Varför minskar inte våldet i nära relationer?
Magnus Falkman
Varför minskar inte våldet i nära relationer?
Magnus Falkman
Varför minskar inte våldet i nära relationer?
© Magnus Falkman 2022 Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8027-636-8
Innehåll Inledning
7
Brottsförebyggande rådets statistik
8
Vilka kvinnor utsätts?
27
Orsaker, konsekvenser och förebyggande
38
Viktigt att se helheten
50
Forskning som saknas
57
Dödligt våld i nära relation
64
De ideella kvinnojourerna
70
Myten om Normaliseringsprocessen
96
Skyddad identitet
99
Jämställdhetsmyndigheten
104
Nationellt centrum för kvinnofrid
110
Varför läggs våldtäktsutredningar ned?
121
Medias bild av våld i nära relation
126
Sammanfattning – vad som behöver förändras 143
Inledning Sedan år 2005 kan Brottsförebyggande rådet inte se några som helst positiva tendenser när det gäller våld i nära relation. Trots stora satsningar har de många årens arbete inte gett några tydliga resultat. Tvärtom finns studier som visar på ett ökat våld mot kvinnor. De uteblivna resultaten borde resultera i politisk självkritik och eftertanke. Vad har gått fel, vad kunde gjorts annorlunda och vad har missats i arbetet mot våldet i nära relation? Men de reaktionerna har tyvärr uteblivit. För att komma vidare finns två vägar. Antingen fortsätter vi att satsa stora resurser på att arbeta vidare i samma spår och hoppas på det bästa, eller så tar vi mod till oss och försöker se problemet utifrån nya perspektiv. Boken baseras på mångåriga kunskaper och erfarenheter av ämnet. Den är tänkt att sätta fokus på de uppenbara brister som idag finns i arbetet mot våld i nära relation. Samt vad som behöver förändras för att vi ska nå framtida resultat. Boken är tänkt att vara en ögonöppnare där man lyfter på nya stenar och visar det många valt att blunda för. I slutet av boken finns en sammanställning av de åtgärder som behöver vidtas för att kunna vända den negativa trenden. När man läst boken och förstår helheten kommer många av punkterna att ses ur ett nytt perspektiv. Förståelsen för varför vi misslyckats och vad som behöver förändras kommer att klarna. 7
Brottsförebyggande rådets statistik Brottsförebyggande rådet (BRÅ) arbetar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka. Det genom att man sammanställer fakta och informerar om brottsbekämpning, brottslighet och brottsförebyggande arbete. Man riktar sig i första hand till regeringen, myndigheter och andra beslutsfattare i samhället. De flesta som söker information om våld i nära relation besöker BRÅ:s hemsida för att fördjupa sig i ämnet. Det är utifrån informationen på hemsidan de flesta politiker, opinionsbildare och beslutsfattare skapar sig bilden av hur våldet ser ut i samhället. Informationen på hemsidan är av största vikt och betydelse för det framtida arbetet mot våld i nära relation. Ett av vår tids mest uppmärksammade och prioriterade samhällsproblem. Vi ska titta lite närmare på vad BRÅ skriver om utsattheten för våld i nära relation. Det våld som utövas av en nuvarande eller tidigare partner. Det dödliga våldet drabbar uppskattningsvis 15 kvinnor och tre män varje år. Oftast handlar motivet om svartsjuka eller separation i kombination med psykisk ohälsa hos gärningspersonen. Det är inte heller ovanligt att gärningspersonen tar sitt liv i samband med dådet. Det dödliga våldet är den absolut extremaste formen av våld i nära relation. Det är ofta detta våld som hamnar i fokus när media rapporter om våld i nära relation eller när politiker ska sätta fokus på ämnet. 8
När det gäller övrigt våld i nära relation, det våld som vi kan benämna som psykiskt eller fysiskt våld, är det jämnt fördelat mellan könen. Man uppskattar att ungefär sju procent av männen och kvinnorna varje år utsätts för någon form av psykiskt eller fysiskt våld i nära relation. Även när man tittar separat på det psykiska och fysiska våldet är det jämnt fördelat mellan könen. Cirka 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen uppskattas årligen utsättas för psykiskt våld. För det fysiska våldet är motsvarande nivåer 2,2 procent för kvinnorna och 2,0 procent för männen. Om man i stället ser till utsatthet under en livstid uppskattar man att var fjärde kvinna och var femte man kommer att utsättas för någon form av våld i nära relation. Det finns dock vissa skillnader mellan könen. Mäns våld mot kvinnor tenderar att vara aningen grövre och mer upprepat än kvinnors våld mot män. Det är även fler kvinnor än män som efter sin utsatthet uppgett att de behövt stöd- och vårdinsatser. Man uppskattar även att ungefär fyra procent av alla utsatta väljer att göra en polisanmälan. Det är något fler kvinnor än män som väljer att anmäla händelserna. I övrigt konstateras att det inte finns några tydliga skillnader i utsatthet när man ser till personer som är födda i Sverige jämfört med personer födda utomlands. De bakgrundsfaktorer som istället anses vara relevanta är bland annat boendeform, ekonomi, ålder, utbildning och familjerelation. En 9
annan stor riskfaktor är alkohol. Det förekommer i ungefär hälften av allt våld i nära relation. Den statistik som presenteras på hemsidan kommer i stor utsträckning från BRÅ:s rapport Brott i nära relationer. En rapport som släpptes 2014 och där närmare 13 000 personer fått svara på frågor kring sin utsatthet för våld i nära relation. Det finns vissa brister med sådana omfångsstudier. Dels kan det vara svårt att nå marginaliserade grupper som hemlösa, missbrukare eller andra grupperingar som tenderar att vara överrepresenterade för våld i nära relation. Personer som lever i en våldsam relation – eller som tidigare har utsatts för våld i nära relation – tenderar att inte alltid vilja vara med i intervjuer och prata om det inträffade. Det har att göra med att man kan tycka det känns jobbigt eller obekvämt att prata om det inträffade. Av det skälet kan det finnas en viss underrapportering av händelser. Man bör således se statistiken mer som en god vägledning än som en absolut sanning. Statistiken vi tagit del av tycks ge oss en ganska bra bild av våldet i nära relation. Statistik som är framtagen av experter på området och har publicerats på den ansvariga myndighetens hemsida. Även media rapporterar återkommande liknande statistik och uppgifter. Men bör vi kunna känna oss trygga i att informationen är korrekt och att vi fått en bra och grundläggande bild av våldet? Tyvärr är det inte så enkelt. Statistik är något som kan vara väldigt komplext och det finns ytter10
Sedan år 2005 kan Brottsförebyggande rådet inte se några som helst positiva tendenser när det gäller våld i nära relation. Trots stora satsningar har de många årens arbete inte gett några tydliga resultat. Tvärtom finns studier som visar på ett ökat våld mot kvinnor. Om vi inte lyckas vända den negativa trenden kan våldet i nära relation bli ett av vår tids största politiska misslyckanden. De uteblivna resultaten borde resultera i politisk självkritik och eftertanke. Vad har gått fel, vad kunde gjorts annorlunda och vad har missats i arbetet? För att komma vidare finns två vägar. Antingen fortsätter vi att satsa stora resurser på att arbeta vidare i samma spår och hoppas på det bästa, eller så tar vi mod till oss och försöker se problemet utifrån nya perspektiv. Boken baseras på mångåriga kunskaper och erfarenheter av ämnet. Den är tänkt att sätta fokus på de uppenbara brister som idag finns i arbetet mot våld i nära relation. Samt vad som behöver förändras för att vi ska nå framtida resultat. Boken är tänkt att vara en ögonöppnare där man lyfter på nya stenar och visar det många valt att blunda för.
Om författaren: Magnus Falkman har i över 20 års tid följt ämnet våld i nära relationer. En flitig debattör som återkommande försökt nyansera bilden kring ett av vår tids största samhällsproblem.