Ulf Nilsson • Eva Eriksson
L
ångt, långt inne i skogen ligger en grön dal där mössen bor. Mitt i denna dal finns en brandstation med ett högt torn där en liten mus står och spanar. Musen heter Tapper och han är en mycket duktig brandkapten och en ständig spanare.
Klockan sex varje morgon ställer alla brandsoldater upp vid den nyputsade brandbilen. Och där står Cecilia vid ambulansen. Tapper håller ett tal: – Vi ska alltid vara vaksamma, säger han. Vi ska rycka ut så fort någon behöver hjälp. Alla som är i knipa ska vi genast rädda! Och sedan sjunger allihop den viktiga brandkårssången. Varje mus är lika viktig, minsta kryp ska alltid tröstas, varje eld ska genast släckas, rädda djur ska alltid räddas. Fa-lalalala, fa-lalala-la.
Brandkapten Tapper klättrar upp i tornet för att spana och speja efter små djur som är i nöd. Långt borta upptäcker han några mullvadar som vilsna vinglar kring i det starka solskenet. Han skriver i dagboken:
07.00 Mullvadar behöver hjälp! Utryckning med brandbil och ambulans.
Så klämtar han i alarmklockan och skyndar sig ner från tornet. På med hjälm och jacka! Kvickt iväg och sätt på tutan! Först kör brandbilen i faslig fart med Tapper vid ratten. Strax efter kommer Cecilia med ambulansen. På den soliga kullen finner de en gammal mullvadsmor med sina ungar som irrar runt och letar efter sitt mörka hål. Ungarna gråter och gnyr. Men Cecilia tar dem i handen och leder dem rätt.
Nu kan de äntligen kravla ner i hemmets mörka gångar. – O tack, snälla frun! snyftar mullvadsmor. – Brandkåren hjälper alltid alla som råkar illa ut, säger Tapper och gör honnör. Han är mycket stolt över sina duktiga brandsoldater. – Nu räddade vi minsann en liten familj, säger han till dem. Tänk om räven kommit först. Hu!
VAD M UL L
De kör tillbaka till brandstationen och Tapper klättrar genast upp i tornet igen för att spana. Det dröjer inte länge förrän det blir larm på nytt. Där kommer några fåglar flygande. De tjattrar upprört och för ett väldigt väsen. Tapper skriver i dagboken:
09.00 Fågelunge fallit ur boet! Snabb utryckning med brandbil och ambulans.
Och iväg far de, ända bort till skogskanten! Nu hissar brandsoldaterna den långa stegen. Alla måste hjälpa till. – Pojkar och flickor! ropar Tapper. Hugg i och bär! Å hej, å hå! Till sist lyckas de baxa den feta fågelungen upp till boet igen. Cecilia plåstrar om den onda foten. Nu kvittrar fåglarna tacksamt. Tapper får en tår i ögat och han säger: – Vad vi är duktiga! Om inte brandkåren varit på plats så kunde det gått riktigt illa …