9789180079921

JAN NILSSON

PRODUKTUTVECKLING I FÖRÄNDRING

GUIDE LINES

Produktutveckling i förändring

Produktutveckling i förändring - Guide Lines -

Lean Development Konstruktion /Utveckling

Copyright Jan Nilsson

Produktion

Produktutveckling i förändring Innehåll Prolog.

4

1. Utvecklingsfilosofi

6

2. Verktyg 8 2.1. FMEA / Feleffekanalys 2.2. QFD 2.3. CAD 2.4. FEA 2.5 CAE 2.6. PDM 3. Modularisering 4. Personal

17

5. Kunden

18

6. Ekonomi

18

8 9 13 14 15 15 16

7. Integration, samspel produktutveckling – marknad - produktion 19 7.1. Marknad 7.2. Produktion 7.2.1. Produktionsplanering

19 21 21

8. Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö 8.1 Kvalitet 8.2 Miljö 8.3 Arbetsmiljö 8.4 Ordning och Reda, 5s eller 5+5=10s!

21 22 24 25

9. Lagar, avtal och normer

Copyright Jan Nilsson

25

-2-

21

Produktutveckling i förändring 10. Utvecklingsplanering och dess steg, inom ”Rapid Design” 11.1 Projektbeställning och definition 11.2. Projektorganisation, ansvar och fördelning 11.3 Riskanalys och konstruktionsgenomgångar 11. Lean devolpment – en process Referenser:

32

36

Copyright Jan Nilsson

-3-

27

29 30 30

Produktutveckling i förändring Produktutveckling I förändring eller Development in transition (DIT)

Prolog.

Denna guideline är skriven mellan åren 1998-2002,2006-2008, 2019-2022, och är ett utdrag ur en kommande bok i ämnet.

Under denna tid har industrin radikalt förändrats. Det är därför inte min avsikt i denna guideline, att djuploda inom ett specifikt ämne eller område utan mer belysa en helhetssyn. Att skaffa helhetssyn, är något som jag eftersträvat under alla mina år som tekniker och ledare. Jag tror att många efter mig kommer att vara betjänta av att ha just denna bild också. Med helhetssyn kan man identifiera byggstenarna och sätta in resurser och åtgärder på rätt ställe, eller där man bedömer ger mest effekt. Skapandet av Rapid Design som en flexibel process för produktutveckling, är just att hitta rätt fokus med korta omställningstider, vilket kan uppnås om helheten är känd och dess effekter. Jag tror inte på ett framgångsrikt arbete inom lean production om man inte har landat i lean development. När man tänker produktutveckling ända från forskningsstadiet till kund inklusive eftermarknad, då har man kommit långt! Lean production borde egentligen inbegripa hela företaget inte del av det, som jag ser det.

Copyright Jan Nilsson

-4-

Produktutveckling i förändring Nedanstående bild ska ge en överblick på vilka avsnitt vi kommer att behandla samt dess interaktiva betydelse i en komplex processtyrning. Syftet med begreppet som jag kallar ”Rapid Design”, är att få en högre omsättningshastighet på produktutvecklingsprocessen utan att tappa kvaliteten.

Min ambition med denna guideline, har varit att beskriva ett tänkt flöde genom företaget ur perspektivet produktutveckling.

Produktutveckling är ofta en eftersatt resurs och i de flesta fall, dyrbar ur flera aspekter, därför förtjänar den ett mycket större fokus – det skulle alla tjäna på!

Copyright Jan Nilsson

-5-

Produktutveckling i förändring 1. Utvecklingsfilosofi Att bedriva en konstruktiv utveckling av produkter och medarbetare är ett utmanade arbete i flera dimensioner. Det kan heller inte sägas vara tidsatt utan är ett ständigt förändringsarbete.

Vilka mål bör man då ställa upp i ämnet? Det finns naturligtvis många, men om man pratar huvudmål täcker man nog in det mesta med följande: ✓ Förkorta ledtider i projekt ✓ Förkorta ledtider gentemot produktion ✓ Produktutveckling skall innehålla ledord såsom kostnadseffektivitet, kvalitet, miljö och arbetsmiljö. ✓ Göra rätt sak i rätt tid, och om vi omformulerar detta erhåller vi det viktigaste målet ✓ Styra på mål som medför marknadsnärvaro och intern lönsamhet.

Vi förutsätter här att marknadsavdelningen har gett oss information om att marknadsandelar och marknadsutvecklingen motsvarar företagets plan på lönsamhets –och kostnadsberäkning.

Vad menar jag annars med marknadsnärvaro? Det är ett samlat ord för att genom rätt kvalitet, rätt pris och leveransförmåga skapa förutsättningar för att uppnå mål inom marknadsandelar, kundnöjdhet och god ekonomi. Det är självfallet viktigt att alla mål bryts ner till lämpliga nivåer inom varje specifik process.

En heltäckande utvecklingsavdelning bör innehålla följande huvudavsnitt:-

Copyright Jan Nilsson

-6-

Produktutveckling i förändring ❑ ❑ ❑

Produktvård Nyutveckling Kundanpassning

Produktvård.

Har man en tillräckligt stor organisation drivs detta ihop med en produktchef från till exempel marknad. Med ett PDCA-system (Plan-Do-Check-Act), kan man hela tiden förbättra sin produkt.

Input är kunddata, service eftermarknad, produktion och kvalitet. I begreppet kvalitet ryms reklamationshantering och produktionsdata. I ett mindre företag får man driva produktvården antingen genom ett gemensamt råd eller genom en funktionsavdelning. Bra input till detta forum kan vara förbättringsgrupper, marknadskontakter och kvalitets/reklamationsansvariga.

Nyutveckling.

Att bedriva nyutveckling är varje ägares och företagsledares ansvar. Alltför många gånger har historien upprepat sig med ”att nu har vi gjort allt”, ”kunden vill inte ha något annat än detta” etc etc. Man upptäcker oftast fenomenet när det är för sent, och då är ”skeppet” oftast mycket tungt och kostnadskrävande att vända. Man skall alltid bedriva ett proaktivt utvecklingsarbete. Åk bort, jobba i grupper samla indata, konkurrensdata, teman, brainstorma etc. Skapa sedan en plan som kan prioriteras utifrån olika perspektiv, förankra sedan i företagsledningen, kunder och eventuellt ägare.

Upprepa detta varje år i en form av arbetscykel. Använd sedan någon eller några av de metoder jag listar i kommande avsnitt.

(2.2, 3, 9 och 11 till exempel)

Copyright Jan Nilsson

-7-

Produktutveckling i förändring Kundanpassning.

Om kundanpassning kan sägas och skrivas mycket. I slutet av 80 –och början av 90-talet skulle man inte ägna sig åt någon anpassning, det var dyrt och olönsamt. Men pendeln svängde och det var många som inte blev förvånade över detta, ty man måste hela tiden anpassa sin produktion efter marknadskrav inte tvärtom. Jag är övertygad om att den tid inte kommet tillbaka där man säger till kunden ”vi har dessa varianter och vi kommer bara att ha dessa i framtiden också.” Man skall däremot hela tiden arbeta för att kundanpassningar blir en del av totalen på ett vinstgivande sätt. På BT Products AB till exempel vändes en negativ trend på kundanpassningar till något väldigt lönsamt genom bra strategi och marknadslyhördhet.

2. Verktyg Vilka verktyg behöver man för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete? De kan från fall till fall, och inom olika branscher variera något, men dessa täcker väl ett traditionellt utvecklings-koncept.

2.1. FMEA / Feleffekanalys FMEA (Failure Mode and Effect Analysis)-metoden utnyttjas i produktutveckling och processutveckling. Vid planering av nya projekt (produkt-, process-, produktionsanläggningar etc) skall alltid tillämpning av feleffektanalys ingå.

Copyright Jan Nilsson

-8-

Produktutveckling i förändring Det primära syftet är:• •

Att indikera felrisker med utgångspunkt från ett teoretiskt upplägg för att i tid korrigera och sätta in motåtgärder

En väl genomförd FMEA innebär också en värdefull dokumentation, som referens i andra sammanhang/analyser.

Man brukar dela upp FMEA i två arbetssätt:1. Konstruktions-FMEA 2. Process-FMEA Där skillnaden ligger vid genomförandet av FMEA, detaljkonstruktion med K-FMEA resp. metod och processutveckling med P-FMEA. Där man ibland tvingas att göra urval gäller i allmänhet prioritetsordningen:- det som berör person –och produktsäkerhet eller lagkrav - tidigare kända problem - stora ekonomiska konsekvenser FMEA har hittills starkt förknippats inom konstruktions –och produktionsavsnitten, men andra tänkbara tillämpningar kan vara: kraftförsörjning (energi), avfallshantering och inom miljö.

2.2. QFD Quality Function Deployment, eller QFD, som betyder kundcentrerad planering och innebär framtagning av tekniska kriterier. Materialet kan sedan användas som projektunderlag, idéer produktkvalitet.

Innan de sex stegen i metoden beskrivs behövs några kommentarer:

Copyright Jan Nilsson

-9-

Produktutveckling i förändring 1. Även om man tycker sig förstå problemen mycket bra skall man använda QFD-metoden vid all produktutveckling för att lära sig det man kanske inte är medveten om.

2. QFD-metoden kan användas för hela problem och/eller för ett delproblem. De ofta mycket diffust formulerade kraven måste omformas till entydiga och mätbara produktegenskaper. Det går t ex inte att utveckla en bildörr som är ”enkel att öppna” om man inte vet vad som menas med ”enkel”. Innebär ”enkel” en liten öppningskraft, få handgrepp, komfortabelt grepp eller något annat? Svaret måste bli entydigt definierat innan mer tid och resurser investeras i utvecklingsansträngningarna.

3. Det är viktigt att först ta reda på vilka problem som skall lösas och först sedan dessa är helt klarlagda, hur produkten skall se ut och fungera.

Våra kognitiva resurser leder oss normalt till att försöka uttrycka funktionella krav (vad som skall utvecklas) i termer av fysiska former (hur det skall se ut). Dessa minnesbilder favoriserar sedan utvecklingsarbetet i en viss riktning och vi låses av dem. QFD-metoden hjälper oss att komma över dessa kognitiva begränsningar.

4. På samma sätt som vid framtagning av övriga specifikationer kan det vara lämpligt att ta fram QFDspecifikationen stegvis parallellt med den övriga produktutvecklingsverksamheten. Detta gäller speciellt vid ny produktutveckling där det är mycket svårt att tidigt ta fram de önskade produktegenskaperna utan att samtidigt binda sig till speciella lösningar.

Copyright Jan Nilsson

- 10 -

Denna guideline är skriven mellan åren 1998-2002,20062008, 2019-2022, och är ett utdrag ur en kommande bok i ämnet. Under denna tid har industrin radikalt förändrats.

Det är därför inte min avsikt i denna guideline, att djuploda inom ett specifikt ämne eller område utan mer belysa en helhetssyn. Att skaffa helhetssyn, är något som jag eftersträvat under alla mina år som tekniker och ledare. Jag tror att många efter mig kommer att vara betjänta av att ha just denna bild också. Med helhetssyn kan man identifiera byggstenarna och sätta in resurser och åtgärder på rätt ställe, eller där man bedömer ger mest effekt. Skapandet av Rapid Design som en flexibel process för produktutveckling, är just att hitta rätt fokus med korta omställningstider, vilket kan uppnås om helheten är känd och dess effekter. Jag tror inte på ett framgångsrikt arbete inom lean production om man inte har landat i lean development. När man tänker produktutveckling ända från forskningsstadiet till kund inklusive eftermarknad, då har man kommit långt! Lean production borde egentligen inbegripa hela företaget inte del av det, som jag ser det.

9 789180 079921