När jag var Kungen av Atlantis
© 2022, Petter Settergren, Ursula Fogelström Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8027-070-0
När jag var Kungen av Atlantis En sann berättelse om en mycket sjuk människa som en dag kommer att vara medicinskt färdigbehandlad.
Petter Settergren Redaktör
Ursula Fogelström Illustrationer Kerstin Fogelström
Redaktörens ord Jag sitter på ett kafé, på Södermalm i Stockholm, och väntar på Petter. Det kommer att bli första gången som jag träffar honom på tu man hand. Vi har bara setts i olika sociala sammanhang förut. Jag har läst hans bok och jag vill gärna bearbeta den och förmedla hans historia. Petter kommer. Redan i entrén säger han högt till alla att han ska träffa någon här, han får syn på mig och utbrister -Där är du ju! Jag får en blomma. Jag älskar blommor och blir väldigt glad. Petter hämtar en dricka och kommer och sätter sig mittemot mig. Vi småpratar lite och jag får möjlighet att ställa några frågor om boken och får väldigt tydliga svar: Vem vill du ska läsa din berättelse, vilken målgrupp? - Jag vill kunna slänga upp tre ex på bordet hos läkare så att jag slipper förklara för varenda jäkel hur jag mår. Jag tror inte att det finns något allmänintresse. Vad ska den heta? Titel? - Petter Settergren är en mycket sjuk människa! En annan minnesvärd mening: - Det är bara på sjukhus och parkbänkar som jag kan vara mig själv. Innan vi skiljs åt så kommer vi överens om att jag messar varje gång som jag mailar en fråga om texten, då vet Petter när han ska kolla sin e-post. Petter säger att han har fullt förtroende för mig och jag får uppdraget att bearbeta hans bok. Efteråt slår det mig att han har väldigt klara och intelligenta ögon. Ursula Fogelström
Förord Schizofreni. Ett ord kopplat till många svåra tankar och känslor. I den här boken ger Petter och hans berättarjag uttryck för många av sina erfarenheter. Men mitt i hans desperation över allt oförståeligt som händer sker något mer. Det gnistrar av liv, energi, glädje mitt i all galenskap. Det hela blir till en vacker berättelse om en ovanlig människas liv. Fyllt av passion, längtan och vilja att göra rätt. Samtidigt finns där en kraft som skapar en tornado av obegripliga händelser, upplevelser och rätt många skrämmande stunder. Vad är det som händer honom? Hur kan missmod, magiskt tänkande och ibland rena urspårningar med polisingripande och inläggningar förklaras? Petter funderar en hel del. Att komma till ett nytt land i tonåren, att skiljas från sina vänner, att leva i en familj där vissa ämnen inte berörs. Kan det ha bidragit? Vi vet att långvarig stress är en riskfaktor. Men än idag ligger de flesta orsakerna till schizofreni i det fördolda. Det vore enklare om vi kunde förstå vad som händer. Först då blir det en gripbar sjukdom, först då kan skam och skuld minska, först då minskar det stigma som fortfarande är kopplat till schizofreni. Nyligen har vi kommit att få en ny bild av orsakerna till schizofreni. Sedan länge vet vi att sjukdomen förekommer oftare i vissa familjer och att ärftlighet är den enskilt viktigaste förklaringen. Men vad är då arv? För att det ska bli gripbart måste vi hitta de gener som bidrar och förstå hur dessa påverkar hjärnans funktion. 9
Detta tog sin början på allvar runt 2010 när ett stort antal av världens forskare gjorde något ovanligt. Man beslutade sig för att samverka i vad som kommit att bli världens största psykiatriska forskningsprojekt och kanske ett av de största inom hela det medicinska fältet. För varje sjukdom bidrog forskarna med hela sitt insamlade material av prover och plötsligt kunde man studera tiotusentals prover samtidigt. En ny och märklig bild började växa fram. Det absolut viktigaste fyndet var att gener som är viktiga för immunsystemet och speciellt förmågan att skilja mellan egna celler och främmande celler är avgörande för utvecklingen av schizofreni. Det är gener som vi vet är viktiga för resultatet av transplantation av vävnad men de är således kopplade även till schizofreni. Vad betyder då det? Det är i tidigaste laget att slå fast, men en god gissning är att immunsystemet och processer relaterade till hjärnans mognad har med saken att göra. Helt nyligen kom svenska forskare fram till att en process som har med hjärnans mognad att göra är central för utveckling av schizofreni. Hos oss alla sker en mognad av hjärnan under lång tid efter att vi fötts. En del av mognaden sker genom att antalet kontaktpunkter (synapser) mellan hjärnans celler trimmas ned och blir färre. Det forskarna visade var att om den processen drevs på för kraftigt så ökade risken för schizofreni. Man såg att en sorts immuncell (mikroglia) i hjärnan var överaktiv och att denna ökade aktivitet kunde kopplas till en genvariant inom just det
10