9789180024280

Page 1

© Emma Sundh 2024 Mondial, Stockholm

Form: Kristin Lidström

Foto: © Emma Sundh

Redaktör: Anna Börjesson

Tryckt hos Livonia (Lettland) 2024

ISBN: 97-8918-002-42-80

Attbyggaetthem

halm, lera & återbruk

EMMASUNDH

INNEHÅLL –

FÖRORD 8

Husbyggets tidslinje – steg för steg 12

Flytten till landsbygden 14

Planera ett smart hus 18

Det värderingsdrivna bygget 48

»Bygger ni en medeltidsby?« 64

Bygga med halm 76

Jakten på naturliga material 88

Väggar av lera 98

Bygga med återbruk 126

Uppvärmning, ventilation och isolering 158

Vatten, avlopp, kretslopp, kompost och jordfabrik 172

Drömmen om ett orangeri 178

Bi-dragande trädgård 200

SLUTORD 208

FAKTARUTOR 212

FÖRORD

Det här är boken om två tangentknappande småbarnsföräldrar –med skyhöga topplån och med en stressvägg hotande framför bekymmersrynkan – som ville annat. Lämna stadens bolmande avgaser, refugstora parker, värkande stress, bortdomnade armar och en taxameter av ständigt spenderade pengar, normer och utsläpp. Vi ville borsta av skavet och göra något vettigare med vår tid. Lära oss en massa nytt. Odla, kitta, bygga, reparera, skörda, lagra. Greja! Byta ut himmelsvyer. Från disigt, upplyst flygplans-matrix, till stjärnklara nätter och svalor i skymning. Slippa se soprummen av överfulla kärl signerade »någon annans ansvar« och i stället leva efter devisen »avfall är värdefulla resurser på fel plats«. Uppdatera vokabulären från outsourca och offert till »det här har jag aldrig gjort förut och jag har ingen aning om hur en gör, men detta får jag lösa«. Andas frisk luft och fylla varje ven med handlingskraftig självständighet. Kanske leva längre på kuppen. Eller i alla fall leva kors och tvärs och in i varje hörn.

De två ovan nämnda småbarnsföräldrarna är alltså jag, Emma, och John – min partner in life since jättelänge sedan. Han är teknisk biolog och undertecknad är skribent med inriktning hållbarhet. Det är vi som är vi:et i den här boken och vi lämnade alltså Stockholm med våra två barn och flyttade ut på den värmländska landsbygden för att bygga ett hus av halm och lera – med våra bara händer.

Två som gått från städad stadsuniform till lerig arbetsbralla.

FÖRORD ATT BYGGA ETT HEM 8 9

Luktar livskris och skilsmässa, vi vet. Och livskris kanske det var, men vi väljer att benämna det hantering av liv eller kanske ännu hellre nyfikenhet. Inte heller något äktenskap har vi sågat sönder.

Nu står vårt vackra halmbalshus högt beläget på ett berg, omgivet av en prunkande, bi-dragande trädgård med utsikt över ängar, skogar och odlingar. Till och med utsikt över en sjö om det råkar vara november och alla löv mellan oss och vidderna har emigrerat söderut. Huset är långt ifrån klart, för vi har byggt ett renoveringsobjekt. Eller kanske ett livsprojekt. Och vet ni vad, det har varit kul nästan hela tiden.

Detta är boken för dig som drömmer om ett hus i halm eller för dig som står med ett repigt kök som sett sitt bästföredatum. Eller för dig som vill bygga ut, bygga om, ta hand om det du har. Piffa upp utan att tära på resurserna. Lära dig mer om material och hur en bygger med minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan. Eller bara är nyfiken, älskar att drömma dig bort i andras projekt och vill stega upp nya tankestigar. Utmana normer kring hur vi bygger, bor och vad som är tillräckligt, vackert och eftersträvansvärt.

Välkommen in!

I väntan på bygglov byggdes ett hönshus på hjul. Allt material är begagnat såklart.

HUSBYGGETS

TIDSLINJE –STEG FÖR STEG

Hur bygger du ett hus? Här kommer en trailer på alla steg som vi gjorde för att gå från idé till hus. I den här boken ska vi gå igenom alla moment lite mer grundligt!

Innan du börjar skissa och planera kan du med fördel kolla upp de regler för husbyggande som gäller just där du bor, det kan nämligen skilja sig åt mellan kommuner.

1. Hitta en tomt – gärna högt belägen.

2. Köp tomten.

3. Sätt mål. För vår del: Att bygga ett hus med minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan. Ett komposterbart hus utan tveksamma kemikalier.

4. Skriv en önskelista över vad du vill ha in i huset. För vår del: 1 ½ -planshus med punschveranda. Många fönster åt söder. Gamla pardörrar. Utsikt över köksträdgård. Stort skafferi. Känslan av ett gotländskt kalkstenshus. Ska ta hänsyn till omkringliggande byggnader och bli ett komplement till bygden.

5. Välj ditt anno. För vår del: arbetarbostad från slutet av 1800-talet.

6. Sondera begagnat-terrängen. Var köps begagnat material där du bor?

7. Skissa upp ett stycke drömhus – utsida, fönster, dörrar och proportioner.

8. Fundera på vilken typ av planlösning du gillar – vilka hem har du varit

inne i där det har känts lyckat?

9. Läs på och gör research. Tillgänglighetsregler, krav från kommunen, regler kring vatten och avlopp med mera.

10. Hitta en kontrollansvarig, vi googlade kontrollansvarig och hittade en i närheten (och som förstod huset).

11 . Skissa planlösning.

12. Ställ jobbiga frågor: Går det att bygga mindre? Är ytan ett behov eller vill-höver?

13. Skissa på planlösning en gång till.

14. Repetera tills du når vägs ände för optimal planlösning.

15. Bli gärna en fena på ett digitalt skissprogram.

16. Skissa upp huset i digitalt skissprogram.

17. Tänk ut placering och vinkel på huset. Undersök hur vinden rör sig och hur ni kan dra nytta av det. Fundera också på vilken utsikt ni önskar.

ATT BYGGA ETT HEM TIDSLINJE 12 13

18. Läs på om material.

19. Kontakta en arkitekt att bolla dina skisser med.

20. Anlita en arkitekt som kan hjälpa dig att färdigställa allt du behöver för bygglovet.

21. Beställ nybyggnadskarta via kommun.

22 . Skicka in bygglovsansökan och eventuellt rivningsansökan (om det finns några byggnader som behöver plockas ner).

23. Anlita en konstruktör för att få konstruktionsritningar.

24. Vänta. (Dra med fördel i gång spännande projekt i väntan på svar. En perennrabatt eller kanske ett hönshus på hjul? Eller ännu bättre: Börja renovera fönstren som ska användas i bygget.)

25. Hitta hantverkare – gärna timmermän (de kan allt).

26. Boka möte med kommunen och kontrollansvarig för genomgång.

27 Fira bygglovet!

28 Börja fiska efter begagnat material.

29. Börja bygga grund.

30. Förbered ingångar för avlopp, vatten och el.

31. Hyr byggställning och res den.

32. Bygg klart grunden och lägg syll.

33. Kontakta murare.

34. Bygg och res husstomme.

35. Plocka ner hyrd (dyr) byggställning och skicka i väg. Bygg med fördel en egen byggställning av virke som sedan kommer till användning i bygget.

36. Res takstolar och lägg på råspont (och eventuell presenning om du inte ska lägga taket på direkten).

37. Kontakta rörmokare och elektriker, så att de tidigt är med i processen.

38. Ta bort presenningen på taket och lägg sticktak.

39. Mura upp fundament för skorstenar, i liv med var golvet kommer att ligga.

40. Fyll grunden med cellglasgranulat.

41. Regla upp för de bärande innerväggarna.

42. Lägg ett lager lera på cellglasgranulatet.

43. Mura murstockar och massugn.

44. Bygg väggar av halmbalar.

45. Sätt in fönster och dörrar.

46. Lerklina fasaden första lagret.

47. Lerklina fasaden andra lagret.

48. Gräv för avlopp och vatten.

49. Lägg in armeringsnät på lergolvet med värmeslingor fästa i nätet.

50. Täck värmeslingorna med ett lergolv.

51. Börja bygga innerväggar av träflislera.

52. Spika innertak.

53. Lägg trägolv.

54. Lerklina innerväggar första lagret.

55. Sätt in innerdörrar.

56. Lerklina innerväggar andra lagret.

57 Bygg kök och badrum.

58 . Mura upp för vedspis.

59. Lerklina innerväggar tredje lagret.

60. Hiva in kylskåp, spis och tvättmaskin.

61. Bekläd taket med taktegel och mura skorsten.

62. Lerklina fasaden tredje lagret.

63. Sätt in innerfönster, häng upp lampor och brandvarnare.

64. Bygg fönsterbrädor.

65 Få huset bestiktat och flytta in.

66. Fixa småpiff som att sätta upp hyllor i skafferiet och bygga skåp av spillvirke.

67 Bygg trappa upp till övervåningen.

68. Påbörja bygget med övervåningen.

PS. I olika grupper på sociala medier finns mycket kunskap och inspiration, till exempel i gruppen »Halmbalshusbyggarna« på Facebook.

Flytten till landsbygden

Allt började med ett torp på Gotland. Det blev inkörsporten till tyngre landet-längtan. Vi, som vanligtvis spenderade vardagen i en topplånad lägenhet i Stockholm, slapp helt plötsligt det omöjliga uppdraget att hålla barnen inom den rondellstora parken, valla in dem (gastande!) från den jäktade trafiken och cykelkryssa mellan jobb, förskola och mathandling i ett bolmande hav av avgaser. Där, på landet, fanns … plats. Och vi blev liksom lite … trevligare. Mindre stressade. Barnen kunde springa fritt, cykla utan livet som insats, andas frisk luft, vi kunde odla egen mat, gå i pyjamas utomhus och greja tills solen gick ner. Laga, bygga, gräva, svettas. Tänk om en kunde leva så här – 365 dagar om året? Fylla livet med stora drömmar i stället för enorma lån. Ge livet svängrum?

Sedan slog pandemin till. Samhället stängde, jobbuppdrag försvann över en natt och bankkontot gapade tomt utan hänsyn till tickande utgifter. Vi hade inte längre råd med vårt alltför dyra liv. Eller kanske hade vi det, men till vilket pris? Skulle vi jobba bort hela vårt förstånd, vänlighet och barnens uppväxt? Jobba Drömmen? Att kunna kliva rakt ut i spenaten.

FLYTTEN TILL LANDSBYGDEN ATT BYGGA ETT HEM 14 15

på bekymmersrynka och ett livslångt utgiftskonto för nack- och ryggbesvär, där framför dataskärmen. När min pappa samtidigt blev sämre i den vedervärdiga sjukdomen Alzheimer var det som att bubblan sprack och sorgen sipprade in. Ska jag verkligen vara här, när jag behövs där?

I samma veva sa restriktionerna att vi skulle undvika kollektivtrafiken, vilket ledde till att cykelbanorna fylldes av förstagångs-trampare och bilfilerna med ovana bilister. Dålig kombination. Jag, som vanligtvis cyklade överallt, som aldrig varit rädd i trafiken (trots min brist på plåthölje och förstånd), höll på att bli påkörd två gånger på en vecka. Där och då fick jag nog.

Så vi sålde allt och flyttade till Värmland. Hem till min barndoms bygd. Köpte en tomt med en gammal sommarstugebarack på, ett stenkast från mina föräldrar, och bestämde oss för att bygga ett halmbalshus. En fullkomligt idiotisk, naiv och underbar idé! Jag är uppvuxen på landet, medan min man John är en riktig stadsunge. Vårt landet-längt hade gått i perioder, men suget efter mer grönska var gemensamt och konstant. Första gången jag yppade ett längt efter att bo på landet (något år innan pandemin)

FLYTTEN TILL LANDSBYGDEN ATT BYGGA ETT HEM 16 17
OVAN: Södersidan av huset oktober 2022 och juni 2022. HÖGER: Verkstaden.

sparkade John bakut. Tanken marinerade ett par månader och när han sedan var redo, då var det jag som fick panik. Vid något tillfälle var vi samstämmiga och började förbereda oss. John ställde frågan om möjligheten att jobba på distans på sin arbetsplats, vilket togs emot med viss skepsis. Sedan kom som sagt pandemin och hemmajobb blev ett ord. Att packa ner vårt liv i tidningspapper och flytta våra lättnavigerade, laptop-beroende jobb fick samhällets acceptans. Så vi flyttade. Från välordnad sekelskifteslägenhet rakt in i mina föräldrars gamla verkstad som vi hade gjort i ordning till en under-tiden-bostad på sisådär 30 kvadratmeter.

Från den gamla verkstaden – som också blev ett test-laboratorium för olika byggtekniker som vi ville applicera på vårt hus – kunde vi ta hand om mina föräldrar, avlasta, laga mat och ta vara på tiden som fanns kvar. Och samtidigt påbörja och polera drömmen om ett annorlunda, värderingsdrivet och närproducerat hus – ett lugnare liv bortom topplån och räntor. Livet kändes meningsfullt på något vis. Och bygget fyllde en viktig funktion. Förutom att skapa ett hem, gav byggandet ett lugn i takt med att min pappas Alzheimer sakta (och alldeles för snabbt) monterade ner allt som var just han. Att då traska över till bygget och knuffa in en halmbal på rätt plats, kånka tunga hinkar med lera eller spika ett par brädor höll förståndet i schack. Och jag fick samtidigt se något vackert, beständigt och stabilt växa fram mellan taggiga, utmanande vardagar. Ett hus! Och ett hus som min pappa hade älskat. »Ner med känslorna i huset – då står det bättre« sa en vän efter att min pappa gått bort. Så det gjorde jag. Ett stadigare hus får ni leta efter.

Planera ett smart hus

Man ska bygga monument

Vi drömde inte alls om att bygga hus. Tvärtom. Vår dröm var att hitta ett gammalt hus och polera fram det som någon annan tidigare byggt. Njuta av nötta trösklar och all historia som förflutit innanför väggarna. Ta vid någons annans trädgårdsdröm, gå på expedition bland undangömda pioner och någon ömsint planterad kaprifol. Inte bygga nytt. Så själlöst, historiemagert och platt. Inte alls vi.

Men så hade vi råkat bespetsa oss på min hembygd när det började osa flytt och där säljs inga hus. Folk trivs. Om en har tur kommer det ut någon gammal kåk sisådär vart sjunde år. Gediget utstuderad Hemnet-fantast som jag är har jag tyvärr alltför stor koll på detta. Så vad göra? Först försökte vi köpa en gammal skola ett stenkast från mitt barndomshem, men när det inte gick i lås kläckte min man orden: Äh, ska vi bygga ett hus då? En sekunds betänketid. Ett förbifladdrande minne av att min farbror Gunnar sagt att en minsann ska bygga monument. Sedan hör jag min mun säga: Vi kör.

Första skissen på drömhuset – tveksamma proportioner med fokus på känsla™

ATT BYGGA ETT HEM 18 19 PLANERA ETT SMART HUS
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.