MI C H ELLE KRA N TZÉ
MA LIN HU LTM A N
KANINFÄRGER
DEL 2
Färgkoder Korsningsscheman Fördjupning i färggenetik
MI KA E LA KÄ LL
kaninfärger del 2
© 2022 Michelle Krantzé, Malin Hultman, Mikaela Käll Illustrationer: Michelle Krantzé, Malin Hultman, Mikaela Käll Omslagsfoto: Malin Hultman Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8007-853-5
Innehållsförteckning 1. Kaninfärgsgenetik - Kromosomer - Genetisk koppling - Mutationer - Melanin - Pigmentets form och spridning
8
2. Päls påverkar färg - Pälsens hårtyper - Normalhårig - Ullhårig (Angora) - Korthårig (Rex) - Satinpäls - Pälscykel och fällning - Vilken pälstyp får ungarna? - Symboler och förkortningar
20
3. Genkoder - Varför använda genkoder? - Att tyda genkoden - Vilken genkod har min kanin?
35
- Korsningsschema - Övning - Att avla bort anlag - Inavel/utavel - Avla in nya färger 4. A-locus - Chinchilla - Zobel - Ryssteckning - Vit rödögd - Vilken färg under det vita?
64
5. B-locus - Järn - Full pigmentering - Japanteckning - Gul
84
5
6
6. C-locus - Havana
104
7. D-locus - Blå
108
8. G-locus - Vilt - Otter - Enfärg
114
9. Övriga 121 - Lutino - K- Brokning - s: Holländarteckning - Xx, xx, wienerteckning och vit blåögd - Vitörad - Wideband - Polygena anlag - Rödförstärkning - Färgintensifierare och förtunningsanlag - P - Silver - Stickelhårig - Övriga pigmentförändringar - Chimär/Mosaik/Somatisk mutation
10. Ögon och pigment - Olika ögonfärger - Klofärger - Är pigmentbrist farligt? - Pigmentets funktioner - Albino/megacolon
155
- Ordlista - Fotocredit - Källförteckning
168 175 177
Förord Denna bok försöker vara så korrekt som möjligt. Vi har gjort ordentligt med research i flera år, pratat med genetikkunniga uppfödare både i Sverige och i andra länder, med domare, utställare och personer utbildade inom genetik. Vi har köpt och läst alla nya och gamla böcker i ämnet som vi lyckats komma över, samt köpt och läst de flesta nyare forskningsartiklar och studier som finns. Men, trots detta så är det så att de flesta man pratar med säger olika, de har olika erfarenheter om hur färger påverkar varandra, om vilka anlag som ska korsas och inte, eller hur kaninfärger funkar i allmänhet. Det verkar inte finnas konsensus till 100% på mer än de grundläggande anlagen. Det är ett svårt ämne! Vi tycker även teorier och funderingar är värda att ta upp, även om det inte finns klara fakta, för att det kan hjälpa andra i sina funderingar och efterforskningar. Själva tycker vi detta är enormt intressant och ni som känner till oss via föreningar, utställningar, hopptävlingar eller kaningrupper på Facebook vet hur engagerade vi varit det senaste decenniet. Vi har fortfarande inte tröttnat. Nu vill vi dela med oss av allt vi lärt oss. Kontakta oss gärna om du vill diskutera något i boken! Det finns mycket intressant att läsa i denna boken även för dig som inte kan eller inte vill lära dig genkoder!
www.kaninklok.com 7
1. Kaninfärgsgenetik
kromosomer - Varje cell i ett djurs kropp har ett visst antal kromosomer som sitter i par. Kaninen har totalt 44 stycken. Dessa är tätt packade med arvsmassa som innehåller den genetiska beskrivningen över hur djuret ska se ut och fungera. De flesta färganlag på kanin sitter endast på fyra av dessa kromosomer.
genetik betyder ärftlighetslära. Det är läran om arvsmassans uppbyggnad och funktion. Kunskap i genetik är mycket användbart när man ska avla på djur. För en god djurvälfärd krävs det att man har grundläggande kunskap i genetik. Detta hjälper mycket när man planerar sina kullar, när sjukdomar eller bettfel uppstår, när man säljer kaniner till andra uppfödare eller när man får frågor av köpare. För en enklare och mer grundläggande genomgång av genetik och färger, se boken “Kaninfärger del 1”. Här kommer fördjupningen i ämnet.
En och samma gen har två varianter (former) på samma plats. Varianterna kallas anlag eller alleler. En allel är inte detsamma som en gen. En gen kan inte bäras, men det kan en allel. En gen kan inte i sig själv vara dominant, utan det är de två allelerna som genen innehåller som antingen är dominanta eller recessiva. Det finns en dominant och stark allel och en svagare “back up”. En som syns och en som inte syns. De båda alleler som sitter på en gen kan ibland påverka exakt samma egenskap, men samtidigt ha helt skilda effekter på denna egenskap. Exempel: B-locus har flera alleler (Be, B, bj, bb) som alla påverkar pälsfärg, men på helt olika sätt. En av dem ger oss färgen vi kallar för madagaskar, en annan allel på samma locus ger oss japanteckning och en tredje skapar färgen vi kallar järn. 9
genetisk koppling - Varje kromosom har bestämda positioner där deras unika egenskaper är placerade. Vanligtvis har egenskaperna lika stor chans att ärvas vidare, men det är faktiskt inte alltid så. Ibland när en kromosom parar ihop sig med en annan, så kan de byta ut bitar av sig själv med den andre. Det kallas “genetisk koppling”. Frekvensen av detta verkar vara vanligare hos honor än hanar. Man anser det vara ett “trick” av naturen och är speciellt gynnsamt i populationer med liten avelsbas och/eller som lever under tuffa förhållanden. Det betyder dock inte att både G och gg kommer att ärvas från samma förälder, utan detta gäller två anlag från olika loci; anlag som har en chans att ibland ärvas ihop. Några genetiska kopplingar som upptäcktes hos kanin mellan år 1920-1940: Havana + vit rödögd Angora + holländarteckning Brokning + holländarteckning Angora + brokning Viltfärg (G)+ wideband Dvärggen + viltfärg (G) 10
Liten ordlista Kromosom - en stor molekyl i cellkärnan. Innehåller individens DNA. DNA - arvsmassa. Denna innehåller alla levande organismers genetiska information. Gen - enhet i DNA:t som bär information för ett visst protein och dess ärftliga egenskaper. Locus - platsen på genen där själva anlaget sitter. Allel - anlag, två på en gen. Inte samma som gen.
K A NINF Ä R GE R D el 2 H ä r kom m er fo r tsättni ngen! L ä r d ig om : * H u r m a n e nke lt r äkn ar ut ge nkod en på si n kani n * H u r f ä rg a n l ag en fung er ar på cel l ni vå * Va rf ör en v i t kani n i nt e är vi t * F örkla rin g ar på be gr epp s om l oc us, so mati sk m u t a t ion och o f ul l ständi g domi nans * Rit a ko rs n ingsschem an * Pä ls e n s u p pby ggna d Den n a ku n s kap ökar gl ädj en i kani n upp födni nge n , s a m t g e r en dj upar e i n si kt och för s tåel se för gen e t i k och a v el.
Tre vl i g l ä s ni ng ! w w w .ka n in klo k.co m