MEN MINDRE VITT 13. BLÅTT OCH LITE GULT 14. BLÅTT, LITE GULT OCH EN ANING RÖTT 15. SOM NR 14 MEN MED MER BLÅTT OCH VITT 16. BLÅTT OCH VITT, EN ANING RÖTT OCH ETT STÄNK GULT 17. BLÅTT, GULT OCH RÖTT MED EN ANING VITT 18. BLÅTT OCH RÖTT MEN MED MER RÖTT ÄN BLÅTT 19. BLÅTT OCH RÖTT MED TONVIKT PÅ RÖTT 20. BLÅTT OCH RÖTT MED TONVIKT PÅ BLÅTT

FÄRGKARTA MED VARMA FÄRGER 1. VITT OCH GULT 2. GULT FRÅN TUBEN 1

2

3

4

5

3. GULT OCH LITE RÖTT 4. GULT OCH LITE MER RÖTT ÄN NR 3 5. GULT, RÖTT OCH EN ANING BLÅTT 6. GULT, EN ANING BLÅTT SAMT RÖTT 7.

6

7

8

9

10

GULT, ETT STÄNK RÖTT SAMT BLÅTT OCH VITT

8. RÖTT MED EN ANING VITT 9. GULT, RÖTT, LITE BLÅTT OCH LITE VITT 10. RÖTT OCH GULT 11. RÖTT, GULT OCH BLÅTT 12. GULT, RÖTT, BLÅTT OCH LITE VITT

11

12

13

14

15

13. GULT, LITE BLÅTT OCH MER RÖTT ÄN I NR 12 14. GULT MED MER RÖTT ÄN I NR 6 OCH LITE BLÅTT 15. GULT, BLÅTT OCH VITT SAMT LITE RÖTT 16. LIKA DELAR AV DE TRE FÄRGERNA PLUS LITE VITT

16

17

18

19

17. ALLA TRE FÄRGER BLANDADE MED MER BLÅTT OCH RÖTT SAMT VITT TILLSATT SIST 20

18. SAMMA SOM NR 17 MEN MED MER RÖTT 19. LIKA DELAR AV RÖTT, BLÅTT OCH GULT SAMT LITE VITT 20. ALLA TRE FÄRGERNA I LIKA DELAR

15

18

Målningstekniker Akrylfärger är otroligt mångsidiga. Du kan använda dem direkt från tuben, som oljefärger. Du kan också späda dem och använda dem till lavering, som akvarellfärger. Här kan du pröva på de grund­läggande teknikerna för att måla med akrylfärger.

Jag har använt samma enkla grundbild – en fruktskål – för att visa hur de olika stilarna kan skapas med olika tekniker.

Klassisk akrylmålning Med ”klassisk” menar jag en teknik för att lägga på akrylfärger som påminner om att måla i olja. Skillnaden mellan att måla i akryl respektive olja är egentligen bara det medium som används för att sprida färgen över duken – i övrigt är de två teknikerna förvånansvärt lika.

Du kan börja göra en klassisk akryl­ målning på flera olika sätt, men ett av de mest beprövade är att utgå från en undermålning. Genom att använda endast en färg i olika nyanser i det första steget blir det lättare att lägga på olika färger med säker hand i nästa steg.

Testa den här korta övningen för att bekanta dig med tekniken.

STEG 2 Nu är det dags för övermålningen.

Börja med de enklaste formerna: bananerna. Måla varje banans skuggsida i grönt och måla en gul form bredvid. Blanda sedan den gula färgen med en aning grönt så att du får en mellannyans. Lägg på den färgen mellan de ljusa och mörka partierna.

Låt inte färgerna gå in i varandra och bilda mjuka övergångar. Försök hålla penselstrecken tydliga.

STEG 1 Börja med att göra en under­ målning av motivet. Obränd umbra är den vanligaste färgen för undermålning, och den ska vara lite utspädd när den läggs på, i regel med en svin­borstpensel. Börja med de mörkare nyanserna och lägg stegvis på allt ljusare laveringar (se sidan 21).

M ÅL NINGSTEK NIKER

STEG 3 När du kommer till äpplet, apelsinen och vindruvorna ska du även där börja med den sida som ligger i skugga och sedan placera en ljusare nyans bredvid. Förbind de två färgerna med en mellan­nyans och var noga med att låta penselstrecken följa konturen på frukterna.

Tillsätt vitt till den ljusare nyansen på paletten och blanda så att du får en färg till dagrarna.

Lägg på den på de ljusaste partierna.

STEG 4 Gör skuggorna lite mörkare genom att tillsätta en aning ultramarin till den ursprungliga skuggfärgen på paletten. Lägg till slut på lite svart på de allra mörkaste ställena. Om du vill kan du använda schumring i bakgrunden så att färgerna blir lite livfulla (se sidan 23).

19

A K RY L

Stilleben I det här projektet får du utforska olika texturer i en målning.

Du lär dig att skapa en balanserad komposition när det gäller både färg och form genom att använda tekniken undermålning.

FÄRGER SOM BEHÖVS

ultramarin

ftaloblått

kadmiumgult

gulockra

bränd siena

obränd umbra

kadmiumrött

järnoxidsvart

titanvitt

STILLEBEN

Att måla stilleben är en gammal konst. Förr var det ofta ett sätt för en konstnär att visa sin förmåga att hantera olika texturer och ljuseffekter. Men ibland visar ett stille­ben inte bara ett mästerligt handlag utan har också en allegorisk innebörd. Genren nådde en höjdpunkt under den neder­ ländska konstens guldålder på 1600-talet.

När du arrangerar ett stilleben är ljuset mycket viktigt eftersom det påverkar stämningen i bilden. Ett stille­ ben som badar i ett jämnt ljus ger ett helt annat intryck än ett stilleben med många mörka partier och få dagrar.

Ett gammalt begrepp samman­fattar ljusets och skuggornas dramatiska effekt: klärobskyr (av de franska orden för ”ljus” och ”mörk”). Effekten syns tydligt i mål­ ningen Stilleben med skinka, silver­kanna och

remmare av den nederländske konstnären Willem Claeszoon Heda. Lägg märke till att bak­grunden är nästan helt mörk vilket fram­häver de ljusa före­målen i för­ grunden.

Stilleben med skinka, silverkanna och remmare av Willem Claeszoon Heda, 1656.

REFERENSFOTO Jag valde bara fem föremål till detta stilleben, men på dem finns många olika texturer. Den taggiga kaktusen står i en jordfärgad kruka, blomman är i en lite blankare vas, äpplena är glansiga klot och kruset har en glaserad yta med två färger. Bak­g runden består av slät terrakottafärg. I min målning ändrade jag bakgrunden till en blågrön färg eftersom jag ville att den gula rosen, de röda äpplena och inte minst krukan skulle avteckna sig tydligt mot bakgrunden. Jag gjorde också rosens stjälk längre för att få en bättre komposition. Allt detta kan även du göra eftersom det är du som är konst­ nären och därför den som be­stämmer vad som ska läggas till eller tas bort.

27

A K RY L

Blommor I den här övningen ser du hur ett enkelt föremål som en vas med blommor mot en enfärgad bakgrund kan bli en vacker målning. Du lär dig också att använda olika sorters penslar för att måla olika typer av blommor.

FÄRGER SOM BEHÖVS

ultramarin

ftaloblått

kadmium­- kadmium- järnoxidrött svart gult

titanvitt

BLOMMOR

Många konstnärer har blommor som favorit­motiv. Det finns hundratals exempel på blommålningar av berömda och mindre kända konstnärer. Vincent van Gogh, Claude Monet och Édouard Manet är några exempel på konstnärer som använde sin talang för att måla blommor. Det sägs att de nederländska konstnärerna var de första som lyfte blom­motiv till en konstnärlig nivå.

Konst­närerna under den nederländska guld­åldern målade mängder av olika blommor. Handeln med blommor och lökar var lukrativ, och konstnärerna visade gärna upp sina färdigheter.

Blommor i en stenvas av Jacob van Wals­ capelle är bara ett exempel av många.

Studera varje blommas yta och form innan du börjar måla. Rosor har till exempel kompaktare blommor än liljor vars kronblad böjer sig utåt. Liljornas stjälkar är styva och bör målas med kraftiga, uppåtriktade penselstreck och en pensel som är styv av gammal färg.

Kronblad är ofta mjuka och skira och ser silkesaktiga ut. Stjälkar och kvistar är styva och kantiga. Olika penseltyper kan hjälpa dig att skapa olika former. En flat­pensel med syntetfiber är perfekt för att måla gröna blad och breda kron­­ blad. Om du fyller penseln med färg kan du måla ett helt blad med ett enda pensel­drag. Kom ihåg att du inte måste göra botaniskt korrekta målningar.

Det är mycket viktigare att du fångar blommornas särskilda kännetecken och de känslor de lockar fram.

Blommor i stenvas av Jacob van Walscapelle, 1677.

REFERENSFOTO Detta är det foto som ligger till grund för projektet. Som du ser finns det flera olika blom- och bladformer. Det finns inga regler som styr vilka blommor du ska välja för din målning. Om du vill kan du måla ett blomsterarrangemang med bara en sorts blommor eller med en blomma som dominerar – som i den här bilden.

En borstpensel ger ett penselstreck med mer textur vilket passar bra för stjälkar och torra kvistar. Kinesiska konstnärer är kända för den här sortens ”kalligrafiskt” måleri.

33

34

A K RY L

Om du vrider penseln lite formar den ”automatiskt” ett blad. Fyll en syntetisk flatpensel med färg och placera den på duken. Vrid först åt det ena hållet och sedan åt det andra för att göra den första formen (bladets ovansida) och forma sedan undersidan med ett andra streck.

STEG 1

Skölj ur penseln och ta upp en mörkare färg. Medan den första färgen fortfarande är våt ska du göra ett tredje streck för att färdigställa bladets under­sida. Lägg också på lite mörk färg på ovansidan för att förstärka formen.

Till bakgrunden valde jag fylliga och sammetsaktiga blåa och mörkvioletta nyanser med kadmiumrött, ultramarin och titanvitt. Variera gärna intensiteten i bakgrundsfärgen så att den tonar ut lite med den ljusare nyansen längst ner. Detta förankrar motivet på duken och ger en fin ljuseffekt.

Ta en rundpensel med borst och skissa blommorna med en blandning av kadmium­ rött och järnoxidsvart. När skissen har torkat målar du mönstret för de gröna bladen med en ljus blandning av kadmiumgult, ftaloblått och titanvitt. Arbeta med en mjuk, flat nylonpensel och använd den flata penselytan till de breda strecken samt kanten på penseln till stjälkarna.

BLOMMOR

STEG 2 Måla resten av blommorna i deras olika färger med en flat nylon­pensel. En sådan pensel är bra för att forma blommor och blad eftersom de svängda penselstrecken påminner om bladverk och kronblad.

35

36

A K RY L

Tips

STEG 3

Måla gärna bakgrunden med en fyllig, mörk färg så att blommornas livfulla färger framträder tydligt.

Till de största kronbladen valde jag tekniken vått i vått (se sidan 21). Jag blandade en mycket ljus rosa färg och borstade sedan in en mörkare rosa färg längst mitten av blommorna. Du kan gärna blanda färger på det här sättet, men tänk på att färgerna måste vara våta för att det ska fungera.

BLOMMOR

Lägg till dagrar och skuggor, men låt inte färgerna flyta in i varandra för mycket.

STEG 4 I det här steget ger du alla formerna volym genom att lägga till mörkare och ljusare partier där de gröna bladen och kronbladen kommer fram i ljuset eller hamnar i skugga. För detta bytte jag till en styvare borstpensel och fyllde den med ganska mycket färg. Försök att bara röra lätt vid duken med penseln för att undvika att de här avslutande färgerna flyter in i varandra för mycket. Då kan du också få områden med upphöjd färg vilket ger ett naturligt tredimensionellt intryck.

Ta lite ftaloblått i kadmiumgult för de mörkare delarna av bladen och skotten. Lägg sedan på dagrar med kadmiumgult direkt från tuben. När du kommer till rosorna är det bäst att arbeta med raka streck och göra en sorts spiral mot mitten. Glasvasen ser ut att bryta ljuset om du målar små, korsande vita och gula streck över de lite våta stjälkarna i vasen. Lägg till slut på mer färg på bakgrunden så att den ger ett stabilt intryck mot blommornas och bladens skira färger.

37

A K RY L

Porträtt Syftet med den här studien är att måla ett verklighetstroget människoansikte med bara några få färger och att ge det ett tredimensionellt uttryck. Du lär dig att bygga upp ansiktets former och avbilda hår. Du får också lära dig vikten av en lämplig bakgrund.

FÄRGER SOM BEHÖVS

ultramarin

kadmiumgult

gulockra

bränd siena

obränd umbra

kadmium- järnoxidrött svart

titanvitt

PORTR ÄTT

Om du tittar på porträtt målade av flera olika konstnärer upptäcker du snart att skillnaderna i stil och ansats är slående. Konstnärerna har i första hand försökt fånga personens ”innersta” snarare än att avbilda hen som på ett foto. Du kan utgå från ett foto, från verkligheten eller från en skiss eller så kan du kombinera alla tre möjligheterna.

Människors ansikten är mycket mång­ skiftande, men alla har en grundstruktur som är likartad. Skallen består av ett antal välvda partier och platta plan som sitter ihop på samma sätt oavsett vem personen är.

REFERENSMÅLNING Tittar du på porträttet av Madame Cézanne i röd klänning av Paul Cézanne (till höger) ser du att konstnären har gjort färgerna i ansiktet tydliga.

Titta på ansiktet från vänster till höger så märker du att färgerna stegvis går från varma till kalla. Om du börjar från vänster ser du den varma färgen för örat som övergår i den kalla för kindbenet och sedan i den varma på själva

Madame Cézanne i röd klänning (detalj) av Paul Cézanne, cirka 1888–1890. Subtila skiftningar i färger och nyanser ger ansiktet liv. kinden. Därefter kommer den kalla skuggan från näsan medan själva näsan är målad i en varm färg. På anda sidan av näsan syns en liten, kall skugga som leder till det varma partiet på den andra kinden. Lägg märke till ljuset som reflekteras från kragen i den vänstra delen av bilden samt de kalla skuggorna under läpparna och näsan. Alla de här skiftningarna bidrar till att göra ansiktet levande.

REFERENSSKISS Att känna till hur ett människo­ansikte är uppbyggt är en god hjälp för att få fram en verklighetstrogen bild på duken. Om du tittar på skissen (nedtill till vänster) ser du att ögonen sitter halvvägs ner i ansiktet. Näsan slutar halv­ vägs mellan ögonen och hakan, och munnen sitter ungefär halvvägs mellan näsan och hakan.

Detta är en utmärkt utgångspunkt för den typen av porträtt som du nu ska ta itu med.

39

A K RY L

Havsmålning I det här projektet gör du en ljus och luftig målning som förmedlar känslan av en frisk bris vid havet. Du lär dig att beskriva avstånd när det saknas byggnader och andra lodräta linjer i motivet.

FÄRGER SOM BEHÖVS

ultramarin

ftaloblått

kadmiumgult

gulockra

obränd umbra

kadmiumrött

titanvitt

HAVSM ÅL NING

REFERENSFOTO Konstnärer har i alla tider fängslats av himlens och havets dramatik och hur dessa två element kan kombineras på oändligt många sätt. Havet kan vara lugnt eller fullt av vågor, nära eller långt borta. Himlen kan vara klarblå eller en mörk, upprörd massa. Havsmålningar påminner om molnlandskap, och i nästan alla målningar med hav finns moln med. Ta därför en titt på avsnittet ”Fokus på himlar” på sidan 44–45.

I en bild där det saknas lodräta linjer vilka kan ge ledtrådar till djupet

i motivet är det viktigt att använda andra visuella tecken som pekar på detta. Exempel på sådana markeringar är molnens rörelser och en metod som kallas luftperspektiv. Molnens rörelser förklaras i steg 1 (se sidan 48). Luft­ perspektiv bygger på att använda färre kraftiga färger nära horisonten. Detta speglar det faktum att ju mer dis och damm som finns i atmosfären mellan betraktaren och avlägsna företeelser, desto otydligare blir de. I fotot ovan kan du se att gränsen mellan havet och himlen är otydlig och disig. Gräs­strånas

individuella former syns inte längre bort men gräset verkar vara ljusare.

Kullarna vid horisonten har en blå ton, och höjderna är uppbrutna och ojämna eftersom de försvinner i ljuset.

Ett annat viktigt inslag är för­ hållandet mellan himlen och resten av bilden. Inom landskaps­måleri finns det en tradition att placera horisonten en tredjedel upp från nederkanten eller en tredjedel ner från ovankanten i bilden. Detta kallas tredjedels­regeln och bygger på att bilden delas in i nio lika stora delar. Syftet är att undvika att kompositionen faller sönder i två delar eller att konstnären placerar företeelser mitt i bilden. Människor uppfattar vissa proportioner som behagliga, men enligt min uppfattning handlar detta om intuition när det gäller konst. Bästa sättet att lära sig proportioner är att titta på många bra bilder och analysera hur de är uppbyggda.

Studie till Eagle Head av Winslow Homer, 1869. Lägg märke till hanteringen av ljuset och den enkla kompositionen.

47

66

A K RY L

fokus på

träd

Träd kan ha många former och storlekar. På sätt och vis påminner träd om moln när det handlar om måleri. Samma regler för ljus och skugga som gäller för moln (se sidan 17) gäller också för alla träd.

Måla ett enkelt barrträd

Här ser du några vanliga trädformer.

När du är ute och skissar kan du öva på att bara fånga den över­gripande formen för ett träd och visa hur kronan består av ett antal över­ lappande former.

Under 1700-talet och 1800-talet blev landskapsmåleri allt mer populärt, och i många konst­verk stod träd i centrum – de var inte längre hänvisade till att vara bak­g rund i en allegorisk målning. Titta till exempel på John Constables land­ skaps­målningar och lägg märke till att träden är de viktigaste inslagen i hans kompositioner.

Träd har en särskild uppbyggnad, och du kan betrakta stammar, grenar och kvistar som trädets ”skelett”. Om du lär känna det här skelettet blir det lättare för dig att måla alla sorters träd, oavsett årstid. När bladen har spruckit ut är det grenarna, kvistarna och bladverket som formar trädkronan.

Jag rekommenderar att du be­ gränsar dig till tre färger när du målar träd. Försök hitta de över­lappande former som beskriver hela träd­k ronans form.

Här är ett exempel på hur du kan gå till­­väga när du målar ett enkelt träd.

Börja med att göra dig en bild av hur trädet är uppbyggt, även om grenarna är dolda. Vilken form har trädet? Är det högt och smalt eller lågt, brett och buskigt? Gör sedan trädkronan.

1A

1B

1 A Måla stammens och grenarnas form med en svinborstpensel.

1 B Ta reda på hur trädkronan är formad. Här är den formad som en enda kupol. Måla trädkronan med en lätt utspädd mörkgrön färg blandad av ftaloblått och lite kadmiumgult, ungefär som du målar en akvarell. Håll färgen fuktig hela tiden så att du kan få fram olika nyanser av grönt.

1 C Blanda en tjockare mellangrön färg av kadmiumgult och lite ftaloblått och måla trädkronans ljusare partier.

Blanda sedan en ljusgrön nyans av den föregående blandningen och lite titanvitt och markera de ljusaste bladen. Använd samma färg för att få fram de diffusa övergångarna mellan färgnyanserna. Du kan även lägga på en klick i de mörkaste partierna för att få kronan att luta lite framåt.

1C

FOKUS PÅ TR ÄD

Måla ett träd i skogen Här kan du öva på ett mer komplext träd. Lägg märke till att stammen delar sig i tre stora grenar och att varje huvud­ gren har flera mindre grenar som bär upp trädkronans bladverk.

2A

2 A När du börjar med ett träd som detta kan du fånga hela formen med bara några få penselstreck. Jag målade först de mörkaste skuggorna i trädkronan och därefter de klara nyanserna. Den mörkaste nyansen är gjord av ftaloblått och en aning järnoxidsvart. Den klaraste är blandad av kadmiumgult och ultramarin.

2 B Måla mellannyanserna med ultramarin och kadmiumgult. De ska placeras mellan de mörkaste och ljusaste partierna i kronan.

2B

2C

ovan Lönnen har smala grenar och en smal stam. Trädkronan är stor och yvig, men själva grenarna är smala och sitter väl utspridda. Det gör att ljuset kan strila ner genom bladverket till marken.

2 C I det här steget skapade jag över­ gångarna mellan de olika nyanserna i bladverket. Jag tog lite av den ljusgröna färgen från det första steget och fördrev försiktigt de mörkare och ljusare nyanser­ na i målningen så att färgerna gick in i varandra. Jag försökte hela tiden behålla trädkronans ursprungliga form. Till slut la jag till en skissartad himmel med ultramarin och titanvitt. Jag la också till lite blått där himlen skymtar fram mellan grenarna.

till höger Precis som lönnen (överst till höger) tycks poppeln vara smal och tunn. Men i den här typen av träd växer grenarna uppåt snarare än utåt.

67

A K RY L

Sommarhus I det här projektet målar du en bild av ett hus ur en låg vinkel och med solljusets effekter på väggar och bladverk. Du lär dig att kombinera färger så att de förblir klara, och du övar att bygga upp former som återger bladverk och arkitektur.

FÄRGER SOM BEHÖVS

ultramarin

ftaloblått

kadmiumgult

gulockra

bränd siena

obränd umbra

kadmiumrött

järnoxid— svart

titanvitt

SOMM ARHUS

Tips

Om du gör en snabb skiss på plats kan du få ett alternativt perspektiv som kan vara en god hjälp när du sedan målar från ett foto därhemma.

Den här teckningen gjorde jag på fem minuter i en liten skissbok när jag satt vid vägen. Skissen innehåller inte mycket information, men den

REFERENSFOTO Den här målningen gjorde jag utifrån ett foto jag tog en sommardag i Sussex. Som du ser avviker målningen på många sätt från fotot. Men det är inget problem – tvärtom! Ju mer du kan använda din fantasi för att bygga på referensfotot, desto bättre.

Var inte rädd för att lägga till detaljer eller måla om partier i de senare stadierna om du tycker att det blir bättre. Däremot blir det problematiskt om du börjar ”mixtra och peta”.

Det är stor skillnad på att bättra på och att peta.

Jag tror att du instinktivt vet när du har gått för långt i dina försök att förbättra målningen.

Oftast är de första penselstrecken de bästa.

FOTO OCH SKISS Du vet förstås att kameran ljuger! Det finns inget som kan kallas verklighet i ett foto. En kamera har ett ”öga”, och beroende på objektivets brännvidd får du väldigt olika bilder av samma motiv. Ett 28 mm objektiv ger en helt annan bild än ett 55 mm. Samma sak gäller dina ögon.

Blunda med det ena ögat, titta på ett motiv och gör sedan samma sak med det andra ögat – då förändras motivet.

fångar mina känslor inför motivet. De flesta tecknar automatiskt det som de är mest intresserade av.

69

A K RY L

Semestermotiv Syftet med det här projektet är att du ska öva dig på att kopiera ett semesterfoto och omvandla det till en målning. Du får lära dig att börja en målning med stora färgblock, och du får lära dig mer om att bygga upp en komposition.

FÄRGER SOM BEHÖVS

ultramarin

ftaloblått

kadmiumgult

gulockra

bränd siena

obränd umbra

kadmiumrött

titanvitt

SEMESTER MOTIV

Hur ofta säger människor inte att ”det här skulle bli en fin målning” när de tar ett foto av ett vackert semestermotiv. Nåväl, o§m du har några semester­ foton tillgängliga, varför inte göra en egen målning?

Det är en himmelsvid skillnad mellan ett foto och en målning. Ett foto tas på bråkdelen av en sekund och dokumenterar allt så som det framstår i ögon­ blicket. Däremot kan det ta flera timmar eller dagar att göra klart en målning.

När du målar lägger du till tid i bilden. Och det syns! Om du tittar noga på ett målat område i en originalmålning kan du antagligen gissa hur lång tid det tog att göra målningen. Besöker du ett konstgalleri bör du ta tillfället i akt att stå riktigt nära en målning så att du kan ”läsa” de enskilda penselstrecken. De strecken utgör konstnärens personliga ”handstil”.

REFERENSFOTO Jag tog det här fotot på den vackra ön Capri utanför Italiens kust när jag var där på semester. Bildens rektangulära form delas i två delar av en diagonal som går från det övre vänstra hörnet till det nedre högra. Bergen balanseras av de gröna träden och den vita byggnaden i förgrunden, och taken i det nedre vänstra hörnet bildar en motvikt till den vidsträckta himlen. Horisont­ linjen förstärker den här indelningen av bilden i dynamiska delar.

Alla element bidrar till en behaglig komposition som tilltalar ögat, och det betyder att fotot följer bestämda regler om rymd och färg. Att studera kompositionen i ett foto är ett bra sätt att göra dig själv uppmärksam på vad fotot verkligen visar.

Tips

När du målar från ett foto är det bra att sätta fast fotot på staffliet eller strax bakom det så att fotot är i ögonhöjd.

Det hjälper dig att hålla huvudet stilla när du skissar och målar. Ju mindre du måste röra på huvudet när du flyttar blicken mellan fotot och målningen, desto bättre blir din kopia av originalet.

81

OR DFÖRKL ARINGAR

Ordförklaringar ALLEGORISK MÅLNING En målning som vill visa något mer än det som syns konkret i bilden.

GRUNDERING Att lägga på gesso (akrylgips) med lim på en yta så att ett tåligt ytlager bildas.

BAKGRUND Det som finns längst bak i en bild.

IMPASTO Att lägga på tjock färg på duken och låta den vara upphöjd eller texturerad.

BEGRÄNSAD PALETT Ett litet urval av färger som kan blandas till förhållande­vis många olika färger.

KALLIGRAFISKA STRECK Penselstreck med snabba, uttrycksfulla penseldrag.

PRIMÄRFÄRGER De tre färger som kan blandas till alla andra färger. Däremot kan primärfärger inte delas upp i andra färger eller blandas av andra färger.

SCHUMRING Teknik där tunn färg skrubbas över att färglagt, torrt område så att det undre lagret syns igenom. I regel används en styv borst­pensel.

SJÄLVSKUGGA Den skugga som finns på ett föremål och visar dess form.

CLOISONISM Stil där färgblock ramas in med mörka streck.

KLÄROBSKYR Effekt som bygger på starka kontraster mellan ljus och skugga.

DAGER Den del av ett föremål som är direkt belyst. Syns som ljusblänk i en bild.

KONTUR Linje som följer kanten på en form.

SLAGSKUGGA Den skugga som ett föremål kastar på marken eller på ett annat föremål.

FLÖDESFÖRBÄTTRARE En tillsats som gör att akrylfärg rinner lättare.

LAVERING Måla en stor yta med utspädd färg som lätt kan spridas över duken eller papperet.

STÖPPLING Ett sätt att lägga på färg genom att stöta med penseln i en lodrät rörelse.

LINJEPERSPEKTIV Perspektiv som bygger på linjer och flyktpunkter vilka styr hur ett föremåls storlek verkar ändras efterhand som föremålet försvinner i fjärran.

TORRPENSELTEKNIK Att lägga på färg på en yta med lite eller inget vatten så att det ser ut som om bilden är ritad med krita.

FÄRGBLOCK Områden som har täckts med färg med breda, snabba penseldrag och som sedan kan bearbetas vidare.

FÖRDRIVNING Att låta två färger gå in i varandra genom att bearbeta en inte helt torr yta med en annan färg.

UNDERMÅLNING Att måla med olika valörer av en enda, utspädd färg för att få en stabil bas för de övriga färgerna.

FÖRDRÖJNINGSMEDIUM En tillsats som gör att akrylfärg torkar lång­ sammare.

LUFTPERSPEKTIV Ett perspektiv som utgår från att atmosfärens damm och dis gör att föremål verkar vara blåare och diffusare ju längre bort de är.

FÖRGRUND Det som finns längst fram i en bild och som syns tydligast.

MELLANGRUND Det som finns i mitten av en bild.

GRISAILLE Målning i olika valörer av grått (eller annan färg). Användes ursprungligen för att efterlikna skulptur.

MÄTTNAD Beskriver hur klar eller matt en färg är.

VOLYM Att ett föremål tar plats i rummet. För att något ska ge ett tredimensionellt intryck på en platt yta används skuggor och andra markeringar.

NYANS En liten skillnad i färg. En färg kan ha ljusa och mörka nyanser.

VÅTT I VÅTT Teknik där våt färg målas på ett annat vått färglager.

GRUND En basfärg som läggs på duken så att den täcks. De färger som sedan målas ovanpå samverkar med grunden.

OVERHEADFILM Genomskinlig, styv plastfilm som kan hålla kvar färg.

VALÖR Den relativa ljushets­graden hos en färg.

93

A K RY L

Om författaren

Adrian Burrows lever och verkar i sydöstra Storbritannien där han är grafisk formgivare och lärare. Han driver ett företag inom grafisk formgivning och undervisar vuxna i konst och måleri. Adrian har länge varit mycket förtjust i akrylfärger. ”Jag tror att det är formgivaren i mig som gör att jag dras till akrylmåleri”, säger han. ”Jag älskar akryl­f ärgernas fräscha, släta uttryck och att jag kan arbeta ovanpå en redan torr färg i ett och samma arbetspass.” Adrian anser att vem som helst kan klara av att måla på en rimlig nivå om hen bara är entusiastisk och villig att lära sig saker.

Tack Jag vill tacka följande personer som har hjälpt mig att skapa den här boken om akrylmåleri: Sara Harper och Dominique Page som hade stort tålamod och uppmuntrade mig när boken sattes ihop samt Cath Senker som gjorde ett enastående jobb med att bearbeta det ursprungliga materialet.

Tack också till mina konstnärsvänner som har visat mig vad man kan åstadkomma med färg. Och tack till Samina Islam som tog bilden på mig när jag skissar.

AKRYL

bästa tips och lär ut akrylmålning på ett enkelt och roligt sätt.

Hans viktigaste budskap är: Krångla inte till det utan försök fånga motivets innersta kärna!

Träna på olika grundtekniker och upptäck akrylfärgernas mångsidighet i steg för steg-projekten. Med hjälp av tydliga instruktioner lär du dig att måla blommor, porträtt, landskap, träd och mycket mer. Oavsett om du är nybörjare eller redan känner till grunderna kan du med hjälp av denna bok utveckla en mängd olika tekniker för att fortsätta måla vackra tavlor fulla av liv och färg.

9 789180

373104

www.tukanforlag.se

ADRIAN BURROWS

ISBN 978-91-8037310-4

TEKNIKER OCH STEG FÖR STEG-ÖVNINGAR

I den här pedagogiska boken samlar konstläraren Adrian Burrows sina

AKRYL TEKNIKER OCH STEG FÖR STEG-ÖVNINGAR

ADRIAN BURROWS