9789179711344

STAR OCH HENNES SYSTRAR samlas i

SKUGGSYSTERN

Skuggsystern är tredje delen i Lucinda Rileys succéserie om de sju systrarna.

Hanna Wallsten har gjort bearbetningen till lättläst.

LU C I N D A R I L E Y

barndomshemmet Atlantis, ett slott vid Genèvesjön. Deras älskade adoptivfar är död.

Systrarna har aldrig vetat var de kommer ifrån.

Men nu får de alla varsitt brev med ledtrådar.

Stars ledtråd tar henne till ett charmigt antikvariat i London. Där förstår Star att hon har en koppling till Flora, en självständig kvinna som levde för hundra år sedan i England.

Star, som alltid levt i skuggan av sin syster CeCe, börjar söka sin egen väg i livet. Ska hon våga allt — till och med kärlek och passion?

LUCINDA RILEY

SKUGGSYSTERN Stars bok

ISBN 978-91-7971-134-4

9 789179 711344

O__Riley_Skuggsystern_9789179711344_KART.indd 3

2021-05-11 11:51:48

VA NJA

Vinden blåser kall över kyrkogården. Några löv virvlar runt mellan gravstenarna. Vanja följer dem med blicken. Hon sitter på en bänk bredvid Sally och vill inte att den här stunden ska ta slut. Det är så fint att vara ensamma, bara de två.

Sallys hår fladdrar i vinden. Vanja ser på sin dotter. Hon är så lik sin far, Georg, tänker Vanja. Det gäller både utseendet och hennes sätt. Sally kan umgås med många olika människor. Hon kan prata med vem som helst om vad som helst. Georg var precis likadan.

Vanja ser ut över minneslunden. Georgs aska har legat här i snart trettio år.

– Här ska jag också ligga när jag är död, säger hon.

– Det kommer att dröja länge innan du hamnar här, protesterar Sally.

5

Vägen till äppelriket.indd 5

2021-05-17 13:14:05

– Det vet man aldrig. Men visst, jag är frisk och stark. Jag hoppas få finnas länge till, säger Vanja.

Hon reser sig upp och skakar på benen. De börjar gå mot parkeringen. Vanja tänker på allt som har hänt under våren och sommaren. Hon har fått kontakt med sin dotter igen. De har börjat lära känna varandra.

Vanja har äntligen blivit känd som konstnär.

Hon som har slitit i så många år. Många är intresserade av hennes konst och hennes målningar säljs dyrt. Vanja har fortfarande svårt att fatta det. Den trettonde oktober ska hon ha vernissage på Gorms galleri i Köpenhamn.

Vanja och Sally är framme vid bilarna nu.

– Vet du att jag sålde en målning i somras?

– Josefin berättade det. Hon är så glad att du fick råd att hyra deras lada. Tack för att du hjälpte min dotter att bo kvar på Vallmogården, säger Sally.

Vanja sätter sig bakom ratten på sin vinröda folkabuss.

– Ja, det känns fint. Men du borde ha fått den där målningen. Den handlar om dig. Nu vet jag inte ens vem som köpte den.

6

Vägen till äppelriket.indd 6

2021-05-17 13:14:05

– Tänk inte på det. Det räcker att veta att den handlar om mig, säger Sally.

Hon gäspar och tittar på klockan. Vanja vet att Sally arbetar hårt, sju dagar i veckan.

Hennes Pensionat Pomona är fullbokat hela hösten.

De säger hej då och Vanja kör hemåt. Hon svänger in på vägen mot Svinaberga. Där väntar ateljén som hon hyr på Peters gård.

Vanjas vackra hem i äppelriket.

7

Vägen till äppelriket.indd 7

2021-05-17 13:14:05

SA LLY

Det doftar mandelmassa, vanilj och varma äpplen i hela köket. Sally tar ut äppelpajen ur ugnen. Det ska bli gästernas efterrätt efter lunchen. Det är så trevligt att göra det fint för andra människor, tänker Sally. Och det är ännu roligare att göra det i sitt eget pensionat.

Pensionat Pomona är överfullt så Sally har även hyrt ut sitt eget sovrum. Men det gör inget.

Hon har sovit hos Peter i Svinaberga hela veckan.

Det har varit härligt.

Genom fönstret ser hon Peter gå genom trädgården. Han är så vacker. Hon kan fortfarande inte förstå att hon får vara ihop med honom. Ibland känns det som om hon är tonåring igen.

Nu ska de laga lunch till deltagarna på Vanjas konstkurs. Sedan är kursen slut. Sally vet inget bättre än att stå i köket med Peter.

8

Vägen till äppelriket.indd 8

2021-05-17 13:14:05

De småpratar om allt och ingenting. Ibland tar de en paus för att kyssas.

Det känns ovant att höra ihop med någon så här. Peter tror att de kan lösa alla problem, bara de är tillsammans. Han säger att hon gör honom lycklig.

De bor inte tillsammans men är med varandra så mycket de kan. Peters vänskap med Vanja är inget problem längre. Tvärtom, han hjälper Sally att förstå sig på hennes mamma. Han försöker i alla fall.

– Hej. Jag märkte inte när du smet iväg i morse, säger Peter när han kommer in i hallen.

Sally kramar honom. Han pussar henne på ögonbrynen.

De börjar laga en enkel pastarätt. Peter låter Sally smaka av såsen.

– Vad är det för något? Det är väldigt gott, säger Sally.

– Det är en pastasås min mamma brukade laga. Hon lärde sig receptet av min mormor som var italienska.

– Din mormor? Vad fint. Jag vet inte vad min mamma brukade äta när hon var barn. Jag vet inte ens vad min mormor hette.

9

Vägen till äppelriket.indd 9

2021-05-17 13:14:05

– Har du frågat Vanja om det? undrar Peter.

– Ja, lite grann. Men jag får inga svar direkt.

Hon vill inte berätta någonting.

– Nej, Vanja har aldrig gillat att prata om sin barndom. Inte med någon, vad jag vet.

Peter rör om i pastan. Sally börjar diska.

Visst är det skönt att ha fått tillbaka sin mamma, tänker hon. Men varifrån kommer egentligen Vanja? Hur har hon blivit den hon är? Även om Sally och hon kan träffas och prata så är det något som saknas. Det är för många frågetecken.

De fortsätter att vara bekanta istället för en familj.

Sally behöver veta mer om Vanja. Vad har hon gjort tidigare i sitt liv? Vad har hon varit med om?

10

Vägen till äppelriket.indd 10

2021-05-17 13:14:05

JOSEFIN

Josefin doppar en pensel i en burk med vit färg. Hon fyller i orden hon precis har skrivit: KLÄDER AV HÖG KVALITET. Ovanför står det: VÄLKOMNA TILL VÅR BUTIK på skylten. Och på en mindre träplatta bredvid: GRÖNSAKER OCH ÄGG. Josefin spanar bortåt landsvägen. Inte en enda bil har svängt in på deras lilla grusväg.

Inga kunder än så länge. Några få bilar kör förbi och saktar inte ens ner.

Hon plockar ihop penslar och färgburk och går tillbaka mot Vallmogården. Hoppas bara den nya skylten lockar några kunder. Harald och hon hade trott att bybor och grannar skulle bli nyfikna. Att de skulle komma förbi och titta, men det har de inte gjort.

Josefin har gått in på olika grupper på Facebook och bjudit in alla grannar till deras nya 11

Vägen till äppelriket.indd 11

2021-05-17 13:14:05

klädbutik. Men hittills har ingen kommenterat saken.

Kanske borde hon och Harald vara mer i Kivik? Om de träffar byborna oftare kan de kanske lära känna dem? Josefin vill berätta för alla om deras butik. De säljer hållbara secondhand-kläder och grönsaker och ägg från gården.

Allt hade känts så enkelt och roligt i somras.

Mormor hade hyrt deras lada för att ha konstkurs nu i höst. De hade alla tre velat göra Vallmogården till en kulturell mötesplats. Men hösten är här och kursen är redan slut.

Josefin är orolig. Bönderna som bor runt omkring skvallrar säkert om dem.

Det unga paret från storstaden som försöker sköta en bondgård. De tänker nog att Josefin och Harald inte vet vad de håller på med.

Grannarna vet inte att de har gått kurser i mark- och djurkunskap. Och att Josefins mormor Vanja kan väldigt mycket om lantbruk. Om någon granne frågar så kan Josefin berätta att de vill leva miljövänligt, enkelt och fritt. Det är inte konstigare än så.

Men det är ingen som frågar.

12

Vägen till äppelriket.indd 12

2021-05-17 13:14:05

Bönderna verkar inte ha någon lust att umgås med dem, varken på Facebook eller på andra sätt.

Paret Björk är ett undantag. Svante och Kristin är ett par i sextioårsåldern med traktens största och finaste gård. De är alltid hjälpsamma, men ibland kommer de lite för ofta. Josefin skäms över att hon tänker så. Paret Björk är deras enda vänner här.

Josefin går tillbaka längs grusvägen. Borta vid stenmuren bär Harald stenar fram och tillbaka. Vanja har hjälpt honom att planera stenmuren, men Harald gör det sista själv.

Josefin ser hur han lägger en sten tillrätta.

Sedan drar han fingrarna genom det rödblonda håret. Det börjar bli långt och går nästan ner till axlarna.

Harald bryr sig mer om sitt utseende nu, tänker Josefin. Han är snygg i de där byxorna.

De är lagom slappa och har hängslen. Hon vinkar till honom och går in och sätter sig vid datorn.

Hon går igenom de olika grupperna på Facebook igen, framför allt den för Kiviksbor.

Ingen har kommenterat hennes inlägg om 13

Vägen till äppelriket.indd 13

2021-05-17 13:14:05

klädbutiken. Det känns som om hon är osynlig.

Hon skrollar neråt på skärmen. Byborna är annars väldigt aktiva och sociala på Facebook.

Där finns olika bokcirklar, yogaklasser och promenadgäng.

Det verkar som om Josefin och Harald har hamnat utanför i byn. De är inte med i gemenskapen. Mamma kanske kan ge något gott råd, tänker Josefin. Hon har ju lärt känna så många i Kivik på bara ett halvår.

En stor pickup kör upp på gårdsplanen. Det är paret Björk. Josefin rycker upp sig. Hon går ut för att ta emot grannarna. Kristin och Svante är fulla av energi. Man kan inte tro att de snart är pensionärer båda två.

– Hallå där, säger Kristin.

Hon kliver ur bilen och höjer sin hand mot Josefin. Här ute på landet kramas inte folk så ofta, inte som i stora städer.

Kristin räcker fram en påse med kanelbullar.

– Tack! Vill ni ha en kopp kaffe?

Josefin måste ställa frågan. Även om hon egentligen inte vill umgås med dem just nu.

14

Vägen till äppelriket.indd 14

2021-05-17 13:14:05

Hon vill ju träffa nya människor. Och gärna de som är yngre än sextio år.

– Nej, det hinner vi inte.

Svante sitter kvar bakom ratten. Kristin hoppar in i bilen igen och ler mot Josefin.

– Vad roligt att ni ska behålla gården.

Josefin nickar och går fram till henne.

– Får jag fråga en sak?

– Javisst.

– Umgås ni med många här omkring?

– En del. Lite då och då, säger Kristin.

Josefin bestämmer sig för att gå rakt på sak. Det finns inget att skämmas över.

– Hur gör man för att lära känna folk? Vi vill komma in i byns gemenskap, Harald och jag. Har du något förslag?

Kristin funderar. Hon kliar lite på ett skrubbsår på handen.

– Känner du till cykelfesten? Ni borde vara med där, föreslår hon.

Josefin har hört talas om den. Man cyklar hem till varandra. Och så äter man förrätt, huvudrätt och efterrätt i olika hem efter ett schema. Sedan avslutas kvällen med att alla möts upp på en gemensam fest. Josefin trodde att det bara var några få utvalda som 15

Vägen till äppelriket.indd 15

2021-05-17 13:14:05

fick vara med. De som har bott i Kivik väldigt länge.

– Årets cykelfest är snart, den nittonde oktober. Men alla i byn kan inte bli bjudna, det kan inte komma för många.

– Nej, det är klart. Hur gör man för att bli bjuden då? frågar Josefin.

Kristin rycker på axlarna.

– Vi har varit med så länge jag kan minnas.

Sedan några år är det två par som bestämmer vilka som blir bjudna, Strömbergs och Furumos.

Jag vet att listan ska vara klar om en vecka, säger hon.

– Är det några särskilda krav?

– Det ska vara cykelavstånd. Ska jag höra med Strömbergs?

Josefin tänker efter. De har inget att förlora.

– Det vore jättesnällt. Vi är gärna med.

– Då så. Jag ser till att ni får en inbjudan.

– Tack.

Björks pickup kör iväg längs grusvägen. Josefin ser efter dem. Hon har ingen aning om vilka Strömbergs eller Furumos är. Det får hon väl veta så småningom.

16

Vägen till äppelriket.indd 16

2021-05-17 13:14:05

Josefin går in i växthuset. Hon tar en korg och plockar lite grönsaker till maten. Svartkål, grönkål och bondbönor. Hon ska steka kålen i smör. Mormor ska komma på middag och hon älskar kål.

Harald kommer in.

– Titta så mycket grönsaker vi har. Kolla på bondbönorna, vi har hur mycket som helst, säger Josefin.

– Toppen, då klarar vi en vinter till.

Han kramar om henne. Hon ställer ner korgen och kramar tillbaka. De står stilla och håller om varandra en stund.

– Känner du till cykelfesten? Den som är i byn varje höst?

– Ja. Hur så? frågar Harald.

– Jag vill att vi ska vara med på den. Kristin ska försöka ordna så att vi blir inbjudna.

– De där festerna verkar jobbiga. Jag vill inte ta emot främmande människor i vårt hem, säger han.

– Det är hela poängen. Vi får nya vänner, det behöver vi. Vi måste lära känna byborna bättre. Ingen är intresserad av vår klädbutik.

Folk tycker att vi är konstiga. Vi måste få dem att förstå att vi inte är det, säger Josefin.

17

Vägen till äppelriket.indd 17

2021-05-17 13:14:05

Harald ser missnöjd ut. Han vill inte att någon ska tycka att han är konstig.

– Vi får mer respekt av byborna om vi lär känna dem. Då förstår de att vi sköter Vallmogården lika bra som någon annan, fortsätter Josefin.

– Men vi bor alldeles för långt bort. Det går inte att cykla hit.

– Jag kan fråga dina föräldrar om vi får låna deras hus, säger Josefin.

– Visst. Om du vill så, suckar Harald.

18

Vägen till äppelriket.indd 18

2021-05-17 13:14:05

STAR OCH HENNES SYSTRAR samlas i

SKUGGSYSTERN

Skuggsystern är tredje delen i Lucinda Rileys succéserie om de sju systrarna.

Hanna Wallsten har gjort bearbetningen till lättläst.

LU C I N D A R I L E Y

barndomshemmet Atlantis, ett slott vid Genèvesjön. Deras älskade adoptivfar är död.

Systrarna har aldrig vetat var de kommer ifrån.

Men nu får de alla varsitt brev med ledtrådar.

Stars ledtråd tar henne till ett charmigt antikvariat i London. Där förstår Star att hon har en koppling till Flora, en självständig kvinna som levde för hundra år sedan i England.

Star, som alltid levt i skuggan av sin syster CeCe, börjar söka sin egen väg i livet. Ska hon våga allt — till och med kärlek och passion?

LUCINDA RILEY

SKUGGSYSTERN Stars bok

ISBN 978-91-7971-134-4

9 789179 711344

O__Riley_Skuggsystern_9789179711344_KART.indd 3

2021-05-11 11:51:48