9789180275460

En

bekännelser

Maria Rennerstam

En socialsekreterares bekännelser

Maria Rennerstam

Ny språkligt uppdaterad version

© 2022 Maria Rennerstam flor.rennerstam@gmail.com

Foto framsida Tsang Johnson ”Lucid Dream- Powerful Speech” Instagram johnson_tsang_artist

Foto baksida Tingey Injury Lawfirm

Lektörläsning Hoi publishing www.hoi.se

Korrekturläsning Maj Wiberg majmarwib@gmail.com

Grafisk design Jan Boström

Layout Monica Cappello Instagram dandecafe.co.nz

Förlag: BoD Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD Books on Demand, Norderstedt, Tyskland

ISBN 978 91 8027 546 0

Innehåll

Tack

Förord

Bokens tillkomst

Varför jag arbetade på socialkontor.

Sveriges socialförsäkringssystem

Definitionen av Socialtjänstlagen

Riksnorm år 2021

Uppehållstillstånd

Sekretess mellan myndigheterna

Ingången till Välfärdssystemet

Social turism

Underrättelseskyldigheten

Bidragsbrottslagen

Bidragsbrottsundersökningar

Polisanmälningar

SFI närvarorapport

Sveriges bostadssituation

Sverige marknadsför sitt välfärdssystem

Bistånd till papperslösa

Från tre andra länders integration

Språktest i samband med medborgarskap

Finns incitament för att inte lära sig svenska?

Ville

Tvingades be om ursäkt till kränkt klient

Knappt kännbara sanktioner efter SFI frånvaro

Lånade 120

kronor för att spela på

Föräldrar lärde sig inte att läsa och skriva

HVB hem kostade nio miljoner kronor

Swish på 221

kronor fick inte anmälas

Denna bok skrevs initialt som en form av dagbok; Jag var tvungen att ventilera mina tankar i skrift, då jag burit på stor frustration under och efter min tid som socialsekreterare. Jag tvekade länge om boken skulle publiceras, eftersom jag är medveten om vilka konsekvenser det kan få för mig inför framtida (obefintliga) anställningar. Dock kände jag att det var ett kall att få ihop hela boken och att publicera den. Under arbetets gång har jag fått donationspengar som hjälpt mig, när jag köpt upp både lektör och korrekturtjänster. Utan dona tionspengarna hade min bok inte kunnat avslutas Jag kan inte med namn tacka alla som hjälpt mig både ekonomiskt och moraliskt, då jag är orolig att glömma någon. Därmed ingen nämnd och ingen glömd. Manuset har stundtals känts som ett vilt djur, men som ge nom hårt arbete kunnat tämjas Jag har alltså behövt moraliskt stöd och vissa av er har vid samtal deltagit i min entusiasm och gett mig bekräftelse och det har gett mig luft under vingarna. Den person som gav mig den där extra kicken, som gjorde att jag verkligen vågade slutföra boken, var Anna Flink och det moraliska stöd jag fick, när hon skrev förordet. Det var av vikt för mig att en högt uppsatt myn dighetschef förstod och bekräftade min erfarenhet från golvet och även såg samma problematik som jag såg: Att Sverige behöver förbättra integrationen. Resultatet blev att boken nu fått egen luft under vingarna och endast framtiden kan utvisa hur långt den kan flyga

Slutligen vill jag citera:

Gör din svaghet till din styrka

Genom att ha författat denna bok har jag implementerat ovanstående citat. Min förhoppning är att boken kan tillföra något konstruktivt till samhällsdebatten när det gäller systemfel i utbetalningssystemet och förbättringsområden inom integrationspolitiken.

Förord

Jag skriver förordet till denna bok då jag fick ett telefonsamtal från författarinnan Maria Rennerstam. Maria kontaktade mig angående en utredning som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) skrivit. När Maria kontaktade mig arbetade jag som områdeschef på avdel ningen för arbete och försörjning på socialkontoret i Södertälje kommun. Jag var områdeschef över enhetscheferna, vilka i sin tur basade över socialsekreterarna. Det var socialsekreterarna som handlade individens rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd det som tidigare hette socialbidrag.

Jag var med i vissa delar av den rapport som BRÅ tog fram rörande välfärdsbrott och då specifikt ekonomiskt bistånd. Tillsammans med min organisation kunde vi identifiera fusk och brott rörande ekonomiskt bistånd med tyngdpunkt på utbetalt bistånd främst avseende boendekostnader.

Marias bok intresserade mig eftersom vi båda insåg att vi arbetade mot samma mål, nämligen att effektivisera socialkontorens arbets sätt och dessutom visa att några socialkontor medvetet eller omed vetet inte har förstått sitt huvudsakliga uppdrag: att ge hjälp till självhjälp! Ekonomiskt bistånd ska vara ett kortsiktigt stöd men har under senaste 15 åren mer och mer övergått till att bli ett varak tigt stöd.

Min uppfattning är att socialtjänsten behöver genomgå ett para digmskifte: Vissa handläggare måste vara noggrannare när man omprövar en persons rätt till fortsatt försörjningsstöd. Bara för att en person uppburit försörjningsstöd månaden innan innebär det inte att man per automatik ska bevilja fortsatt bistånd. Under min ledning hittade vi exempel på att socialsekreterare ringt ”sina klien ter” och frågat varför hen inte lämnat in någon ansökan om eko

nomiskt bistånd. Enligt min uppfattning har klientens egna ansvar försvunnit och socialsekreteraren helt enkelt tagit över, vilket är helt fel. Maria berättar sin historia och jag känner igen hennes fru stration, ängslan, rädsla för att hon stundtals medvetet/omedvetet fått repressalier från sina chefer när hon bara velat följa regelver ket Jag upplever att vissa socialkontor kan uppfattas som en rädd hågsen, ängslig verksamhet, där vissa socialsekreterare är rädda för att följa regelverket något som framgår inte minst av Marias berät telse, nämligen att man riskerar att utsättas för repressalier.

Anna Flink, f d områdeschef på Arbete och Försörjning vid Social kontoret, Södertälje kommun, t.o.m. januari 2020. Numera säker hetschef på Södertälje kommunkoncern.

Bokens tillkomst

Denna bok handlar om hur svensk integrationspolitik urvattnas på socialkontoren. Om vilken kapacitet den svenska välfärden har.

Genom att välkomna in fler människor än vad socialförsäkrings systemet är uppbyggt för, klarar Sverige inte av att upprätthålla rättssäkerheten för alla som omfattas av socialförsäkringssystemet. När Magdalena Andersson (S) var finansminister informerade hon om att man ska skära ner på andra områden inom välfärden för att klara av att välkomna in fler invandrare. Hon uttryckte sig bland annat så här:

”Att assistansersättning är ett område där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet” . 1

I denna bok ges exempel från min tid som socialsekreterare, där samhällskontraktet brustit. Boken handlar i huvudsak om följande ämnen:

1. Vår nästintill misslyckade integration.

2. Sveriges svaga kontrollinstanser, som missar att kontrollera om bidragsfusk sker.

Försörjningsstödet (före detta socialbidraget) har för många blivit den enda inkomstkällan. SFI verksamheterna har inte den kapacitet som krävs för att bidra till att alla elever integreras och lär sig svenska inom en tvåårsperiod den tid som avsatts för etableringen.

Med denna bok efterfrågar jag en värdig integration. Få nyanlända kan stå på egna ben efter två år när pengarna från etableringen tagit slut. Det finns inget egenvärde i att enbart tillhandahålla mat och

logi för de nyanlända, när det i grunden handlar om att få till en värdig integration. Då krävs det att det råder jämlikhet mellan väl färdssamhällets samtliga instanser och då skulle man behöva ga rantera förskole- och skolplatser till de nyanländas barn och säkerställa att det finns tillräckligt med SFI platser och behöriga SFI lärare så att eleven/invandraren kan garanteras en god utbildning. Att den svenska sjukvården klarar av att Sverige har en ökande befolkningsmängd utan att riskera patientsäkerheten är ett annat viktigt område. Sverige har i nuläget inte tillräckligt med arbetsplatser för att tillgodose de nyanländas behov av att bli självgående och oberoende av bidrag. Förhoppningen är att invandrare ska bli självförsörjande genom arbete, inom loppet av två till tre år från det att de anlänt till Sverige. Nu försörjs många invandrare genom arbetsmarknadspolitiska insatser i form av nystartsjobb, där staten subventionerar arbetsgivaravgifterna eller går in och betalar större delen av lönen (ibland hela lönen) med skattepengar. En värdig integration uppnås inte om den ena delen av välfärden inte samverkar med resten av samhällsinstanserna. Samhällsinstanserna måste samverka i något som liknar ett kretslopp, vilket de inte gör i dagsläget.

I slutet av 1980-talets Sverige var flyktinglägren så överfulla att man inackorderade människor i husvagnar, båtar och tält. Den då varande socialministern Maj Lis Lööv (S) drog i nödbromsen ge nom att säga följande:

”Påfrestningarna har medfört att mottagandet inte längre kan ske i de värdiga former som eftersträvas Att strama åt invandringen har fattats med stöd av bestämmelserna om särskilda skäl. För att dessa särskilda skäl skall kunna tillämpas krävs att förhållandena är sådana att det bedöms vara nödvändigt för att reglera invand ringen. Det skall vara frågan om så pass många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska samhället och

den svenska flyktingmottagningen att ta emot dem i Sverige Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi idag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige. Asyl kommer ges till dem som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkommittén och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.” 2

Gullan Lindblad (M) som var ledamot i socialförsäkringsutskottet, replikerade med: ”Moderaterna ställer sig bakom regeringens beslut. En generös och human flyktingpolitik kan inte bara gälla fram till gränsen som har varit fallet i många stycken tills idag. Det handlar också om att ta emot flyktingarna värdigt att ge dem en plats i en svensk kommun samt ge dem möjlig-heter att försörja sig själva. I det avseendet råder det stora brister idag” . 3

Beslutet riksdagen fattade om att drastiskt strama åt invandringen fick namnet ”Luciabeslutet”, eftersom beslutet fattades den 13:e december 1989.

I dagens politik 2022 undviker man uppenbarligen att dra i nöd bromsen av rädsla för att få allvarliga anklagelser på sig. 1989 kunde man tala och agera pragmatiskt och rationellt. Värt att notera är att Carl Bildts (M) regering senare drog tillbaka Luciabeslutet.

Under 2000-talet har Sveriges syn på invandring och integration förändrats jämfört med hur det var i slutet av 1980-talet. Under Göran Perssons tioårsperiod som regeringschef, 1996 2006, be-

Riksdagen: Prop1989/90:46 s.78 och 279

Riksdagen: Prop 1989/90:46 3s.78

viljade Sverige 96 537 personer asyl. För 2017 beviljade de övriga4 nordiska länderna, Danmark, Finland och Norge tillsammans 9 225 personer asyl. Samma år beviljade Sverige 26 755 personer asyl.5

Denna bok ska inte förstås som en vetenskaplig text efter samma kriterier som texter på högskolenivå omfattas av Boken tar upp vad olika myndigheters utredningar kommit fram till, när det gäller bidragsfusk. Ett fåtal domstolsbeslut redovisas. Det finns ”Egna reflektioner” i anslutning till texterna. I del 2 tar jag upp 33 autentiska ärenden som jag varit handläggare för eller tagit del av via kollegor Majoriteten av dessa ärenden gäller invandrare Vid något tillfälle har jag tagit upp om ett etniskt svenskt hushåll. Jag tog med detta för jag ville ha ytterligare belägg för att det är ett systemfel i socialförsäkringssystemet och att även etniska svenskar kan vara benägna att dra nytta av utbetalningssystemet/ägna sig åt bidragsfusk. Jag kommer även med förslag till vidare forskning. Jag drivs inte av något partipolitiskt intresse utan ägnar mig åt sakfrågor inom mitt yrkesområde. Jag vill även poängtera att jag anser att socialtjänstlagen måste förändras radikalt genom bland annat upphävandet av sekretessen mellan socialkontoren och mellan de statliga och kommunala myndigheterna. Upphävandet av sekretes sen mellan socialkontoren och de statliga myndigheterna har delvis skett sedan 2020-01-01 . Dock är inte alla socialkontor medvetna6 om det Det har jag själv fått erfara Observera att upphävande av sekretessen är begränsad. Det gäller endast vid misstanke om fel utbetalningar eller om bidragsfusk.

Under skrivandets gång insåg jag även behovet av att belysa vikten av ett återinförande av tjänstemannaansvaret.

Göran Perssons bok ”Mina val” s. 4426 unhcr.org ”Statistik om flyktingar och asylsökande i norra 5Europa” 2018-04-12

Regeringskansliet, SOU ”Ett starkare skydd för välfärdssystemet” 6sidorna: 9 och 10

Frågan om tjänstemannaansvaret genomsyrar hela boken. Mina kollegor har i egenskap av enhetschefer på socialkontor inte tagit det ansvar, som kan förväntas av dem, för att värna om skattefi nansierade medel. Boken berör även enhetschefer som inte tagit sitt fulla ansvar för att tillhandahålla en acceptabel arbetsmiljö för de anställda Bristen på ett mer omfattande och ansvarsutkrävande tjänstemannaansvar ligger som en ovälkommen skugga över verk samheten. Det faktumet utgjorde startskottet för min bok.

Med boken sänds en signal till politikerna i Riksdagens följande utskott:

1. Arbetsmarknadsutskottet

2. Socialutskottet

3. Socialförsäkringsutskottet

Varken den nuvarande socialtjänstlagen eller kontrollenheterna för att hämma bidragsfusk är förankrade i samtiden. Försörjningsstö det och övriga bidrag är för höga De höga bidragen hämmar män niskor från att ta ett lågavlönat jobb. För höga bidrag bromsar in tegrationen i Sverige. Kungen säger: För Sverige i tiden. Jag säger genom boken: För socialtjänstlagen, utbetalningsmyndigheterna, kontrollinstanserna samt den svenska integrationen i tiden!

Jag studerade statsvetenskap på högskolan Statsvetenskapens styrka är att den är lika vid, som om den haft en bläckfisks armar som når ut till flera yrkeskårer. Utbildningen är en bra grund att stå på inför en vidareutbildning inom journalistik, diplomatutbildning samt för att arbeta som handläggare på olika myndigheter och inom den privata sektorn eller exempelvis för en tankesmedja. Utbildningens

Varför jag arbetade på socialkontor.

I ”En socialsekreterares bekännelser” ger författarinnan Maria Rennerstam sitt vittnesmål i egenskap av före detta vikarierande socialsekreterare inom försörjningsstöd, f.d. socialbidrag.

Författarinnan delar med sig av djupgående information, som visar på en nästintill obefintlig integration.

Om brist i kommunikation och olik förväntningar från utbetalnings myndigheter och andra relevanta myndigheter som spelar en central för integrationen.

Vad händer med skattebetalarnas tillit till socialförsäkringssystemet när vissa socialsekreterare i ängslan/stressen handlägger fel och hur påverkar det integrationen? Hur påverkar det när bidragsfusket breder ut sig? Läs får även ta del av förslag som skulle socialförsäkringssystemets kontroll och därigenom minska felutbetalnin förbättra integrationen.

Förordet är skrivet av Anna Flink, fd. områdeschef på socialförvaltning i Södertälje kommun och numera säkerhetschef i Södertälje kommun

a roll aren stärka instanser gar och en .

Maria Rennerstam