9789180270137 by Smakprov Media AB

Närområdesstudier och utomhuspedagogik i samhällskunskapsundervisningen På vilka sätt kan lokalsamhället användas för årskurs fyra till sex? Neighborhood studies and outdoor education in civics teaching.

Fredrik Olsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet Grundlärarprogrammet årskurs 4-6 Högskolepoäng: 30 hp Handledare: Anders Österberg Examinator: Anders Broman Examinationsdatum: 2021-05-31

Sammandrag Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilken betydelse närområdesstudier och utomhuspedagogisk undervisning knuten till lokalsamhället har för lärare i samhällskunskap, att skapa variation i undervisningen och om samt hur lärare använder närområdet i sin undervisning i årskurs 4–6. Det finns tidigare forskning kring främst natur- och äventyrsinriktad utomhuspedagogik som fokuserar på yngre elever, men mindre kring närområdesstudier, studiebesök och besök från samhället, för ämnet samhällskunskap. De teoretiska utgångspunkterna var Vygotskijs sociokulturella perspektiv och pragmatismen enligt Dewey, som användes för att analysera empirin. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter från fem skolor deltog i undersökningen. I analysen av resultatet framkommer att lärarna ger många exempel på möjligheter till undervisning utomhus och i närområdet men att det finns hinder att övervinna innan man kommer ut ur klassrummet. En slutsats som kan dras utifrån undersökningens engagerade lärare och tidigare forskning är att vi kan drista oss till att konstatera, att utomhuspedagogiken och närområdesstudierna gör stor nytta för de flesta elever. Det som återstår att göra är, att ”kavla upp ärmarna”, utmana hindren och ta med eleverna på deras livsresa både i klassrum och utomhus, för att ge dem minnen och kunskaper för livet.

Nyckelord Utomhuspedagogik, närområdesstudier, samhällskunskapsundervisning, lärares erfarenheter, platstillhörighet, natur- och skogsskola, stadsstudier och studiebesök.

Abstract The purpose of this master thesis has been to examine which meaning neighborhood studies and outdoor education attached to local society has to teachers in the subject of civics, to create variation in teaching and if and how teachers use the local area in their teaching in classes 4–6. There is earlier research mainly around nature and adventure oriented outdoor education focusing on younger pupils, but with less focus on neighborhood studies, study visits and visits from society, in the subject of civics. The theoretical starting points was Vygotskijs sociocultural perspective and pragmatism according to Dewey, that was used to analyze the empirics. The survey was conducted by using qualitative method and semi-structured interviews. Six respondents from five schools participated in the survey. In the analysis of the result, it emerges that the teachers give many examples of outdoor and neighborhood teaching, but there are obstacles to overcome before getting out of the classroom. A conclusion, that can be drawn based on dedicated teachers of this survey and former research is, that we dare to note, that outdoor teaching and neighborhood studies do great good to most pupils. What remains to be done, is to “roll up the sleeves”, challenge the hindrances and bring the pupils on their journey of a lifetime in both classrooms and outdoors, to give them memories and knowledge for life.

Keywords Outdoor education, neighborhood studies, civics teaching, teachers´ experiences, location affiliation, nature and forest school, city studies and study visits.

Innehållsförteckning 1 Inledning............................................................................................................................................4 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................................5 1.2 Definitioner av begrepp ................................................................................................................5 1.3 Läroplanen och kursplanen...........................................................................................................6 1.4 Samhällskunskapsämnets didaktik................................................................................................7 1.5 Syfte .............................................................................................................................................8 1.6 Frågeställningar ............................................................................................................................8 2 Forsknings- och litteraturgenomgång..............................................................................................9 2.1 Betydelsen av närområdesstudier och utomhuspedagogik ............................................................9 2.2 Olika aspekter av utomhuspedagogik .........................................................................................12 2.3 Möjligheter och hinder vid genomförande av utomhuspedagogik ..............................................15 2.4 Närområdesstudier och utomhuspedagogik – ur samhällskunskapsperspektiv ...........................18 3 Teori .................................................................................................................................................25 3.1 Det sociokulturella perspektivet .................................................................................................25 3.1.1 Mediering ............................................................................................................................25 3.1.2 Språk och tanke ...................................................................................................................26 3.1.3 Appropriering ......................................................................................................................27 3.1.4 Den närmaste proximala utvecklingszonen..........................................................................27 3.2 Det pragmatiska perspektivet .....................................................................................................28 3.2.1 Learning by doing................................................................................................................29 3.2.2 Kommunikation och lärande................................................................................................30 3.3 Sammanfattning..........................................................................................................................31 4 Metod ...............................................................................................................................................32 4.1 Semistrukturerade intervjuer ......................................................................................................32 4.2 Intervjuernas frågeställningar .....................................................................................................33 4.3 Urval...........................................................................................................................................34 4.4 Respondenternas bakgrund.........................................................................................................35 4.5 Etiska aspekter och GDPR..........................................................................................................36 4.6 Tillvägagångssätt........................................................................................................................37 4.6.1 Förarbete..............................................................................................................................37 4.6.2 Intervjuerna .........................................................................................................................38 4.6.3 Analys av materialet ............................................................................................................38 4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet .................................................................................38 5 Resultat och analys..........................................................................................................................41

5.1 Resultatet av undersökningen .....................................................................................................41 5.1.1 Betydelsen av utomhuspedagogik och närområdesstudier i lärares undervisning ................41 5.1.2 Platsens betydelse för lärares undervisning och elevernas lärande ......................................42 5.1.3 Möjligheter med utomhuspedagogik och närområdesstudier ...............................................43 5.1.4 Hinder vid arbete med utomhuspedagogik och närområdesstudier ......................................45 5.1.5 Vikten av förberedelser och uppföljning .............................................................................46 5.1.6 Betydelsen av närområdesstudier i samhällskunskap och hur den kan stärka undervisningen i ämnet..........................................................................................................................................47 5.1.7 Sammanfattning av resultatet...............................................................................................49 5.2 Analys av resultatet ....................................................................................................................49 5.2.1 Analys utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv ...................................................49 5.2.2 Analys utifrån John Deweys pragmatiska perspektiv ..........................................................51 5.2.3 Sammanfattning av analysen ...............................................................................................52 6 Diskussion ........................................................................................................................................54 6.1 Resultatdiskussion ......................................................................................................................54 6.1.1 Platsers betydelse för undervisningen..................................................................................54 6.1.2 Möjligheter och hinder med utomhuspedagogik och närområdesstudier .............................55 6.1.3 Betydelsen av förberedelser och uppföljningar....................................................................57 6.1.4 Betydelsen av närområdesstudier och hur den kan stärka undervisningen i samhällskunskapsämnet ...............................................................................................................57 6.2 Metoddiskussion.........................................................................................................................58 6.2.1 Metodval och genomförande ...............................................................................................58 6.2.2 Reflektioner kring intervjuerna............................................................................................59 6.2.3 Analys av intervjuerna.........................................................................................................60 6.2.4 Diskussion kring validitet, reliabilitet och generalisering ....................................................61 6.3 Slutsatser ....................................................................................................................................62 6.4 Vidare forskning.........................................................................................................................63 Referenser Bilagor

1 Inledning Alla minns vi väl vår egen skoltid på gott och ont. De händelser vi råkat ut för, fantastiska lärare vi haft eller lärare som vi minns som orättvisa eller bara som en ”dålig” vikarie? När jag tänker på min egen tid i skolan, minns jag tydligt en del av undervisningen medan jag helt glömt andra delar av de böcker vi läst eller de genomgångar vi haft. Jag har under tiden som jag utbildat mig till lärare för årskurs 4–6 vid Karlstads universitet reflekterat en hel del över vad som speciellt fastnade i mitt minne av undervisningen och vad som gått mer obemärkt förbi. I minnet sitter bland annat polisbesök på skolan, föreläsare i studieteknik, besök på brandkåren, barnens dag på den lokala banken med inlämning av sparbössan samt tårtätning med bankdirektören, kyrkobesök i länet, skolval, jakt efter fågelläten i skogen och besök av dåvarande världsmästaren i frisbeekastning. Andra minnen kretsar kring orientering, skoldebatter, praoperioderna på ett äldreboende och en pappersmassefabrik samt klassens flottarvecka längs Klarälven under fem dagar med skolbesök, korvgrillning och boende på en flotte som vi själva byggde, för att bara nämna några upplevelser. Vad har dessa historiska händelser och erfarenheter gemensamt? Jo, de är alla del av förra seklets aktivitetsbaserade lärande, utomhuspedagogik, studier av och kontakt med närområdet samt det lokala samhället. Dessa funderingar har gjort mig intresserad av att närmare undersöka om variationen i undervisningen var en del i hemligheten bakom vad jag har starkast minnen av idag från min tid i skolan. Vilken inverkan hade kopplingen till närområdet och utomhuspedagogiken, samt om den kan vara en viktig faktor till bestående kunskaper även idag? Detta examensarbete kommer att definiera begrepp, beskriva olika former av studier utomhus och i skolans närområde samt att undersöka kopplingar mellan närområdesstudier, stadsstudier och utomhuspedagogik för att bedriva en varierad undervisning i skolan och med ämnet samhällskunskap i fokus. Forskningen om kopplingen mellan närområdesstudier och utomhuspedagogik i ämnet samhällskunskap, som jag funnit, är inte särskilt omfattande så här vill detta examensarbete bidra till mer kunskap om skolans viktiga uppdrag av att ha en varierad undervisning.

1.1 Bakgrund I läroplanen (2018), Lgr 11, står att ”undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” (s.6) Skolan har också ett uppdrag att förmedla grundläggande värden och att förbereda eleverna för att både leva och verka i samhället. Målet ska nås genom en balanserad och varierad undervisning, både vad gäller innehåll och arbetsformer. Lgr 11 betonar också under rubriken skolan och omvärlden att läraren ska låta eleverna prova olika arbetsformer och arbetssätt. Den understryker vikten av ”samverkan med arbetslivet och närsamhället…” (s.15) för att få en hög kvalitet på sin utbildning. Vidare beskriver Lgr 11 att ett av skolans mål är att eleverna ”har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv…” (s.15) och att ”eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer” (s.14) för att detta kan berika elevernas lärmiljö och utveckla viktiga kontakter för framtiden (Skolverket, 2018, ss. 6-8, 14-15). Ingrid Sanderoth, filosofie doktor i pedagogik och f.d. universitetslektor, Margit Werner, filosofie doktor och tidigare universitetslektor i naturgeografi & Sten Båth, filosofie doktor i pedagogik och f.d. universitetslektor, alla vid Göteborgs universitet (2015), inleder sin bok om närområdesstudier med att referera till lärarstudenters upplevelser av dessa; ”effekten av inlärning blir större när man stimulerar så många sinnen som möjligt.” (s.9) Författarna definierar närområdet enligt följande: ”Med närområdet avser vi det fysiska området i en skolas närhet, som sträcker sig över skolgården ända ut till kommungränsen.” (s.16) Sanderoth med flera skriver också att närområdesstudier inte är något nytt för skolan utan att begrepp som närområde, lokalsamhälle, närmiljö och hembygd funnits i många läro- och kursplaner de senaste hundra åren (Sanderoth, Werner, & Båth, 2015, ss. 9, 16, 21).

1.2 Definitioner av begrepp De viktigaste begreppen i studien behöver definieras. Nationalencyklopedin (NE) (2021) definierar närområde som ett ”område på kort avstånd (från ngt) ofta kring viss bebyggelse e.d.”. De definierar utomhuspedagogik som ”pedagogik som utgår från platsens betydelse för lärandet”. NE förklarar: Termen introducerades under tidigt 1990-tal och kopplas till en pragmatisk reformpedagogisk bildningstradition som ser kunskap som aktivitet. Den bygger på en växelverkan mellan autentiska upplevelser och textbaserat lärande. Praktiskt utövas den i form av tolkning, vägledning och reflektion i natur- och kulturlandskap, där eleven vistas större delen av

undervisningstiden. Undervisningssituationen kan förläggas i både urbana och rurala miljöer, och genom att lärandet förutom utevistelse även förutsätter mer rörelse framhålls ofta de positiva effekterna för elevernas hälsa. (Nationalencyklopedin, 2021)

1.3 Läroplanen och kursplanen I läroplanen (2018), Lgr 11, står det i kursplanen för samhällskunskap att ”kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld” (s.224) och att ”utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.” (s.224) Eleverna ska också ”utveckla förtrogenhet…med demokratiska processer och arbetssätt…utifrån personliga erfarenheter…” (s.224) och ”analysera och kritiskt granska lokala…samhällsfrågor ur olika perspektiv” (Skolverket, 2018, ss. 224-225). I det centrala innehållet av kursplanen i SO-ämnena syns närområdet väldigt tydligt i årskurserna ett till tre på olika områden exempelvis genom: …normer och regler i elevens livsmiljö, hemortens historia, kristendomens roll…på hemorten, religioner och platser för religionsutövning i närområdet, yrken och verksamheter i närområdet, miljöfrågor utifrån elevens vardag och mentala…och fysiska kartor över…närområdet. (Skolverket, 2018, ss. 225226)

När vi sedan kommer till årskurserna fyra till sex i samhällskunskap, finns närområdet inte lika tydligt utskrivet men dyker ändå upp i områden som rör ekonomi och politik igenom ämnen som: …det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner…använder skattepengarna till, vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas, det lokala beslutsfattandet till exempel i elevråd och föreningar. (Skolverket, 2018, s. 227)

I kunskapskraven för SO-ämnena i årskurs tre står det, att ”eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet” (s. 229) och ”eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö…” (s. 229) Det står vidare, att de kan ”undersöka hemortens historia…” (s. 230) och att eleven ska beskriva ”några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet” (Skolverket, 2018, ss. 229-230). I kunskapskraven för årskurs sex står det att eleven har ”kunskaper om olika samhällsstrukturer” (s. 230) och att de ska undersöka hur ”sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska, och politiska strukturer i samhället är uppbyggda.” (s. 230) Eleverna ska också kunna ”undersöka 6

elevnära samhällsfrågor” (s. 230) och ha kunskaper kring ”hur demokratiska beslutsprocesser fungerar” (s. 230) samt kunna resonera kring dem (Skolverket, 2018, s. 230). Andra områden i samhällskunskap som tillhör närområdet kan vara kommunalval, det lokala näringslivet, kyrkoval, lokala samhällsfunktioner, hur elever kan påverka det lokala beslutsfattandet och privatekonomi, (min anm.).

1.4 Samhällskunskapsämnets didaktik Ingegerd Ekendahl, universitetsadjunkt vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, Lars Nohagen, universitetsadjunkt vid centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Johan Sandahl, doktor i ämnesdidaktik vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik och gymnasielärare vid Globala gymnasiet, alla vid Stockholms universitet (2015) skriver att teori och praktik bör integreras i ämnet samhällskunskap och att redan under teorin ta in den praktiska delen genom exempelvis filmad undervisning eller verkliga fallbeskrivningar. De beskriver fem principer om undervisning som funnits med sedan 1960-talet och som ofta förkortas ”MAKIS” (s.19): Motivation, väcka elevernas lust att lära på olika sätt; Aktivitet, elever lär sig bäst vid aktivitet; Konkretion, gör undervisningen konkret; Individualisering, anpassa undervisningen till varje elev; Samarbete, stärker lärandet. Ekendahl, Nohagen & Sandahl betonar också de många olika aspekterna i ämnet samhällskunskap genom att ämnet består av; statsvetenskap när vi studerar politik, sociologi vid studier av mänskliga relationer, nationalekonomi vad gäller ekonomin, kulturgeografi när vi studerar samhällens geografiska utveckling och historia då vi ser hur allt utvecklats över tid. De förklarar grundskolans koncentriska modell vid undervisning av samhällskunskap. Först börjar undervisningen nära elevernas vardag för att sedan stegvis närma sig Sverige och världen. Vidare skriver de om ”casemetoden” (s. 133), som ett interaktivt arbetssätt där verkligheten tas in i undervisningen och sedan kopplas till begrepp och teorier. Avslutningsvis betonar de att samhällskunskapen har ett medborgaruppdrag, men att forskningen ofta har en pessimistisk syn på skolans möjligheter att påverka eleverna i demokratisk riktning (Ekendahl, Nohagen, & Sandahl, 2015, ss. 9, 19-20, 43, 45, 92, 133, 175). Torbjörn Lindmark (2013), studierektor och universitetslektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, skriver i sin doktorsavhandling att många samhällskunskapslärare ser fler och delvis andra ämnen än Ekendahl, Nohagen & Sandahl som delar i samhällskunskapsämnet. Han beskriver den enkätundersökning som han genomförde med svar från 60 gymnasielärare i samhällskunskap i Väster- och Norrbottens län. Syftet var att få svar på hur 7