9789180202817

1

Innehållsförteckning INLEDNING MAT & DRYCK Handla vid golvet Life hack isvatten Spara på frukost Inför ärtsoppstorsdag Stekt ris Bli full med Brittmetoden Tomatsoppa med bröd Gör klyftpotatis på fredag Ha ett portabelt matförråd Löksoppa Indisk linsgryta Vietnamesiska vårrullar Egen glass Röda linser Baka paj Uppgradera snabbnudlarna Morsans bönquesadillas Vinhack Egen sushi Halvera din matbudget KLÄDER & SKOR Sluta röra dig i shoppingmiljöer Skaffa uniform Tänk som Chanel Putsa dina skor Lär dig göra en kapselgarderob Gör ett örhängestest Capsule wardrobe för kontorsmannen Capsule wardrobe för den informelle mannen Den franska kapseln Krydda med en dyr accessoar Barnkläder Aväg dina felköp KROPP & TRÄNING Bli vältränad utan kostnad Minska antalet kosmetikprodukter Fasta Dräp dina frisörkostnader Stiltips inför jobbstarten Strömlinjeforma sminket Glamourtips

7 13 16 18 19 20 21 22 24 26 27 28 29 30 31 32 35 37 38 39 41 43 47 49 51 53 56 58 62 63 65 67 70 72 75 79 81 83 85 86 90 92 94

2

HUS & HEM Låt minimalismen bli din husa Porslin och köksgeråd Konstgjorda växter Bekämpa utbyggen Färre är snyggare Hitta inspiration Banta bokhyllan Tvål Disktrasa Skriv ner dina behov Gör dig av med bilen Köp begagnad bil Hamstra linne Överväg geo-arbitrage Gör allt själv Börja med house hacking Dra ner energiförbrukningen Halvera kostnaden för teknik Dra ner på barnens leksaker Avstå renovering Se över din hemförsäkring Avstå fancy dammsugare PENGAR Förstå tidens betydelse Slaktår Närma dig börsen Välj fonder Andra tillgångsslag Inför månadspeng Tillåten shopping Lönecava Fyraprocent-regeln Upptäck Flamingo-FI Spela död Bli vän med din allmänna pension Bli vän med din premiepension också Investera eller amortera?

Skrota budget Uttagsstrategier Spara till barnen Sluta sila mygg…

97 99 102 104 106 110 111 113 117 119 121 124 126 128 129 130 131 132 134 136 139 141 143 145 147 149 152 155 158 159 161 162 164 166 168 170 173 174 178 179 182 184

3

RESOR & FRITID Minska ditt resande Låna djur Hemester Avstå från sociala medier Anordna temakvällar film Spar pengar på gå-bort-blomman Byt bostad med en vän Börja med frugal skidåkning Omfamna mörkret…

Skratta Res billigt MENTALA KNEP Gör en graf light Köp aldrig något som aktivt säljs på dig Identifiera din guldkant Spara pengar med nudging Inse att din strävan dödar avund Distrahera dig Tänk som en student Lär dig att skilja på skyltarna Lura din hjärna Var sjuk en helg Namnge dina kattungar Gör ett Deep Year Känn dig rik Bena i din bekvämlighetskostnad Bliv ej först på Eder ort Lär dig att hantera börssurret Sluta shoppa med minimalism Lista dina favoritsaker Kartlägg dina rädslor Sammanfattning av frihetsfonden Efterord Källhänvisningar

187 189 192 194 196 198 200 201 202 204 206 208 213 215 216 218 220 223 226 228 230 232 234 237 239 241 244 247 249 251 253 255 257 259 261

4

INLEDNING När jag var yngre ville jag bara en sak och det var att röra mig framåt och uppåt. Plugga, bo utomlands, göra karriär, föda barn, skaffa mer och bättre av allt. Idag är jag nöjd om jag får streama filmfestival och klappa katten. Jag kan inte sätta ett årtal på när det vände för mig, när jag började känna mig proppmätt och längta åt andra hållet. Troligtvis var det några år efter trettio, när minstingens inskolning var klar och jag lyfte blicken för att få korn på nästa etapp. Plötsligt insåg jag att jag var utled på etapper.

Tvärtom ville jag ha tid att göra sådant som jag haft lyxen att ägna mig åt under föräldraledigheterna. Se dagsljus i december, ta en tupplur efter lunch, läsa-skriva-pyssla, rensa och organisera hemma och ha tid att träffa folk som inte var mina kollegor.

Framför allt var jag less på ständig jobbstress, krävande kunder och fladdriga chefer som tog sitt uppdrag på alldeles för stort allvar. Jag hade strävat efter personalansvar eftersom det i min värld betydde att man var kompetent och lyckad. Men i verkligheten var det, åtminstone för mig, bara ytterligare ett stressmoment. Jag tjänade bra, hade tjänstebil, bonus och fick åka på jobbresor utomlands. Men hur kul var de där resorna, givet att jag satt instängd i konferensrum utan att se något av städerna jag besökte? Bilen var fin, men jag satt mest i bilköer med den, stressad för att hinna i tid till jobbet eller hem för att få en skymt av barnen innan läggdags. Min måndagsångest började redan på lördag vid lunchtid så man kan säga att jag de sista åren i yrkeslivet hade runt tjugo ångestfria timmar per vecka, med start fredag eftermiddag.

Vid trettiofem vet jag i alla fall att jag fick nog av att tumlas runt i det corporata och jag skapade lite valhänt en värdepappersdepå med en tanke om att jag skulle bli rik och fri med hjälp av aktier. Mitt sparande gick emellertid framåt med snigelfart och det var först tre år senare, när jag hittade den amerikanska bloggen Mr Money Mustache, som polletten trillade ner. Man kunde mycket riktigt bli fri med hjälp av aktier. Men man var tvungen att spara betydligt mer än jag gjorde då. MMM berättar på bloggen om sin resa mot FIRE – Financial Independence Retire Early – och jag lärde mig att det fanns en enkel formel för ekonomisk frihet: När du sparat ihop till 25 gånger dina årliga utgifter, kan du leva på avkastningen för all framtid, utan att kapitalet minskar i värde. Med 25 gånger dina omkostnader är du varken beroende av lön eller framtida pension. Formeln kallas också för fyraprocent-regeln, eftersom ovan uträkning motsvarar ett årligt uttag på fyra procent från ditt aktiekapital. Du kan med andra ord sätta en siffra 5

på din frihet. Varför ville då jag bli ekonomiskt fri(are)? I början trodde jag att min längtan var ett resultat av jobbstress i kombination med en tjänstemannatillvaro som blev allt mer kafkaliknande för varje år som gick. Idag tror jag att det var en kombination av ovan, men också en längtan efter att göra den ”inre resan”. Owe Wikström skriver i Långsamhetens lov : ”Förr eller senare måste människan företa den mest avgörande av alla resor, resan till sig själv. Denna resa rymmer de svåra frågorna, där möter man gränserna. Uppbrottet är nödvändigt, stillheten är en förutsättning. (...) Men en ungdoms- produktions- och almanacksfixerad tidsålder lämnar sällan utrymme för sådana inre resor.”

Fram till trettio-någonting hade jag i princip bara samlat på mig erfarenheter och prylar. När jag närmade mig fyrtio kände jag snarare för att bearbeta erfarenheterna och för att använda prylarna. Lite som ett Deep Year1, fast under ett flertal år. Kanske för resten av mitt liv? Jag hade vid trettiofem känslan av att det aldrig skulle ta slut. Det fanns alltid en ny arbetsuppgift, en ny budget, ett nästa karriärsteg, ett större hus. Och det hade väl varit i sin ordning om jag åtminstone någon gång ibland nöjt hade kunnat luta mig tillbaka i kontorsstolen och utropa ”Där satt den!

Nu är jag on top of things!”. Eller om jag fått såsa runt och faktiskt leva i det stora huset mer än under ett fåtal, ofta stressiga, timmar om dagen.

Men inget av detta hände. Det bara rullade på.

Vad var det då för en inre resa arbetslivet hindrade mig från att göra? I samma bok av Wikström hittar jag en referens till den brittiska 1900-talsförfattaren John Cowper Powys som menade att: ”Ett hinder för att fördjupa personlighetskulturen, det vill säga att ge sitt liv kvalitet, rymd och glädje, är dels bristen på fritid och dels en kollektiv social, politisk, konsumistisk eller massmedialt centraldirigerad livsföring. (...) Genom att sovra, fundera, skriva av sig och söka sammanhang - ensam eller i stilla samtal - blir världen och man själv tydlig.” Kvalitet, rymd och glädje var tre saker som inte toppade listan i mitt liv när jag 2017 sa upp mig från mitt jobb som försäljningschef för att testa en sista livlina: Ett litet riskkapital-bolag.

Men start-up:en var varken spännande eller livsbejakande. Snarare ännu stressigare och än mer kafkaesque. År 2018 fick mitt tjänstemannaliv ett abrupt slut genom avsked. Jag beslöt mig då för att inte hoppa in i jobbsökarcirkusen igen utan drog ur pluggen. I skrivande stund har jag varit borta från tjänstemannalivet i två och ett halvt år. Mitt liv ser helt annorlunda ut idag. Jag, min man och våra tre barn har lämnat Stockholm och 1. Deep Year: Att använda allt man har. Mer om det framöver.

6

bosatt oss på vårt lantställe i Hälsingland. Min man jobbar halvtid och jag har precis avslutat ett årslångt vikariat som journalist, en gammal barndomsdröm. Nu ska jag läsa litteraturvetenskap, enbart för mitt höga nöjes skull. Med risk att låta pretentiös så tror jag att det är just den inre resan jag nu påbörjat. Jag musicerar, går promenader, spelar Yatzy med barnen, småjobbar, läser, bakar, lyssnar på poddar och för långa samtal med folk i såväl den stora som i den lilla världen. Som sparnörd - frugal weirdo försvinner ofta de vanliga ämnena så dessa samtal blir annorlunda jämfört med på den tiden jag helst pratade om jobbstrul eller nästa charter.

Pengar är inte allt och pengar i sig gör dig inte lycklig. Men forskning visar att självbestämmande, det vill säga din förmåga att själv påverka ditt liv, leder till högre nivåer av tillfredsställelse. Själv har jag slutat att jaga lyckan. Lyckan är oförutsägbar och förgänglig. Förnöjsamhet, däremot, är något att sträva mot. När du har tid att sova, vara ute i naturen, umgås med folk du gillar och komma ikapp dina egna tankar, ökar sannolikheten för att du ska känna dig nöjd. Pengar är verkligen inte allt, men de är ett viktigt verktyg för dig som vill skapa utrymme för just förnöjsamhet. För pengar kan köpa tid. Och du behöver tid om du ska företa dig den inre resan.

Vi har i regel en inkomst och vi har ett antal utgifter. Tricket är att öka glappet mellan de två och sätta av så mycket man bara kan i den egna frihetsfonden. Det första sparåret är jobbigast. Nya sparområden ska identifieras och nya rutiner ska införas. Sen kommer belöningen. De nya rutinerna blir det nya normala och du tänker inte längre på dem som uppoffringar. Dina investeringar växer och plötsligt märker du hur din frihetsfond börjar leva sitt eget liv. Den växer av helt egen kraft. Först knappt märkbart, men sen allt tydligare. En dag inser du att du kan gå ner i arbetstid och ändå försörja dig.

Du kan spara dig till ekonomisk frihet även med en helt vanlig lön.

Kan du dessutom tänka dig att ta av själva pengamaskinen när du blir äldre (det vill säga, du önskar inte lämna den intakt till dina barn) kan du trappa ner på din arbetstid eller helt sluta jobba ännu tidigare. Ett stort sparande betyder också att du dragit ner på dina levnadsomkostnader, vilket i sig skyndar på resan mot frihet. En frihet som inte på något vis behöver vara synonym med horisontalläge på fjärran strand utan snarare en frihet att prioritera de saker som är viktiga för just dig. Kanske vill du ägna dig mer åt ett intresse, dina vänner eller din familj eller starta eget. Eller så vill du 7

fortsätta att jobba som vanligt, men med en skön buffert på banken. Den här boken innehåller en mängd tips och idéer kring hur du kan öka din sparkvot. Att investera rätt är bra, men om sanningen ska fram krävs det varken tid eller särskilt mycket kunskap för att regelbundet föra över pengar till ett par indexfonder eller liknande. Att yxa loss pengarna som ska gå in i ditt sparande däremot, kräver sin man.

Den här boken är hardcore. Här ges inga tips av typen ”se över ditt elavtal” för det fattar ju ett barn. Nej, syftet med den här boken är att ge dig rejält effektiva (och sluga) sparknep som ger dig ett sådant klirr i frihetsfonden att det bara sjunger om det. Sparåtgärderna kommer inte att obemärkt smyga sig in i ditt liv. Tvärt om. Många av råden kommer åtminstone inledningsvis att ställa saker på ända. Som din personliga tränare skulle sagt: ”No pain, no gain!” Men nu är mitt tips att ge henom sparken och börja motionera gratis ute i naturen istället. Och att vidta ytterligare ett antal åtgärder som kommer att göra dig fri snabbare än du hinner säga utvecklingssamtalsmall.

Efter den initiala kallduschen det innebär att övergå från the high life till en lågintensiv och frugal livsstil kan du komma att uppleva något märkligt. Att sparresan faktiskt är rolig. Det är rätt tillfredsställande att hitta kreativa utvägar istället för att köpa lösningar. Många som strävar mot FIRE eller semi-FI blir rätt förtjusta i det enkla livet och slutar att se sparandet som en uppoffring. Man börjar uppskatta det man har, snarare än att sukta efter det man inte har. En del anammar minimalismen. Man röjer och rensar tills man bara har kvar det man verkligen använder eller gillar. Och vips så har det synsättet smittat av sig på det sociala livet. Ut åker energitjuvarna och lämnar plats för stärkande bekantskaper. En dag upptäcker du att du inte längre behöver anstränga dig för att hålla dig borta från shoppingmiljöer. Den frugala livsstilen, maxad med friluftsliv och kreativa projekt, har inte plats för galleriahäng eller timmar framför köpsajter. Man har – tada – blivit nöjd! Folk upptäcker också att den sparsamma livsstilen är miljövänlig. Fast fashion fasas ut mot begagnat.

Bilen ersätts av cykel och kollektivtrafik. Kött fasas ut mot grönt. Bättre ekonomi, miljö och hälsa, en sparsam livsstil är som ett kinderägg.

Jag gratulerar dig därför till att du börjat läsa denna bok och hoppas att du kommer att finna lika stort nöje i sparresan som jag. Och glöm inte: Även som ekonomiskt fri kan du fortsätta att jobba precis som du gör idag. Men det blir betydligt roligare när du vet att du närhelst du önskar kan resa dig upp och gå. Nu följer i princip samtliga råd jag skrivit om 8

på min blogg, Fru Efficient Badass. Till många sparknep lägger jag ett estimat1 på hur skillnaden mellan ursprungsutgiften och den sparsamma utgiften skulle kunna prestera i form av börssparande på tio år. Jag kallar dessa besparingar för ”Frihetsfonden”. Det är a och o att du regelbundet påminner dig själv om hur en sparåtgärd påverkar din frihetsfond. Det är exempelvis jobbigare att själv planera och handla än att få hem färdiga matkassar. Men om du varje månad gör en uppföljning där du ser hur din nya rutin sparar tusentals kronor, blir det lättare. Om du dessutom räknar ut vad dessa tusenlappar blir efter tio år på börsen, kommer du att skratta hela vägen till lågprisbutiken. Tricket är att löpande motivera din hjärna att hålla fast vid de sparsamma rutinerna. Du måste bygga frugal motståndskraft så att du klarar det maratonlopp som sparresan innebär.

Men lyckas du med det, blir du oövervinnerlig. Jag rekommenderar starkt att du vid resans start skapar en frihetsgraf; ett papper med årtal på X-axeln och belopp på Y-axeln. Där plottar du regelbundet, minst två gånger per år, in storleken på din frihetsfond.

Häng grafen på insidan av garderobsdörren eller på något annat ställe du ofta passerar. Titta på den då och då, beröm dig själv för dina framsteg.

Det ögat ser, det handen gör.

Mvh/ FruEfficientBadass 1. Ett mycket ungefärligt sådant, ska tilläggas.

9

MAT & DRYCK

10

Beräkningarna i det här kapitlet baseras på Konsumentverkets estimat kring matkostnader 1. För att få fram en snittkostnad för en ”normalmåltid” använder jag siffror som motsvarar en familj med två barn i spannet 6-13 år. En familj av den här storleken lägger enligt Konsumentverket 9 480 kronor i månaden på mat om all mat lagas hemma. Det ger en snittkostnad per dag på 316 kronor (i en månad med 30 dagar). Jag har i mina beräkningar antagit att matpengen fördelas enligt nedan: • 50 procent på middag (158 kronor) • 30 procent på lunch (95 kronor) • 20 procent på frukost (63 kronor) Ovan siffror använder jag i de punkter där jag beräknar hur ett visst recept står sig pengamässigt mot en snittmåltid. I andra punkter talar jag mer övergripande om post ”matbudget”, sådant du kan göra när du handlar.

Eftersom de flesta familjer äter lunch utanför hemmet använder jag då en annan siffra från Konsumentverket nämligen den för ”två vuxna och två barn 6-13 år som äter lunch utanför hemmet”, det vill säga 7 290 kronor per månad.

I fotnot anger jag också matbesparingarna för singelhushållet. Ett singelhushåll, där alla måltider äts hemma, bör enligt Konsumentverket ligga på 2 750 kronor per månad. Motsvarande fördelning per måltid blir: • 50 procent på middag (46 kronor) • 30 procent på lunch (28 kronor) • 20 procent på frukost (18 kronor) Ett singelhushåll som äter alla vardagsluncher utanför hemmet antas handla mat för 2 120 kronor per månad och det är denna siffra jag använder när jag redogör för besparingar kring mathandling mer generellt.

Enligt Konsumentverket lägger vuxna 1 960 kronor på utelunch per person och månad vilket motsvarar 98 kronor för en restauranglunch. Det är denna siffra jag använder när jag beräknar matlådans besparing.

1. Konsumentverket: ”Koll på pengarna 2021” 11

Handla vid golvet Jag har ett förflutet inom det som kallas FMCG (Fast Moving Consumer Goods - saker du köper i mataffären). Den är dessvärre inte sådär Mad Men-skojig på marknadsföringssidan som man kan tro. Det handlar, som en före detta kollega så träffsäkert beskrev det, mest om att ”snurra runt i Excel och hantera jobbiga kunder”. En central del av försäljningsarbetet är att jobba för att arbetsgivarens produkter ska få en säljande placering i hyllan. Varenda hyllcentimeter är centralt planerad och de leverantörer som säljer mest alternativt ger mest marknadsstöd, får bäst placering.

Det vill säga i ögonhöjd. Det vet man eftersom branschen har lagt stora summor på att i åratal genomföra så kallade ”eye tracking studies” för att se hur kundens öga rör sig över en typisk hylla1.

Allra bäst går det för produkter som exponeras på gavel eller som står på golvet precis när du kommer in i butiken. Dessa placeringar kommer med en extra fet prislapp (för producenterna alltså) så det är i regel bara de största varumärkena, alternativt kedjans egna varumärken (så kallad EMV) som står där. EMV tillverkas nästan uteslutande av märkesleverantörerna och kan vara en del av en överenskommelse: ”Okej, ni får flest hyllplatser för er sill, men då ska ni också leverera den sill vi sätter vår egen logga på och som vi sen lägger två spänn under er”. Om kedjorna själva fick välja skulle de nog bara vilja sälja EMV och betalande märkesproducenter. Men det går inte. Kunden vill ha diversifiering och prismix. Det här vet kedjorna och man låter därför även de andra leverantörerna få vara med på ett hyllhörn lite på nåder. Många av de här leverantörerna betalar bara lite i marknadsstöd. En del betalar inget alls, förutom den marginal som försäljningen av deras varor ger (vilket enligt min mening borde vara det enda kriteriet i en sund affärsrelation). Dessa leverantörer ges därför en sämre placering i hyllan, på de ytor som inte presterat så bra i tidigare nämnda ögonrörelsestudier. Ungefär så här ser det ut: • De företag som betalar mycket marknadsstöd eller som är marknadsledande: ögonhöjd.

• De företag som varken betalar mycket marknadsstöd eller har så stor marknadsandel: över eller under ögonhöjd.

• De billigaste varorna, låt oss kalla dem ”det snåla alibit”: vid golvet.

1. ”Altruistisk forskning” 12

Vi tar ett exempel från tehyllan. Längst ner till vänster står det billigaste teet (35 öre per påse).

Längst upp till höger står det dyraste (2:35 kronor per påse). Du får alltså sju gånger så mycket te för pengarna genom att handla nära golvet. På bästa plats ligger kedjans eget varumärke, som med rätt stor sannolikhet produceras av en märkesleverantör eftersom kedjan, såvitt jag vet, saknar egna plantager.

I kaffehyllan såg upplägget snarlikt ut. Längst ner till vänster låg ett bryggkaffe för 53:90 kronor kilot och längst upp till höger ett kaffe för 104:32 kronor kilot. I mitten upptogs ett helt hyllplan av ett storsäljande märke. Gissningsvis hade leverantören utsetts till ”kategorikapten” som är en efemär för den producent som får betala mest marknadsstöd. Grundregeln är alltså: Börja nerifrån vänster och jobba dig upp om du vill handla billigt.

Mataffären är omsorgsfullt riggad för att kunden ska handla mer.

Det är inte en slump att mjölken står längst in, att det bakas bullar i eftermiddagsrusningen eller att det ligger styckförpackade godisbitar i kassan.

Mitt bästa sparknep gällande mat är att avstå från att handla hos de mer profilerade kedjorna och istället handla i en lågprisbutik. Om du av olika skäl bara kan handla hos de stora kedjorna, titta ner mot golvet. En tvåbarnsfamilj skulle utan svårigheter kunna minska sina matkostnader med runt 15 procent på detta vis, vilket motsvarar 1 094 kronor i månaden1.

FRIHETSFONDEN 1 094 sparade kronor i månaden i en indexfond med en genomsnittlig årsavkastning på 8 procent, ger om tio år:

197 000 kronor

(varav 66 000 kronor i avkastning)

1.Singelhushåll: En besparing på 318 kronor i månaden blir 57 000 kronor på tio år.

13

Life hack isvatten Nu ska ni få ett ”life hack” som kidsen säger. Knepet kan tyckas löjligt enkelt, men eftersom jag till dags dato inte sett någon använda sig av det, delar jag här med mig. Det handlar om att ha tillgång till iskallt respektive svalt vatten under dagens alla timmar. Exempelvis då du är på resande fot.

Knepet kräver en initial investering på runt 15 kronor (kostnaden för en liten pet-flaska).

• Fyll en liten pet-flaska till hälften med vatten. Mer om det är sommar, mindre om det är vinter.

• Lägg pet-flaskan i frysen över natten, i en sluttande vinkel med korken uppåt. Annars riskerar vattnet att frysa till i mynningen och då är det svårt att gå vidare till nästa steg.

• Ta ut flaskan morgonen efter och fyll den med kallt kranvatten.

Ibland måste flaskan stå och tina upp någon minut innan du kan få upp korken. Så där! Nu har du iskallt vatten hela dagen, mer än man kan säga om vatten köpt i kiosken. Detta knep funkar naturligtvis på alla drycker som ska drickas kalla. Exempelvis barnens utflyktsdryck, saft till stranden, vitt vin till biosalongen et cetera. Flaskan funkar då också som en kylklamp till annat som ska hållas kallt.

FRIHETSFONDEN Att köpa vatten i kiosk eller servicehandel två gånger i veckan kostar runt 50 kronor. Dessa pengar, placerade i en indexfond med en genomsnittlig årsavkastning på 8 procent, blir på tio år:

36 000 kronor

(varav 12 000 kronor i avkastning)

14

Spara på frukost Jag är mycket förtjust i att förenkla vardagen. På detta sätt frigör jag utrymme i min hjärna och kan tänka stora tankar. Nu ska det handla om frukost. Min frukost bestod förr om åren oftast av smörgås med pålägg, juice och ägg. För några år sedan strömlinjeformade jag den emellertid till att bestå av havregrynsgröt med äppelmos och mjölk. Det ursprungliga skälet var att jag ville förenkla, det vill säga ha en snabb och standardiserad frukostvariant. En sekundäreffekt blev att jag sparade stålars. En vuxen lägger i snitt 540 kronor på frukost per månad. Ett storpack havregryn, en burk äppelmos (från hyllan längst ner vid golvet) och sex liter mjölk kostar under hundralappen. Jag slipper tänka och får betalt för det. Det är vad jag kallar en win-win.

Min ”då”-frukost var tidskrävande i flera led. Mer tid för att handla varorna och mer tid för att tillaga dem. Jag gjorde en manisk Excelsnurra på det här och kom fram till att jag sparade en och en halv vecka per år på denna förändring. På helgerna äter jag emellertid inte havregrynsgröt.

Då gör vi oftast brunch, vilket betyder att vi slår ihop frukost och lunch.

Vinst i såväl tid som pengar.

I detta exempel vågar jag bara räkna på en vuxen eftersom det inte är alla barn som gillar gröt. Men en skillnad på 440 kronor i månaden blir pengar det med.

FRIHETSFONDEN 440 kronor i månaden i en indexfond med en genomsnittlig årsavkastning på 8 procent, blir på tio år:

79 000 kronor

(varav 27 000 kronor i avkastning)

15

Inför ärtsoppstorsdag Ärtsoppa är en av våra äldsta rätter. På den gamla goda tiden, det vill säga fram till 1982, var ärtsoppa mer eller mindre standard på torsdagar.

Idag lever ärtsoppan en mer undanskymd tillvaro. Det är oklart varför eftersom den är helt fantastisk. Den är nyttig, miljövänlig, enkel att göra och framför allt är den billig. Om du köper färdig ärtsoppa på korv får du en måltid för fyra för trettio kronor. Jag skulle emellertid uppmana dig att gå steget längre och göra den från grunden. Inte bara är det ännu billigare, det är mycket tillfredsställande att tillaga en måltid från scratch. Ett kilo torkade ärtor kostar runt femton kronor och för oss fem räcker det till två torsdagar och eventuellt ett par restluncher. Lägg på priset för två gula lökar, lite buljong och timjan och du har en middag som kostar tio kronor för en hel familj.

Varför är det här viktigt? En familj med två barn i skolåldern lägger 158 kronor på en vardagsmiddag. Om du fyra gånger per månad lagar en familjemåltid som kostar tio kronor, sparar du 592 kronor per månad eller drygt 7 000 kronor per år. År ut och år in, eller tills det att du ledsnat på ärtsoppa1.

FRIHETSFONDEN Genom att äta ärtsoppa varje torsdag sparar en tvåbarnsfamilj runt 592 kronor per månad. Dessa pengar, placerade i en indexfond med en genomsnittlig årsavkastning på 8 procent, kommer om tio år att ha vuxit till:

107 000 kronor

(varav 36 000 kronor i avkastning)

1. Singelhushåll: En besparing på 172 kronor per månad blir 31 000 kronor på tio år.

16

Sammanfattning av frihetsfonden Om man summerar alla de räkneexempel jag angivit i boken landar vi på en frihetsfond på 3,2 miljoner kronor om tio år, förutsatt att börsen ger en avkastning på runt åtta procent. Jag har i dessa exempel varken räknat med inflation, skatt eller fondavgifter så de får tas med en nypa salt. Jag är medveten om att det finns ett antal tankevurpor i ovan antagande. Det är exempelvis inte helt sannolikt att du kommer att spara pengar på frugala skidresor om du inte åker skidor. Det är heller inte så troligt att du kan sporta ihop en kvarts miljon på att styra upp barnens klädbudget om du inte har några barn 1.

Men det kan ju även tippa åt andra hållet. Du dricker inte vin över huvud taget och mitt spartips vin blir slösaktigt i jämförelse. Du kanske säljer ett outnyttjat fritidshus, en bil eller en båt och bam, du gör slarvsylta av mina estimat. Lite uthyrning av gästhus eller tre resfria år istället för mina föreslagna två, gör även det stor skillnad mot mina antaganden. Eller så gör du något dramatiskt, av typen gör dig av med din leasing-SUV, ställer in den planerade utbyggnationen av villan och flyttar istället till en lägenhet. Eller så säljer du den dyra bostaden i stan och skaffar ett avsevärt mycket billigare boende i småstad eller på landsbygden. Plötsligt förändras spelplanen på ett radikalt vis. Ekonomisk frihet är i stor utsträckning avhängig av din fantasi och din förmåga att tänka utanför boxen, som man säger på corporate bullshitiska. Du måste själv avgöra vilka av mina knep som är applicerbara på ditt liv och komplettera med det jag missat. Men om vi leker med tanken på att du om tio år lyckats skrapa ihop en frihetsfond på tre miljoner kronor kommer du att ha ett antal olika valmöjligheter. Exempelvis kan du: • Fortsätta att jobba, låta frihetsfonden växa vidare och bli en Buffet.

• Ta ut fyra procent per år, vilket ger 10 000 kronor per månad.

• Ta ut fem procent per år, vilket ger 12 500 kronor per månad.

• Ta ut sex procent per år, vilket ger 15 000 kronor per månad.

• Ta ut sju procent per år, vilket ger 17 500 kronor per månad.

Ju äldre du är, desto mer kan du tillåta dig att ta ut ur frihetsfonden. Om du om tio år bara har ett fåtal år kvar till vanlig pension kan du fläska på ordentligt. Jag rekommenderar att du för in dina siffror i en räknesnurra av 1. Å andra sidan är avsaknad av såväl skidresor som barn ännu bättre för ekonomin.

17

den typ som Financial Mentor tillhandahåller (se länk i källhänvisningen) och räknar på det mer noggrant.

En självklarhet att slänga med på sparresan är: Du har råd med i stort sett vad som helst, men inte med allt. Jag köper parfymer från Chanel. Jag dricker vin och går på yasuragi. Jag köper enstaka lyxaccessoarer secondhand och kan ibland äta lunch för tre hundra spänn. De här sakerna gör mig tillfreds varför jag beslutat mig för att låta dem vara kvar. Men jag har i princip slutat att köpa nya kläder. Vi åker inte längre på årlig charter och vi köper all mat i lågprisbutik. Om du prioriterar med omsorg kan du tillåta dig enstaka utsvävningar, utan att din sparplan äventyras. Om jag skulle spontanplocka två tips att dra igång med från den här boken hade det varit: • Kartlägg dina kostnader från föregående år och ge dig på de mest kostnadstunga kategorierna först.

• Bli minimalist. Det är svårt att göra av med pengar om ditt mål att konsumera byts mot ett diametralt motsatt mål nämligen att avyttra saker 1.

Med det sagt kan det också vara bra att börja med en liten, konkret åtgärd.

Som att byta ut sin vanliga disktrasa mot en i lin. Den blir en daglig påminnelse om din strävan och du får en tillfredsställande känsla av att vara igång. Boken inleddes med ett citat av Morgan Housel, författare till Pengars Psykologi. Jag avrundar med en passage från samma bok 2: ”Att spendera bortom sina grundläggande behov är mestadels en återspegling av ego, ett sätt att spendera pengar för att visa människor att du har (eller hade) pengar. Om du ser det på det sättet, så är ett av de mest kraftfulla sätten att öka ditt sparande inte att öka din inkomst. Det är istället att öka din blygsamhet.

När du definierar sparande som gapet mellan ditt ego och din inkomst inser du varför många människor med bra inkomster sparar så lite. Det är en daglig kamp mot instinkten att sträcka ut påfågelfjädrarna och försöka hålla jämna steg med andra som gör detsamma.”

1. Läs ”Hejdå saker” av Fumio Sasaki, se källförteckning.

2. Housel, s. 94

18

Efterord Jag vill med den här boken visa att man, nästan oavsett lön, kan spara sig till större ekonomisk frihet. Jag vet inte vem du är eller vad du har för förutsättningar. Kanske är du: • Skuldsatt med kortfristiga lån av typen konsumentkrediter • Löntagare med rädsla för att förlora jobbet eller för att bli sjuk • Frihetslängtare i största allmänhet • Höginkomsttagare som trots det lever från lön till lön • Carl XVI Gustaf som har svårt att få apanaget att räcka Oavsett utgångsläge leder en sparsam och lågintensiv livsstil till omedelbara lättnader. Avbetning av skulder leder så småningom till ett neutralläge.

Därifrån kan du bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter. Nu är steget inte långt till att kunna göra månatliga investeringar. Men redan från första dagen, det vill säga då du slutar med okynnesshopping, regelbundna restaurangbesök och onödiga renoveringar, har du tagit ett avgörande steg mot en bättre ekonomi. Nämligen att anpassa dina levnadsomkostnader till att ligga en bra bit under din lönenivå. Det innebär att du från dag ett är vaccinerad mot de praktiska bekymmer som ofta uppstår i samband med sjukskrivning, arbetslöshet eller föräldraledighet.

Det kan ta emot att införa en ny vana, exempelvis att byta mataffär eller att börja ta bussen istället för att cruisa till jobbet i tjänstebil. Men när du väl är inkörd på den nya butiken eller bussresan kommer din hjärna inte att ägna det en tanke. De nya vanorna löper på i bakgrunden, som ett antivirusprogram. Då kan du ta tag i nästa förändring. Sen nästa, och nästa. När du är uppe i en tio-femton ändrade vanor kommer pengar att börja ansamlas på ditt lönekonto. Till skillnad från när du var consumer sucker kommer de heller inte att gå upp i rök. Din månadspeng håller stenkoll på varenda krona. Det är dessa inkrementellt implementerade och nästan osynliga vanor som kommer att ta dig till ekonomisk frihet.

Jag kan inte nog betona vikten av att prioritera belöning och ett visst mått av lyx under din sparresa. Drick lönecava och dansa efter din sparöverföring den 25:e (varenda månad!). Köp en ny kashmirtröja (istället för fem i akryl från fast fashion-butikerna). Säg ja till fancy pancy vinlunch med väninnorna någon gång ibland (och betala med din månadspeng).

Det är inte de här utsvävningarna som kommer att sabba din frihetsplan.

19

Tvärt om. Det är just dessa vanor som kommer att bygga din motståndskraft och ge dig ett förnöjsamt och härligt liv även under resans gång, utan att du hemfaller åt kompensatoriska tröstbeteenden.

Som jag tidigare nämnt är ett smart sparande också otippat kul (det är sant!). Lek med det. Utmana dig själv. Låtsas att du på riktigt är en student och tänk studentikosa tankar i ditt huvud. Tävla mot dina utgifter föregående månad. Skriv ner framstegen i ett dokument som du då och då göttar dig åt (exempelvis under eonlånga jobbmöten). När du kommer hem från lågprisbutiken, kolla upp vad motsvarande varor hade kostat på dyrbutiken och lägg skillnaden i en sparsnurra1 för att se vad din nya vana kommer att generera i pengar på bara tre, fyra år. Kolla youtube-klipp på temat ”capsule wardrobes”, ”bathroom decluttering” och ”minimalist challenges” och det kommer att spritta i kroppen av längtan att ta sig an ditt eget hem. Konkretisera dina drömmar. Klipp ut bilder och citat och gör en mood board. Hur ser ditt fria(re) liv ut? Jämte mood boarden hänger du din frihetsgraf. Där har du det: Drömmen på den ena sidan, verktyget på den andra. Inget kan stoppa dig nuuu.

1. Exempelvis den från Rika Tillsammans, se ”Verktyg” längst bak i boken.

20