Psst... att läsa en saga om en bok som inte vill bli läst kan vara väldigt svårt. Nästan omöjligt. Kanske ska ni bara ta en annan bok istället?
ET VAR EN gång ett barn
som inte kunde somna. Så barnet frågade en vuxen om den kanske kunde läsa en bok. D Å SA D E N V U X N A :
»Javisst, kan jag det!«
Det skulle den vuxna inte ha gjort. För barnet hade hittat en alldeles speciell bok. EN BOK SOM INTE VILLE BLI LÄST och som gjorde allt den kunde för att inte bli det.
Och sagan om den boken börjar nu!
Håll
Nu
i i i v r ö k
boken t t a d e m e d ja r Allt bö ratt. n e ll i t s e d la d förvan ngen u v t v le b a n x u Den v atten. att styra med r
Den vuxna styrde till höger. BRUM BRUM. Och till väääänster. BRUM BRUM.
och a n x u v n e d sa ten. t a r å p e t k c try
M E N D Å. . .
...började det att komma nya ord i boken. Ord som ingen någonsin hört flörut. Det blev plötsligt väldigt klöt att fjäsa boken. Det var bland annat en badur som frallade pojs. Poj s ? Ja, pojs. Aldrig hade den vuxna blivit tvungen att läsa en bok som var helt ordmöjlig!
Den vuxna kollade om barnet hade somnat. Nähä. Inte det. Då var det bara att läsa vidare. När hundens kalaser var flut ville alla mumla snylt. Alla fick snylt i pläsen och blurade in sig i ett flörb. Plinkom fadde trattels mandalur. Jabe, jabe, nabb. Klumbas läver-nur blev platt.
DEN VUXNA SUCKADE HÖGT.
S U C K.
att vuxna n e d t kte ade läs h Nu tän e r l l g he k. den no nlig bo a v t l e . en h iga ord l n a v Med som En bok E VILL . bli läst
Då fö
rvand
lades
boken
VING
till
AR!
xa a fl i l e x e fla d a j r ö b gel! å f Och n e g som n i r k att m å o s n e k st bo a f a ster! l l n å ö h f t k t c e fi om na Den vux ulle flyga ut gen sk den inte
x!
fla Flax
Ä J H
L Ä ÄÄ
! ! ! P!
Den vuxn a fick lägg a sig på boken och räkna till Sedan koll ade den vu xna om boken skärpt till sig.
Det hade den inte. För nu blev texten mindre och mindre och mindre.
Det var knappt så att man kunde läsa vad som stod i boken. Man fick titta jättenära. Man ser inte så smart ut när man tittar på en bok jättenära. Undrar vad det står här?
Men – sedan
blev texten
större igen!
Större!
Och större!
Och st
törre! SKÄRP DIG, BOKEN.
lötsligt kom det en bild på en kanin som inte hade något med saken att göra.
”Hej hej”, sa den vuxna till kaninen. Haha, den vuxna fattade inte att det inte var en riktig kanin. Det var ju bara en bild. ”Gulligull, gull” sa den vuxna och klappade på bilden av kaninen. Sedan viskade den vuxna till barnet vad kaninen hette, så tyst att ingen kunde höra. Därefter stod det att boken var
SLUT
och att man absolut inte fick bläddra vidare.
Men de n vuxna o ch barn bläddra de vidar et e ändå...
Då börja boken at de t stängas .
j! gs! e n , n ! ä h t Å n s ot e m k e o l B ål H
Kä
ää
! n e g i m Ko
äm pa
!
a n x u v Den iiiiiii fick ta i en inte k o b t t a . s a för g n ä t s e l l u k s
Sedan började den vuxna att höra musik som ingen annan kunde höra och istället för att läsa så sjöng den vuxna.
”Åå
å
g a j h,
r ö f r a V
ä ä ä ä t lä
e d a s
är h n
t t a s r ä a ä k ä b äls n e d r ä t e D
k o b
… n e
e k o ab
a j n
ä l g
ä ä ä
. t s
e soooomna? t n i t e n r a b kan
Kanske är det för att jag
sjuu
Ooo
uuu
bo
pa
er.
lu la
.”
”Vad fint jag sjunger”, sa den vuxna. Barnet bara skakade på huvudet.
ung