Page 1


K ä r l e k e n s k e d j o r J e r e mi a hK a r l s s o n


Tidigare utgivning Tystnadens älskare, stjärnornas vän (2012) Sorgens kammare (2014) Protestanten (2017) Ingen bryr sig om din fotografering (2018)

Kärlekens kedjor © Jeremiah Karlsson 2020 Formgivning Jeremiah Karlsson Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7969-597-2


De t h ä rä re nr o ma n. Al l ap e r s o ne ro c hh ä nd e l s e rä rp å h i t t a d e . Al l al i k h e t e r me dp e r s o ne ro c hh ä nd e l s e ri v e r k l i g h e t e nä rs l u mp a r t a d e .


Pr o l o g Az a ds k ul l ebl ie nk l o kma n.Ha nv i s a der e da nnu,v i dt r e t t i o e t tå r s å l de r ,t e c k e npås t o rur s k i l j ni ngs f ö r må gao m des t o r at i nge n.Ha n ha des i nl ä ge nhe tpåÅg å r ds v ä ge n,nä r agy mna s i e s k o l a ndä rRa na pl ugga de .Pr o me ne r a dema nba c k e nuppmo ts k o ge n–e l l e rv a l de s t i ge nne da nf ö rba c k e n–k o m ma npåt r emi nut e rs ånä r aa t tma n k undes es o r gl i g as y ne r . Kuf f a r nao c hdedy gdi ga ,s i dav i ds i da ,pr o me ne r a ndeis o l e nut ge no ms k o l a nsgl a s dö r r a r . Ens y ns o m de nk undegör aho no mo r o l i gis i nne t .I nt ef ö r k uf f a r na , me nf ö ra l l ts o mk undehä ndame dde ms o mv a rr e na . Sk o l a nhö l lde m is i t tgr e ppf l e r at i mma rv a r j eda g,de tv a r he mmademå s t el ä r as i gdev i k t i ga s t el ä x or na ; l ä r do ma rs o mi bl a nd må s t ebl ihå r da .Om de tba r aha degå t ta t tundv i k av o r eha ne n gl a da r emä nni s k a . Ka r z a nv i s s t ehurs v å r tde tv a ra t tl ä r as å da nas o mi nt ev i l l es e , o c hha nha des j ä l vf å t tpr o bl e m nu.Te c k e nf a nnspåa t tho nha de bör j a tt v e k ao mv ä ge n. Småt e c k e n, t v e k s a mmat e c k e n, s o mha ni nt e k undeut t y dar ä t t . Ha nl å gs ö mnl ö sa l l to f t a r enu,k ä ndea t tha nmå s t ev r i daupp ni v å nmy c k e tk r a f t i gt . “ Duk a nme r , Ka r z a n. Dumå s t es k y d d ao s snu . ” De tv a rs a nts o m pa ppas a ,ha nv i s s t ede t ,o c hde ts k ul l ebl i pr o bl e m, de tv i s s t eha no c k s å . Kuf f a r nal e v dei hå l i gal i v .De r a sk ul t urv a rung.Ha nse ge n s t r ä c k t es i gt us e nt a l så rt i l l ba k ait i de n.De tgi c ki nt ea t tj ä mf ö r a dö ds k ul t e nha no mga v sa vme dha nse ge ns e d. Kuf f a r nav a rs t a c k a r ss pi l l r o rs o ml ä tl us t e ns t y r ade r a ss t e g. De t s k ul l el e dade mt i l l he l v e t e t . Ma nk undei nt egö r aa nna tä nhå l l as i g r e no c hf ö r s ö k al e v ae t tr ä t t r å di gtl i vmi t ti bl a ndde m.

7


Så da ntv a rl ä t ta t ts ä ga ,l ä t ta t tpå pe k a ,me nf ö rha nsk ä r a ö g o ns t e n… Ne j , ha nv i l l ei nt ee nst ä nk apåde t . Ho nv a ri nt es o m ha n.Ho nha dehe t a r ebl o d.Gj o r des a k e rs o m ho nå ngr a de , i s må t to c hk a ns k ei s t o r to c k s å . So mi f r e da gs . Pa ppal ä tRa nas i t t av i dda t o r n–ge ne r ö ss o mha n v a r–o c hpr a t aö v e rSk y peme dk us i ne nihe ml a nde t . Ra napr a t a dei me rä ne nt i mmai nna nho nk o mutt i l l dea ndr ao c hs aa t ta l l tha de gå t tbr a , a t tk us i ne nv e r k a det r e v l i g. Me nho nha deha f tnå goti bl i c k e n. Ka r z a nv a rs ä k e r . Pa ppas aa t tho nmå s t ef åt i da t tv ä nj as i g,a t ta l l tv a rno r ma l t . Me nKa r z a ns å ga t tde tv a rr ä ddaö g o n. He l ahe l ge nhöl lha nv a k a ndeö g onpåhe nneut a na t tv a r as ä k e r påv a dha ns å g. Me nha nt ä nk t eå t gä r daå t mi ns t o nee ns a ki da g. “ J a gs v ä r , o c k s åd i np a p p amå s t eu p p ! ” Sås aAz a d. “ Di np a p p av a re ng l ä ns a nd ek l i ng a , n uä rh a ne t tt r u b b i g ti ns t r u me nt . Ha nmå s t ev ä l j ad e nr ä t t av ä g e n, a nna r sv ä nt a rs t o rk a t a s t r o f . ” Az a dk ä ndes a nni nge no c hk undes ä gade npåe t tbr as ä t t ,me d r e s pe k t .De tv a rda gsf ö rde ma l l aa t tv r i daupps i ge nni v å ,o c hde t v a rde tha ns k ul l egör ai da g.De tk undei nt ev ä nt al ä nget i l lf ö rdå s k ul l egi f t e tt r ä ngas i gdj upa r ei ni he nne sbl o dba no r . “ J a gs v ä r , d i ns y s t e rs p e l a re t t s k i c k l i g t s p e l . ” Az a dha der ä t tis i ni a k t t a ge l s e .Ha nss y s t e rv a rmy c k e tl ö ms k , o c ht a c kv a r ea t tpa ppat r o ddea t tha nf o r t f a r a ndegl ä ns t es o me t t s v ä r dha deha nmi s tk o nt r o l l e n.Sågi c kde to m ma nl e v deme d k l uv e ts i nne . Pa ppaf ö r s t o di nt ef a r a npår ä t ts ä t t ; hy s t eho ppa t tho n k undegåpåt v åv ä ga rs a mt i di gt , me ny t t e r s tf åmä nni s k o rk undegå påt v åv ä g a r . Az a dk unde ,ha nha des t a r kk o nt r o l l ,ha deö v e r v unni tmå nga f r e s t e l s e r , me ns y s t r a r nav a ri nt egj or dapås a mmas ä t t , dä r f ö rl e v de def a r l i ga r e . Ka r z a ns a t ti bi l e n, ha nhö j dek i k a r e ndåde tpl i nga dei t e l e f o ne n.

8


“ As a b i y a , g l ö mi nt e ! ” Ha nmi nde sAz a dso r d. “ Ut a na s a b i y ab l i rv is o mk u f f a r na .Me da s a b i y ak a nv iu t r ä t t av a dv i v i l l . ” Az a ds ao c k s å :“ Ak t ad i gf ö rp e ng a r na ,b r o d e r .Ak t as j ä l e nf ö r r i k e d o ma r , o md uv i l l b e h å l l aa s a b i y a . ” Ka r z a ns k r e vt i l l ba k a : ” Al d r i gj a gg l ö mme r . ” De tv a rk y l i gtil uf t e n. So l e ns k e nv a s s tf r å nde nmo l nf r i ahi ml e n ne rö v e rde nv i ds t r ä c k t aa s f a l t e n, s k e ne tf i c kde nv i t as k o l by ggna de n a t tbl ä ndaha nsö g o n. De tha dei nt ea l l t i dv a r i tl i k a da ntme l l a nde ms o m de tv a rnu. Ka r z a nmi nde se ngå ngf ö rå t t aå rs e n; ha nha dehi t t a tRa nas i t t a nde påe ns t o l påb a l k o nge nme de t tpa k e tt ä nds t i c k o rf r a mf ö rs i go c he t t gl a sv a t t e n.Ho ns t r ö ke l dpåt ä nds t i c k ae f t e rt ä nds t i c k a ,o c hj us t s o m de nf l a mma deuppme de x pl o s i vl å gado ppa deho ns t i c k a ni v a t t ne t . Nä rha nf r å ga dev a dho nhö l lpåme ds aho na t tde tl ä ts år o l i gt nä rde nf l a mma ndee l de ns l o c k na de . Ka r z a nl å na depa k e t e to c hpr o v a denå gr agå nge rs j ä l vi nna nha n l ä the nnef o r t s ä t t as i nba r ns l i gal e kpåe ge nha nd. Ha nmi nde sa t tpl å ne tpåe nas i da na vt ä nds t i c k s pa k e t e tv a r t r a s i gta vv ä t a .Ra nas aa t tho nha def ö r s ö k tt ä ndanå gr av å t a t ä nds t i c k o rut a na t tl y c k a s ,me no mt ä nds t i c k o r naba r at o r k a de s k ul l ede ts ä k e r tf unge r a .Ka r z a n ha def å t tl ä r ahe nnea t te n t ä nds t i c k aba r agi c ka t tt ä ndae ngå ng.Fa s tde tgj o r dei nge t ,f ö r t ä nds t i c k o rv a rbi l l i ga ,me n de tv a ro nö di gta t tf ö r s t ö r as j ä l v a pa k e t e t . Se nha dedeby ggte t ts t a k e tge no ma t tt r ä ngane rt ä nds t i c k o r na i me l l a nr umme t me l l a n br ä do r na i bor de t . Kno ppa r na på t ä nds t i c k o r nas a t ts åt ä t ti ho pa t to m ma nb a r aa nt ä ndee na vde m s k ul l ea l l abör j abr i nna . Deby ggdepås i t tge me ns a mmas t a k e te nl å ngs t undi nna nRa na s a t t ee l dpåde ny t t e r s t at ä nds t i c k a n,o c hnä rs e r i e r e a k t i o ne nv ä l

9


s a t t ef a r tt j o a dedebå daf ö r t j us tå tde nf l a mma ndee l de n. Ka r z a nl o gå tmi nne t . Va da l l tha dev a r i ta nno r l undaf ö r rit i de n, o c hs ås v å r tde tv a ra t tf ö r s t åa t tRa nai nt el ä ngr ev a re nl i t e nf l i c k a ut a nnue nmo g e nk v i nna . Gl a s dö r r e nö ppna de sbo r t apås k o l a n.Kuf f a r naf l ö da deuto c h l å s t eupps i nac y k l a r .Fl e r aa vde mf o ri v ä gs o ml ö vs t r ö ddaf ö r v i nde n,a ndr apr o me ne r a del å ngs a mma r e .Se nk o m ho nut ,Ra na , ha nsä l s k a des y s t e r , s i s ta va l l a . Ka r z a nö ppna debi l dö r r e no c hs t ä l l des i gs y nl i gf ö rhe nne .De t f a nnsf åbi l a rpåpa r k e r i nge n, ho ns k ul l es e . J a ,nus å gho nho no m,o c hbör j a degåmo tbi l e n.Ho nl o gmo t ho no ms na bbt .Ha nk ä ndes i gt r y ggnä rha ns å gl e e nde to c ht ä nk t e a t tde ns o mf i c khe nnek undes k a t t as i gl y c k l i g. Ra nas å gs i go mö v e ra x e l n,r ä t t a det i l ls l ö j a nme de nha nd.Se n f o r t s a t t eho ngåmo tho no ms o mv a nl i gt . Si nne tf i c ks mut sö v e rs i g. Va dv a rde tha ns å g?Va r f ö rk a s t a deho nt v e k s a mmabl i c k a r o mk r i ngs i g? Nä rho nk o m nä r ahä l s a dedepåv a r a ndr a .Ha ngi c kr untbi l e n o c hö ppna dedö r r e npåpa s s a ge r a r s i da n.Ra nas t a nna de .Ha ngi c k r untbi l e ni ge n, t i l l ba k at i l l f ö r a r s i da n. –Ärnå go tf e l ? –Ne j …j a g… Ra naf i c ki nt ef r a ms i nao r d. –Ärs kol a nt o m?f r å ga deha n. –J a gv e ti nt e… –Gemi gt e l e f o ne n. Ra nas t o dt y s t . Rö r des i gi nt e . –Sy s t e r , gemi gt e l e f o ne n. –Va r f ö r ? –Duv e tv a r f ö r . Ho ns ai nge t . –Dö l j e rdunå gotf ö rmi g?

10


–Ne j … –Dås å . Gemi gt e l e f o ne n. –J a gv i l l pr o me ne r ahe m. –Va rä rdi nav ä nne r ? –Deg i c kt i di ga r ei da g… –Ok e j . Ko m, v i k ö r . –J a gv i l l pr o me ne r a , s nä l l a ? –Ne j , dus k aå k ahe mme dmi g. –Va r f ö rde t ? –Duv e tv a r f ö r . Va r f ö rs t ä l l e rdude nf r å ga n? –Li t a rdui nt epåmi g, Ka r z a n? –Sy s t e r , dus t ä l l e rmå ngaf r å go r . Gemi gt e l e f o ne n, a nna r sv e tdu a t tj a gmå s t et ade n. Ho nk a s t a dee nnybl i c kö v e ra x e l n.De tgj o r deho no m ba r ame r s ä k e r . Ha ngi c kf r a mt i l l he nne . Ho nba c k a denå gr as t e g. Ha nhö j der ö s t e no c hs k ä r pt ede n: –J a gs t a nna rhä r . Ho ns t a nna deo c k s å . –Dumå s t egemi gt e l e f o ne n, a nna r sv e tdua t tj a gmå s t ebe r ä t t a f ö rpa ppa . Ho ns t o ds t i l l aut a na t tr ö r as i g. –Va r f ö rmå s t eduhade ni da g?f r å ga deho n. –Dä r f ö ra t tj a gha rbe s t ä mtde t . Ho ns ai nge nt i ng. –Dudö l j e rnå got , Ra na . –Ne j , j a gdö l j e ri nge t . –Dul j uge r ! Duha rt i os e k unde ra t tgemi gt e l e f o ne n. Ha nbör j a der ä k na . Ho ns l o gne rbl i c k e n. –Et t , t v å , t r e , f y r a… Gu d , g eh e nnef ö r nu f t ! –Fe m, s e x , s j u… Gu d , r ä d d ami gf r å nd e t h ä r ! –Åt t a , ni o…

11


Nur ö r deho npås i g. Des t o ds ä k e r tf e m me t e rf r å nv a r a ndr a ,o c hnuk o m ho n nä r ma r eme dv a r s a mmas t e g.Ho nt o ga vs i gr y ggs ä c k e n,ho n ö ppna debl i x t l å s e t , ho ns t o ppa dene rha nde n. –Br a , gemi gt e l e f o ne nnu. Ra nat o guppt e l e f o ne n.Se nhöl lho nde nme dbå dahä nde r na f r a mf ö rs i g, s o mo mde nv a re nf å ge l ho ns k ul l es t r y pa . –Gemi gde nnu, Ra na . Me nho nr ö r des i gi nt e . Ha ns k y nda des i gf r a mme dha s t i gas t e g. Gr e phä nde r napåhe nne .Ho nr y c k t eunda nt e l e f o ne nf r å nho no m o c hbö j deba ka r ma r nao c hhöl l t e l e f o ne nv i ds i nna c k e . Ha nt r e v a deuppf ö rhe nne sa r ma rme dhä nde r na , gr e ps i gf r a m v i dhuv ude tpåhe nneo c hf i c kt a gif i ngr a r na ,bö r j a debä ndaupp de me ne f t e re n.Ho nr y c k t et i l lo c hl ö s gj or des i gf r å nha nsgr e pp, me nha nf i c kf a t ti hä nde r nas na bbti ge n. –Sl ä ppt a ge t ! Dus k a pa rpr o bl e m! Ho ns ai nge nt i ng, ba r af l ä mt a deo c hk ä mpa dee mo t . Pl ö t s l i gtf l ögt e l e f o ne nurha nde npåhe nne ,ne ria s f a l t e n.De r us a def r a mo c hha mna depåk nä na . Ha npr e s s a deunda nhe nneo c h f i c kt a gi t e l e f o ne n. Smågl a s f l i s o rha mna dei ha nsha nd. Sk ä r me nv a rk r o s s a d.Ha nr e s t es i guppo c hs l o gi nk o de n,me n t e l e f o ne nl ö di nt e . –Duha rby t tk o d! Rö s t e ne k a deö v e rpa r k e r i nge n.Ha ngr e phe nne sa r m hå r to c h dr o gupphe nnes åa t tho no c k s ås t o dupp. Ho ns k r e kt i l l a vs mä r t a . –Gemi gk o de n, Ra na ! Ha nl ä t t a depågr e ppe to c hv ä s t e : –Gemi gk o de n. Nu! Enl å ngs k uggal å gpåa s f a l t e n. –Va ds t å rpåhä r ? Enma ns t o dbr e dv i dde mpåpa r k e r i nge n. –Ära l l ti s i no r dni ng? –J a , a l l tä rbr a , duk a ngå .

12


–Ra na ?Va dhä nde rhä re ge nt l i g e n? Ra nas ai nge nt i ng, ho ns l o gne rbl i c k e n. –Duk a ngå , s aKa r z a n. Ma nne ns å gpåho no mme dl ugnaö g on: –Ve mä rdu? –J a gä rhe nne sbr o r . Ve mä rdu? –Ma t t i a she t e rj a g, j a gä rl ä r a r ehä r . Nuv ä ndes i gma nne nt i l l Ra na : –Ka nduf ö l j ame di n?J a gmå s t epr a t ame ddi g. –Om…o mv a då ? Ma nne ns o m he t t eMa t t i a sgj or dee t tk ny c kme dhuv ude tmo t s k o l a n. Ra nas t o dk v a r . –Ko mme rdu, Ra na ? Ho nt o ge t tpa ro s ä k r as t e gmo ts k o l a n. –Omduur s ä k t a ro s se t tt a g? Ma t t i a shö j deha nde nmo tKa r z a nj us tnä rha no c k s åbö r j a degå f ö ra t tf ö l j ame dde mi n. –J a gf å ri nt ef ö l j a ? –Ne j , de thä rgä l l e rRa na . Ko mme rdu? Ma t t i a sha dev ä nts i gmo the nne . Ka r z a ns a : –Ra na…Vi s k aå k ahe m! –J a gko mme rs na r t , s aRa name dgr å ti r ö s t e n. Dev ä nder y gge nå tho no mo c hgi c kdä r i f r å n. Ha ns t o dk v a ro c h t i t t a dee f t e rde m.Vi s s t ei nt ev a dha ns k ul l et as i gf ö r .Sk ul l eha n f ö l j ame di n?Al l t s a mma nsha degå t ts åf o r t . Enä l dr ema nme dk e pso c hhundik o ppe l t i t t a depåho no mf r å n a s f a l t k a nt e nnä r ma s tde nl i l l agr ä s ma t t a ns o ms k i l j depa r k e r i nge n f r å ne na nna npa r k e r i ngl ä ngr ebo r t . –J a gs å ga l l t i ho p, s ama nne n. Ka r z a nbr y ddes i gi nt eo ma t ts v a r a . –J a gf ö r s t å ri nt ev a de ns å ns o mduö v e r huv udt a ge tha ri de thä r l a nde ta t tgör a . Hunde npi s s a demo te nbj ö r k .

13


–Ha rdui nge tj o b ba t ts k ö t a ? –Va r f ö rbr y rdudi g? –Be t es i gs å dä rmo te na nna nmä nni s k a ?Va dl i k na rs å nt ? Ka r z a ns af o r t f a r a ndei nge nt i ng.Ha ngi c kmo tbi l e n.Hj ä r t a t bul t a dehå r ti br ö s t e t . Ha nk undei nt es o r t e r at a nk a r na . –Et ts å ntpr i mi t i v tbe t e e nde !s ama nne n.Va r f ö rå k e rdui nt e he mt i l l di t te ge tl a nd? –Gåhe mo c hr a k af i t t a n. Me d deo r de ns a t t es i gKa r z a ni n ibi l e no c hk ö r def r å n pa r k e r i nge n.Ha nk ö r dene rpåÅg å r ds v ä ge n,t o guppt e l e f o ne no c h r i ngdeAz a dme dda r r a ndef i ngr a r . –Ärduhe mma , br o r ? –J a , v a ds t å rpå ? –St o r apr o bl e m. St o r apr o bl e m! –Ärdui bi l e n? –J a , ne r epåga t a n, k o mnu! –J a gk o mme r . Del apå .Ka r z a nt o r k a depa nna n.Az a dk o m utme dj a c k a n f l a ddr a ndeo c he nc i g gi munne n. Nä rha ns a t t es i gi nbj ö dha npåe n o c ht ä nde . –Va dhä nde r , br o r ? Ka r z a nf l ä mt a de : –Do mt o gi nhe nne ! Ho nä ri nnepås k o l a n! Ka r z a nv ä ndebi l e no c hk ö r des na bbtt i l l ba k at i l ls k o l a n.Ha n pa r k e r a depås a mmapl a t ss o mt i di ga r eo c hf ö r k l a r a depr e c i sv a d s o mha dehä nt . Al l t s a mma nsf r å nbör j a nt i l l s l ut . Az a dsr ö s tv a rl ugno c hk o nt r o l l e r a d: –Ha rho ngå t ti ni s k o l a n, s ä ge rdu? –J a , de tk o mute nl ä r a r eo c ht o gi nhe nne . Ha ns å ga t tv i t j a f s a de o c hk o muto c hpl o c k a dei nhe nne . Nuv e tj a gi nt ev a ds o mhä nde r . –Ok e j , br o r . Dåmå s t ev i v ä nt a . Nugörho ns i t tv a l . Hj ä r t a tbö r j a des l åhå r da r e . –Omho nk o mme rutdä r i f r å nä ra l l tis i no r dni ng. Omi nt e…J a ,

14


dåha rho ngj o r tde ta ndr av a l e t , o c hdåv e tduv a ddumå s t egör a . –J a , j a gv e t . –Ärdube r e ddpåde t ?Hurs t a r kä rdu, br o r ? –St a r k…J a gä rs t a r k , Az a d. Dev ä nt a dee nl å ngs t und,r ö k t ec i ga r e t t e runde rt i de n.Hj ä r t a t v i l l ei nt el ugnas i g. –Az a d! J a gk l a r a rde ti nt e . J a gmå s t egåi n. –Ne j , dumi dé . –Va r f ö r ? –Duä rs o me l dnu. Ta ggane r . Az a dbj ö dpåe nnyc i gg. –Duf å rc o o l ane rdi g.Dumå s t ehas j ä l v k o nt r o l lnä rdupr a t a r me dk uf f a r na . Duv e thurdo mä r . Do mf ö r s t å rba r as pr å k . Lugnto c h f i nts pr å ks o mä rf ö r nuf t i gt .Duk a ni nt es t o r mai ndä ro c hgor ma . Do mt r o rduä rga l e ndå . De tbl i re nbr ä ndc ha ns . Fö r s t å rdu? Az a dha der ä t t , s o mv a nl i gt . Ka r z a nr ö k t ef ä r di gtc i gge n. –Me nt ä nko mho nha rpo j k v ä n? Az a ds å gpåho no mme da l l v a r l i gaögon. –Tr o rdude t ? –J a gv e ti nt e , me nde tgörmi gga l e na t ti nt ev e t a . –Ha rdus e t tt e c k e npåde t ? –J a gv e ti nt er i k t i gt . Ka ns k e . –J a gf ö r s t å rv a ddus ä ge r ,s aAz a d.De tv a re t ts t o r tmi s s t a ga t t i nt ek o nt r o l l e r ahe nne smo bi l t e l e f o n.Nuä rde ts a nni nge nsmi nut . Ho ns k agör as i t tv a l o c ht ak o ns e k v e ns e r na . Duo c k s å , br o r . Duo c k s å…

15


16


En ung kvinna blir brutalt angripen utanför sin gymnasieskola. Hon räddas av en lärare som på avstånd ser angreppet. Kort därefter anländer Edvard från socialtjänsten till skolan, och tvingas snabbt fatta ett livsavgörande beslut åt henne. Men vem är hon egentligen? Vilka hemligheter gömmer hon? Snart visar det sig att hennes situation är mer komplicerad än det till en början såg ut som, och en kamp på liv och död tar sin början. Edvard finner sig indragen i en situation där frågan om rätt och fel inte längre har något enkelt svar. ”Kärlekens kedjor” är en psykologisk och samhällskritisk spänningsroman i den nya deckargenre som har kallats för socialtjänstthriller, där läsaren på ett unikt sätt får följa socialtjänstens arbete med utsatta barn och familjer. Men romanen är mer än en vanlig thriller; det är en berättelse i egen rätt om familjeband, kärlek, våld och integration. Jeremiah Karlsson (f. 1986) är socionom och har tidigare skrivit fyra romaner. Med sin femte roman återvänder han till de välkända småländska miljöerna från sina första böcker.

www.bod.se

Profile for Smakprov Media AB

9789179695972  

9789179695972  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded