E M M A FRAN S
ANDE RS VÉGH BLID LÖV
INNEHÅLL Förord
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Vad är vetenskap? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Upptäckten av magsårsbakterien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Vetenskaplig metod
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
Handtvättens fader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Hur bevisar man något?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
En kriminalhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Ovetenskapliga teorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Styrs världen av ödlemänniskor? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Vad är en konspirationsteori? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Orsakar glass drunkningar?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
40
Bevisvärde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Lördagsgodisets mörka historia Att tänka vetenskapligt
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Den osynlige bankrånaren
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
48 52 54
Det är mänskligt att tänka fel . . . . . . . . . . . . 58 Olika typer av tankefel
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
61
Gruppens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Stå ut med ovissheten . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Var inte rädd för att göra fel
. . . . . . .
73
Att forska är att gå skallgång . . . . . . . . 76 Har forskarna alltid rätt?
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
79
Svältkatastrofen som uteblev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Ta del av andras kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Geni eller makens assistent? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Nå ut med vetenskap
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
90
Hur jakten på Usama bin Ladin minskade förtroendet för vaccin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Alla kan tänka vetenskapligt och göra skillnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Tänk som en forskare – fyra knep . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104
? HUR LÅNGT ÄR DET TILL MÅNEN?
! NÄR SLUTAR MAN ATT VÄXA?
VARFÖR BLIR MÄNNISKOR SJUKA?
8
N ÄR JAG VAR barn bombarderade jag mina föräldrar med frågor. Jag var nyfiken och ville förstå världen. Min mamma och pappa gjorde sitt bästa för att svara på frågorna. Ibland var det istället min storebror Jocke som stod för svaren, och jag trodde på allt han sa. När jag en dag återberättade något som Jocke hade sagt blev jag utskrattad av mina kompisar. Han hade lurat i mig något som inte alls var sant. Jag skämdes och kände mig som en idiot. Efter det var jag vaksam eftersom jag inte ville bli lurad igen. Jag insåg att det inte gick att lita på allt jag hörde, särskilt inte sådant som kom från min storebror. Istället behövde jag kolla upp saker själv. Så småningom insåg jag att jag inte alltid kunde lita helt på det mina föräldrar sa. Inte heller på det som stod i tidningen eller sådant jag lärde mig i skolan. Det berodde inte på att någon avsiktligt försökte lura mig, utan för att man med hjälp av forskning hittat nya, mer sanna svar på mina frågor. Det kändes spännande att alla frågor ännu inte var besvarade, och när jag blev äldre ville jag själv bidra till att göra världen lite klokare. Därför bestämde jag mig för att bli forskare. Idag är jag epidemiolog och studerar sjukdomar och vad som ökar risken för ohälsa. Efter några år som forskare insåg jag att kunskapen inte nådde ut utanför forskningslabben tillräckligt mycket. Därför arbetar jag idag också med att förklara vad forskning är och berätta vad vi har lärt oss genom att forska. Med den här boken hoppas jag att du som läser kommer upptäcka att det bor en forskare i dig och att vi allihop kan bli lite klokare om vi plockar fram vår inre forskare och tänker vetenskapligt. Jakten på kunskap är ett spännande äventyr och jag är så glad att ni vill följa med mig på jakt efter sanningen!
Hälsningar, Emma Frans
vad är vet enskap ? VETENSKAP ÄR EN SAMLING METODER
N
är du funderar på vad vetenskap är kanske du tänker på att utforska rymden eller att blanda kemiska ämnen på ett laboratorium. Och visst kan det vara vetenskap, men vetenskap är också så mycket mer. Vetenskap är en samling metoder som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till. Det är ett arbete där forskaren stegvis samlar in kunskap. Det kan liknas vid att lägga ett pussel där det krävs många bitar och mycket tid innan man får en tydlig bild av vad motivet verkligen före ställer. På samma sätt behövs det ofta många studier och mycket tid innan vetenskapen kan ge svar på vad som egent ligen stämmer, och inte ens då brukar det handla om absoluta sanningar. Istället pratar forskare om evidens, vilket betyder att det finns vetenskapligt stöd för något. När det finns mycket vetenskapligt stöd för att något stämmer, när vi har många pusselbitar på plats, säger man att evidensen är starka.
10
Ibland kommer det ny forskning som innebär att vi m åste omvärdera det vi tidigare trodde på. Tänk dig att du lägger ett pussel som ser ut att föreställa en anka, men helt plötsligt hittar du en bit som förändrar bilden – det du trodde var en anknäbb är egentligen ett par kanin öron, och plötsligt inser du att pusslet egentligen föreställer en kanin.
Vad föreställer bilden? . Testa att vrida på boken in? kan en r elle ka an Är det en
På samma sätt händer det ibland att en ny forskningsstudie ger oss en pusselbit som helt ändrar det vi trodde oss veta och tvingar oss att börja tänka på ett helt nytt sätt. En sådan förändring, från ett tankesätt till ett annat, brukar kallas för ett paradigmskifte.
11
UPPTÄCKTEN AV MAGSÅRSBAKTERIEN I BÖRJAN AV 1980-talet gjorde forskarna Barry Marshall och Robin Warren ett märkligt fynd: de hittade en ny typ av bakterie i magen på flera patienter med magsår. De båda forskarna misstänkte att det var den här bakterien som or sakade sjukdomen. Men andra forskare vägrade att lyssna, för de ansåg sig redan veta vad magsår berodde på: stress, dålig kost, rök ning, alkohol och genetiska faktorer. Det hade man ju vetat i hundra år. Dessutom visste väl alla att bakterier inte kunde leva i magsäckens mycket sura miljö. Det är såklart aldrig kul när folk vägrar lyssna på vad man har att säga, men det var särskilt frustrerande för Barry och Robin eftersom de insåg att deras upptäckt skulle kunna leda till bättre behandlingar, så att människor med magsår slapp lida.
BARRY SKULLE BEVISA ATT HAN HADE RÄTT GENOM ATT UTFÖRA ETT EXPERIMENT PÅ EN MÄNNISKA. Eftersom Barry inte såg någon annan utväg bestämde han sig för att han skulle bevisa att han hade rätt genom att utföra ett experiment på en människa. Och inte på vilken män niska som helst, utan på den enda som verkligen visste vad experimentet innebar, nämligen han själv. Barry blev alltså sin egen försökskanin.
13
I juli 1984 blandade han en dryck bestående av köttbuljong och miljarder bakterier till en äcklig sörja, som han sedan drack. Redan efter några dagar kom illamåendet och Barrys fru påpekade även att hans andedräkt luktade illa. Efter ytter ligare några dagar började han kräkas. Barry själv upplevde också att han var trött och att han samtidigt hade svårt att sova. Prover visade att bakterien, som fick namnet Helicobacter pylori, nu fanns i hans mage. Upptäckten gladde Barry – äntligen hade han lyckats bevisa att bakterien faktiskt kunde orsaka sjukdom.
ÄNTLIGEN HADE BARRY LYCKATS BEVISA ATT BAKTERIEN FAKTISKT KUNDE ORSAKA SJUKDOM NÄR BARRY TILLFRISKNADE skrev han en rapport om sitt experiment som publicerades 1985. Ganska precis tjugo år senare stod han återigen med en dryck i sin hand, på väg att ta en klunk, men istället för en bakteriesörja var det nu ett glas med champagne, som han höjde till K onungens skål på Nobelbanketten i Blå hallen. Barry var nämligen i Stockholm för att ta emot Nobelpriset, som han det året till delats tillsammans med Robin Warren. Deras fynd resulterade i ett så kallat paradigmskifte som gjorde att en tidigare mycket vanlig folksjukdom nu kunde botas med en veckas antibiotikabehandling.
14
VETENSKAPLIG METOD Vetenskaplig metod kan låta krångligt, men det är det inte. Det handlar egentligen bara om att ställa olika frågor, se sig omkring och testa olika saker – precis som vi alla gör varje dag. En forskare som försöker få ny kunskap om något formulerar ett påstående – en hypotes – och testar sedan om det stämmer. 15
F
öreställ dig att du vaknar en morgon och tänker: Idag är det shortsväder! Det här är då din hypotes. Ibland kan du över ge tanken direkt – det är trots allt februari, och allt du har lärt dig om väder och vind och alla gånger du har frusit i för tunna kläder gör att du snabbt inser att det inte är en bra idé att ha shorts idag. Men om vi istället tänker oss att det är mitten av maj och att vädret har växlat mellan 10 grader med regn och 25 gra der med solsken den senaste veckan. Då kan det ju kanske vara shortsväder idag. För att slippa frysa hela dagen bestämmer du dig för att undersöka saken närmare. Du tittar ut genom fönstret för att se ifall det regnar eller om solen skiner. Du kollar också på trädens rörelser för att se hur mycket det blåser, och slutligen tar du en titt på termometern för att se hur varmt det är i luften. Du kan också testa dig fram och göra ett experi ment, till exempel ge nom att gå ut i shorts på balkongen. Efter att ha gjort allt det här kan du göra en bra bedömning ifall det är shortsväder eller inte, åt minstone just nu.
16
PÅ LIKNANDE SÄTT observerar och experimenterar forskare för att förstå någonting bättre eller för att hitta lösningar på olika problem. Kanske stämmer observatio nerna och experimenten med det man trodde, då stödjer de h ypotesen. Men ibland går resultaten emot det man för väntade sig och då måste forskarna förkasta sin hypotes.
STÄMMER OBSERVATIONERNA OCH EXPERIMENTEN MED DET MAN TRODDE, DÅ STÖDJER DE HYPOTESEN Forskare bygger vidare på kunskap som redan finns och ut går från andra forskares studier när de prövar sin hypotes – precis som du bedömer vädret efter hur det var igår, hur det brukar vara en viss årstid och utifrån vad meteorologerna säger på tv. Vissa vetenskapliga upptäckter är dock så revolutionerande att de helt ändrar på det experterna tidigare trott. Om man är den första som upptäcker något nytt kan det därför vara svårt att övertyga andra om att man har rätt.
17
EN KRIMINALHISTORIA
D
et är en het sommardag i slutet av juli 2018. Termo metern visar 27 grader i skuggan. Men i Strängnäs domkyrka är luften sval. Plötsligt bryts lugnet – två unga män som smugit sig in i sakristian lyfter en slägga och kros sar glaset till montern som innehåller drottning Kristina den äldres och kung Karl IX:s begravningsregalier. Blixt snabbt lägger de ner två guldkronor och ett riksäpple i sin svarta väska och försvinner från platsen. Bytet uppskattas vara värt 65 miljoner kronor. Rånet följs av en lång polisutredning. Målet är att få till baka de oersättliga regalierna och hitta tjuvarna. Men hur ska poliserna lyckas med det?
24
FÖRST OCH FRÄMST måste de leta efter spår – ledtrådar som kan leda dem till gärningsmännen. Det kan handla om vittnen som sett eller hört något misstänkt, filmer från över vakningskameror eller DNA-spår som lämnats på brotts platsen. Ibland kan polisen ha tur och hitta tjuvarna när de försöker sälja stöldgodset. Om de hittar en misstänkt gäller det att ha tillräckligt med bevis för att någon är skyldig, an nars kan den misstänkte inte dömas i domstol. När poliserna Per-Magnus och Pär kommer till brotts platsen senare samma dag pågår en mässa i kyrkan. Efter en snabb titt lämnar de sedan kyrkan för att prata med vittnen på plats. Kyrkoherden berättar att han såg två män skynda sig iväg på cykel. Andra vittnen uppger att de såg två personer med en stor väska cykla ner mot stranden och hoppa i en båt.
VITTNEN UPPGER ATT DE SÅG TVÅ PERSONER
MED EN STOR VÄSKA CYKLA NER MOT STRANDEN Under tiden undersöks brottsplatsen av en kriminaltekniker som hittar blodspår på golvet och i montern. Tjuvarna måste alltså ha skurit sig när de krossade glaset. Blodet skickas på analys, som visar att det tillhör en 21-årig man som polisen känner till sedan tidigare. Polisen har nu en misstänkt gär ningsman som de efterlyser. Jakten fortsätter, men de hittar varken mannen eller stöldgodset. Vad ska de ta sig till?
25
NÅGRA MÅNADER SENARE, i september samma år, överlämnar sig mannen självmant till polisen. Han har tröttnat på att hålla sig gömd. De stulna regalierna är där emot fortfarande spårlöst försvunna. Strax efter att rättegången mot mannen, som nu fyllt 22 år, inleds i Eskilstuna i början av 2019 görs en märklig upp täckt. Någon har skrivit ”BOMB” utanpå en soptunna vid en parkeringsplats. Polis kallas till platsen, men i soptunnan ligger inte någon bomb – däremot två kungliga guldkronor och ett riksäpple.
26
Polisens kriminaltekniker undersöker fyndet och hittar spår av 22-åringens blod, men också blodet från en 26-årig man, som grips samma kväll. Men är 26-åringen verkli gen den andra gärningsmannen? Vittnenas beskrivningar passar inte in på honom. Bevisen håller alltså inte! Men när polisen bestämmer sig för att titta närmare på 26-åringens bankkonto hittar de något som väcker deras nyfikenhet. Han hade gjort en swish-betalning samma dag som stölden ägde rum. I meddelandetexten stod det ”Tack”. Numret spåras och visar sig tillhöra en läkare vid Söder sjukhuset. Polisen kontaktar läkaren, som berättar att han i somras hjälpte ett par killar som hade fått motorstopp utanför hans lantställe på en ö i Mälaren, strax utanför Strängnäs. Läkarens beskrivning av männen i båten stämmer in på 22-åringen och 26-åringen. Vittnesmålet medför också att fler vittnen kan höras. Till slut finns tillräckligt starka bevis för att de två misstänkta är skyldiga och de båda männen döms till fyra och ett halvt års fängelse för grov stöld och för försök till grov stöld.
TACK VARE DNA-SPÅR OCH LISTIGT DETEKTIVARBETE LYCKADES POLISEN INTE BARA FÅ TILLBAKA DE VÄRDEFULLA REGALIERNA – DE FICK OCKSÅ FAST TJUVARNA. Idag är såväl guldkronorna som riksäpplet tillbaka i Sträng näs domkyrka – i tryggt förvar bakom nya säkrare glas montrar. Efter stölden fick domkyrkan ett uppsving och antalet besökare som vill se de omtalade dyrgriparna är nu fler än någonsin.
27
DEN OSYNLIGE BANKRÅNAREN
D
en 19 april 1995 går en man vid namn McArthur Wheeler in på en bank i den amerikanska staden Pittsburgh. Under pistolhot rånar han banken, går vidare till n ästa bank och rånar även den. Wheeler bär inte någon mask och rånen sker i fullt dags ljus, så två övervakningskameror lyckas få tydliga bilder av hans ansikte. Bilderna visas samma kväll på nyheterna och strax därefter kan Wheeler gripas i sitt hem. Ingen är förvånad över det snabba gripandet – utom Wheeler själv, som utbrister: ”Men jag hade ju på mig saften!”
54
Det visar sig att Wheeler hade gnuggat in ansiktet med citronsaft för att göra sig osynlig. Han visste att citronsaft används som osynligt bläck och hade därför nått den – enligt honom – logiska slutsatsen att citronsaft borde göra hans ansikte osynligt för kameror. Wheeler lyckades inte göra sig själv osynlig, däremot lyck ades han hamna i en bok som listade ”världens dummaste brottslingar”, och när professor David Dunning läste om historien bestämde han sig för att närmare studera varför vissa människor gör så här konstiga misstag. Tillsammans med sin doktorand Justin Kruger kom han fram till ett feno men som idag kallas Dunning–Kruger-effekten. Dunning–Kruger-effekten innebär att människor som inte är så skickliga oftare tror att de är bättre på något än vad de är. Förklaringen kan enligt David Dunning vara att de sak nar förmågan att avgöra ifall de kan eller inte – det krävs ju en viss typ av kunnighet för att göra en sådan bedömning. Vissa kritiker menar att andra faktorer ligger bakom. Så i framtiden kanske vi kommer att ha en annan syn på fenomenet.
DET ÄR INTE bara personer som inte kan saker som överskattar sig själva – de flesta av oss gör det hela tiden. Vi tror ofta att vi är bättre på något än vad vi är, och det får oss att tro att vi även är bättre än andra. Ett klassiskt exempel är en studie där man frågade ett gäng bilförare om de tyckte att de körde bättre eller sämre än de flesta andra bilförare. Hela 93 procent svarade ” jag kör bättre”. Men alla kan ju inte ha rätt, det är omöjligt! Det här är ett exempel på hur vi överskattar vår egen förmåga.
Läs mer om Dunning-Kruger-effekten.
55
DUNNING-KRUGEREFFEKTEN kan också beskrivas så här:
1
Bilden visar hur mycket vi kan jämfört med hur mycket vi tror oss kunna.
2
Om vi vet lite om ett ämne tror vi kanske att vi vet det som vi behöver veta. Vi tänker typ ”Hur svårt kan det vara?”.
3
Ju mer vi sätter oss in i ämnet, desto mindre överskattar vi vår förmåga.
4
Verkliga experter underskattar istället sin skicklighet.
VAD JAG FAKTISKT KAN
JAG TROR ATT JAG ÄR BÄTTRE PÅ NÅGOT ÄN VAD JAG ÄR
VAD JAG TROR ATT JAG KAN JAG TROR ATT JAG ÄR SÄMRE PÅ NÅGOT ÄN VAD JAG ÄR
Förmåga
DET HÄR TÅL att tänkas på: Vem lyssnar du på? Den som är självsäker, men som kanske inte kan så mycket om ämnet, eller en expert som vet mer, men som inte skryter med sina kunskaper? Det är inte alltid den mest tvärsäkra personen som har rätt, därför är det viktigt att vara kritisk – även mot sig själv. Kanske finns det någon annan som har bättre koll än du? Då kan det vara klokt att lyssna på den personen istället för att försöka övertyga alla om att du har rätt.
56
E X PE R IM E N T SKRIV ETT HEMLIGT MEDDELANDE MED OSYNLIGT BLÄCK
Du behöver:
· Ett papper · En trasig penna eller annat spetsigt föremål · Citronsaft · En glödlampa eller annan värmekälla
Så här gör du:
1
Doppa pennspetsen i citronsaft och skriv ditt hemliga meddelande på pappret. Se till att inte trycka för hårt – annars syns det vad du har ristat in. Låt pappret torka och ge det sedan till en kompis som kan bevara hemlisar.
2
Be kompisen hålla pappret över en lampa så att pappret värms upp. Andra värmekällor fungerar också, till exempel en hårtork eller ett strykjärn. (OBS! Använd inte ett levande ljus, för då kan pappret börja brinna.)
3
Som genom magi framträder snart texten på pappret och din kompis kan läsa ditt hemliga meddelande!
Vetenskapen bakom experimentet: CITRONSAFT ÄR ganska färglöst och därför är det svårt att se det hemliga meddelandet när det har torkat. Men även om citronsaften är färglös innehåller den molekyler, till exempel citronsyra – ett organiskt ämne som delvis består av kol, och som blir mörkare när det blir varmt.
57
TÄNK SOM EN FORSKARE Text © Emma Frans 2022 Bild © Anders Végh Blidlöv 2022 Formgivning: Caroline Linhult Redaktör: Annika Meijer Utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm BILDKÄLLOR: Sid 8 + 103 (Emma Frans): © Mattias Barda Sid 11: © ”Kaninchen und Ente”, Fliegende Blätter 1892 Sid 23, 27 vänster (DNA-spiral): © Vikks/Shutterstock.com Sid 23, ovan (modern fantombild): © AETN UK Sid 23, nedan (traditionell fantombild): © Polisen Sid 28: Royal Collection Trust/© Her Majesty Queen Elizabeth II 2022 Sid 29 (solsystem): © Withan Tor/Shutterstock.com Sid 29 (tekanna): © Shushan Harutyunyan/Shutterstock.com Sid 32: (bildmontage) © Lorna Roberts/Shutterstock.com, © Aulia Ananta/Shutterstock.com, © Dangdumrong/Shutterstock.com, Sid 66: Edward H. Adelson (CC BY-SA 4.0) Sid 74, vänster (pennor):© Sofie Lindberg, Museum of Failure Sid 74, mitten (ketchupflaska), 75, mitten (spel): © AP Photo/James Brooks Sid 74, mitten (parfymflaskor): © Samuel West Sid 75, vänster (läskflaska): © Petr Svoboda/Shutterstock.com Sid 75, mitten (chips): © Museum of Failure Bakgrundsbilder: Insida pärm, för- och eftersättssidor, 38–39: © Betacam-SP/Shutterstock.com Sid 8–9, 22–23, 102–103: © Sunward art/Shutterstock.com Sid 52–53, 88–89, 100–101: © Perepadia Y/Shutterstock.com Tryckt hos Livonia Print, Lettland 2022 ISBN 978-91-7977-405-9 www.bonniercarlsen.se