9789179872182

Page 1

SØREN ELMERDAHL HEMMINGSEN


På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.

Art nr 44011 ISBN 978-91-7987-218-2 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Nypon förlag 2021 Nypon förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Koll på kalla kriget Originalets titel: Den kolde krig Författare: Søren Elmerdahl Hemmingsen © Alinea, Danmark, 2019 Översättning och bearbetning: Ann-Charlotte Ekensten 2021 Formgivning och layout: Eva Andreasson Omslag: Nils Olsson Bildkällor: Omslagsbild: istockphoto, s. 7: Benny Thaibert/Shutterstock; s. 9: Everett Collection/Shutterstock; s. 11: Ullstein/Scanpix/TT; s. 13: US National Archives/Scanpix/TT; s. 15: Eric Lafforgue/Alamy Stock Photo; s. 17: AP Photo/ Arpad Hazafi/TT; s. 18: SVT/TT; s. 19: Vitalii Gaidukov/Shutterstock; s. 21 (överst): AFP Photo/TASS/TT, (underst): Polfoto/Scanpix/TT; s. 22: EPA/Neil Armstrong//NASA handout/TT; s. 25: Universal Art Archive/Alamy Stock Photo; s. 27: emkaplin/Shutterstock; s. 29: Kevin Elsby/Alamy Stock Photo; s. 31: AP Photo/TT; s. 33: AP Photo/TT; s. 35 (överst): AP Photo/TT, (underst): AP Photo/Charles Tasnadi/TT; s. 37: Peter Heimsath/REX/TT; s. 38: AP Photo/TT; s. 41: Reuters/Kevin Lamarque/TT; s. 44: The Color Archives/Alamy Stock Photo Tryckt av Adverts, Lettland 2021


Søren Elmerdahl Hemmingsen Översättning och bearbetning: Ann-Charlotte Ekensten



INNEHÅLL EN FARLIG TID

6

KOREAKRIGET 12 UNGERNREVOLTEN 16 RYMDKAPPLÖPNINGEN 19 BERLINMUREN 23 KUBAKRISEN 26 VIETNAMKRIGET 32 KALLA KRIGET TAR SLUT

36

USA OCH RYSSLAND I DAG

40

ÖVERSIKT 42 REGISTER 45


EN FARLIG TID Supermakter

Den här boken handlar om kalla kriget. Det höll

j DIKTATOR En diktator har all makt i sitt land. Diktatorn bestämmer själv och lyssnar inte alls på folket. Ofta finns en stark armé som stöttar diktatorn.

på mellan 1945 och 1989. Det var USA och Sovjet­ unionen som stod på varsin sida. Man säger att kriget var kallt, eftersom de aldrig började kriga på riktigt. Men det var nära flera gånger.

Nya fiender

Under andra världskriget hade USA och Sovjet­ unionen tillsammans kämpat mot Tysklands diktator Adolf Hitler. Men när kriget tog slut blev de snabbt fiender. En orsak var att de inte kom överens om var gränserna mellan länder skulle ligga efter kriget. Sovjetunionen var ett kommunistiskt land som styrdes av diktatorn Josef Stalin. Där fick privat­ personer inte äga hus och fabriker, allt skulle man äga ihop. Den som protesterade mot Stalin sattes i fängelse eller dödades.

6


_

i Efter andra världskriget delades Tyskland och Berlin i två delar: Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR), och Västberlin och Östberlin.

SUPERMAKT

En supermakt är ett riktigt stort och mäktigt land. Det är en stat med stark ekonomi, stor befolkning och militär övermakt. En supermakt påverkar hela världen.

7


USA var tvärtemot Sovjetunionen en liberal demokrati. I en sådan är det viktigt att fabriker och hus ägs av privatpersoner och att folket har rätt att välja sin president.

Två Tyskland

Oenigheten mellan supermakterna gjorde att man delade både Tyskland och den tyska huvudstaden Berlin i två delar: västra och östra. USA, Storbritannien och Frankrike kontrollerade Väst­ tyskland och Västberlin. Sovjet­unionen kontrollerade Öst­ tyskland och Östberlin. Sovjet­unionen bestämde även över Polen, Tjecko­ slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien.

Vem var starkast?

År 1945 hade Sovjetunionen många fler soldater och strids­vagnar än USA. Men USA visste hur man kunde göra en atombomb. De avslutade andra världskriget med att 1945 släppa atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan. Sovjetunionen gjorde sin första atombomb först 1949. Då hade USA redan skaffat sig över 50 atom­bomber.

8


USA provspränger en atombomb i Nevadaöknen 1951.

9


j KÄRNVAPEN Kärnvapen är mycket kraftfulla. Sin explosions­ kraft får de från en kärnladdning. När atom­kärnor delas eller slås ihop lösgörs en enorm mängd energi. Den kan utplåna stora ytor och massor av människor. MISSIL Missil är en robot som fraktar och styr ett vapen mot sitt mål.

10

En kamp började mellan USA och Sovjet­unionen om vem som kunde skaffa sig flest kärnvapen. De första atombomberna kunde bara släppas från flygplan. I slutet av 1950-talet började man bygga missiler som kunde frakta och styra kärnvapen.

En luftbro till Berlin

Att Berlin var en delad stad under kalla kriget var ett problem. Eftersom staden låg mitt i Östtyskland kunde Josef Stalin isolera Västberlin från resten av Väst­ tyskland för att försvaga landet. Den 1 juni 1948 lät han stänga av vägarna mellan Västtyskland och Västberlin. Det ledde till att stadens 2,5 miljoner invånare blev utan mat och mediciner.

korta fakta Gränsen mellan det kommuniststyrda Östeuropa och grannländerna i väst kallades järnridån.


i Ett amerikanskt flygplan med nödhjälp landar i Västberlin 1948.

USA skapade en luftbro för nöd­hjälp. Varje minut landade ett amerikanskt flyg­plan med mat och mediciner på Väst­berlins flygplats. Till slut gav Stalin upp sitt försök att pressa Väst­tyskland. Efter nästan ett år öppnades vägarna igen.

11


KOREAKRIGET Nästa kris mellan USA och Sovjetunionen började på Korea­ halvön. Under andra världskriget hade Korea varit ockuperat av Japan som då bestämde över landet. Efter kriget delades landet upp i Nordkorea och Sydkorea. Nordkoreas ledare hette Kim Il Sung. Han fick stöd av Sovjetunionen. Regeringen i Sydkorea fick stöd av USA. I juni 1950 gick Nordkorea till attack mot Sydkorea. Efter ett par månader hade de tagit över nästan hela Sydkorea. Sovjet­ unionen hjälpte Nordkorea och gav dem 150 strids­vagnar av typen T-34. Sydkorea fick hjälp av de amerikanska soldater som redan fanns i landet. Men de var ändå för svaga och kunde inte hålla emot Nordkorea. Till slut hade Sydkorea bara kvar ett område runt hamnstaden Busan.

12

korta fakta T-34 var en sovjetisk stridsvagn som började tillverkas 1940. Den var kraftig, snabb och enkel att reparera.


i Amerikanska trupper går i land vid hamnstaden Inchon i Korea 1950.

Motattack USA gick till motattack. De satte i land stora trupper av soldater vid hamnstaden Inchon. De tvingade tillbaka Nordkoreas soldater. Kriget fortsatte till 1952. Soldater på båda sidorna grävde ner sig i diken och sköt på varandra. Men de var lika starka och ingen segrade.

13


Under andra världskriget kämpade både USA och Sovjetunionen mot Tyskland. Men efter kriget blev det annorlunda. Åren 1945–1989 pågick ett kallt krig mellan länderna, där supermakterna aldrig slogs direkt mot varandra. Men de tillverkade allt fler och farligare vapen. Läs om de viktigaste händelserna under kalla kriget. Ett krig som flera gånger hade kunnat leda till en kärnvapenkatastrof. Få koll på fakta med serien Koll på!


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.