Torb j Ăśrn J ohan sson
Grovt &grant Nästan sant.
GROVT och GRANT. Nästan sant.
GROVT och GRANT. Nästan sant. TORBJÖRN JOHANSSON Dikter och spridda tankar i salig röra.
Tidigare utgivning: Halländska visor, Spektra Breven hem, Spektra Vardagsfunderingar från en utkant, BoD Andra funderingar från utkanten, Utblick Media
© 2020 Torbjörn Johansson Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7969-493-7
1984 1990 2018 2019
Innehåll Björkarna Att bo på landet … HÖST SYN HÖGSOMMAR LITEN DÅRDIKT Nu vände det HON 13:e MIDSOMMAR KORT ATT ÅLDRAS SKOLMINNE? SKOLMINNE II OM GRANNEN NOBEL PLÅGAD Handelsboden IGEN … REGN VARIANT DIMMA MARSRAPPORT DAGSMEJA – PÅ RIKTIGT STILLA HAV POETEN VID HAVET
7 8 9 9 10 11 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 20 21 22 23 24 25 26 27 28 28 29 30
ASKEN LJUDER Ö FEGEN SKUMMESLÖVSSTRAND BILLDAL KRAFT SMÅRIS Morups tånge HÖÖR STENINGE STRAND ÅRNÄS STRÖMMA TORUP DELLEN LAHOLM GLOMMEN MINIMORALITET NU SKOLAVSLUTNING RÄNNESLÖV MINNE HALVMÅNEN KVIBILLE GETINGE GALTABÄCK STAFSINGE FRÖSLIDA SAGA (till mina isländska vänner) SENSOMMARPSALM 15:e maj
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61
Björkarna Björkarna lutar, Önskar blåsandet slutar.
7
Att bo på landet … Att bo på landet innebär ofta att man får lite mer. När det ösregnar i stan ösregnar det ännu mer på landet. Blåser det storm i stan har vi orkan här på landet. Majsen blir som regel högre här än i stan, Vi har mer avstånd här än i stan, Posten kommer mera sällan, Sällsynta fåglar trivs bättre här än i stan Det mesta är alltså mer här på landet, Men skam vet om vi ska betala mer för det.
8
HÖST Börjar känna mej som Danmark. Grenen krymper.
SYN När ni nu ser mej Krum och böjd Fram utmed vägen linka. Tänk då: Han är ganska nöjd, Han kan ju ännu pinka.
9
HÖGSOMMAR Nu är syrenernas tid förbi. För bi återstår nu resten av sommarens blomster, Kattfötter Gullvivor Furix Carvedilol.
10
Så rasande grann var den kvinnan jag såg, Förälskelsen svepte mej med likt en våg, Jag glömde rum, jag glömde tid Märkte ej att jag var på glid… Detta är Torbjörn Johanssons tredje bok med ibland rimmade funderingar om livet och annat. Efter ett rörligt liv med fiolen i högsta hugg tar han det nu lite lugnare i huset vid havet i Halland. Ett antal limerickar blev det, några lite grövre, men ”skönheten finns ju i betraktarens öga”. Läs och bli glad!