N
LÄ
ST
V
E
L TT Ä
RSIO
E
L ÄT
L Ä STN
I VÅ
X
X
Lix: 20 Lättlästnivå: XX-Large
T
-L A RG
På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Art.nr 44716 ISBN 978-91-7949-401-8 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Vilja förlag 2022 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Lila hibiskus Originalets titel: Purple Hibiscus Författare: Chimamanda Ngozi Adichie Boken är en bearbetad version av Lila hibiskus Copyright © 2003, Chimamanda Ngozi Adichie Published by arrangement with Algonquin Books of Chapel Hill, a division of Workman Publishing Company, Inc., New York. All rights reserved Översättning: Ragnar Strömberg Bearbetning: Tomas Dömstedt Omslag: Sara Acedo Omslagsfoto: ©Alain Keler/MYOP Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2022
Översättning: Ragnar Strömberg Bearbetning: Tomas Dömstedt
Till professor James Nwoye Adichie och fru Grace Ifeoma Adichie, mina föräldrar, mina hjältar, ndi o ga-adili mma.
Personer i boken: Kambili – 15-årig flicka, bokens berättare Jaja – Kambilis storebror Papa, Eugene – Kambilis pappa Mama – Kambilis mamma Kevin – familjens chaufför Papa-Nnukwu – Kambilis farfar Ifeoma – Kambilis faster Amaka – Ifeomas dotter Obiora – Ifeomas äldsta son Chima – Ifeomas yngsta son Fader Benedict – präst, vän till Eugene Fader Amadi – präst, vän till Ifeoma
PALMSÖNDAGEN
1
Dagen då min bror Jaja inte gick till nattvarden förändrades allt hemma hos oss. Vi hade varit i kyrkan och lyssnat till fader Benedicts predikan. Vi hade lyssnat när han sa att Papa gav mest pengar av alla till kyrkans insamling. Jag satt bredvid Jaja och försökte att inte visa hur stolt jag var. För Papa sa alltid att det var viktigt att vara blygsam. 9
När Papa hade tagit emot nattvarden satte han sig och såg på medan de andra gick fram till altaret. Då upptäckte han att Jaja inte gick fram. När vi kom hem från kyrkan tittade Papa allvarligt på Jaja och sa: – Du gick inte till nattvarden. – Jag mår illa av att prästen rör vid min mun, sa Jaja. – Det är en helig handling. Du får inte sluta ta nattvarden. Det är lika med döden, det vet du. – I så fall ska jag dö, sa Jaja. Papa såg sig om i rummet. Så tog han sin tunga bibel och kastade den mot Jaja. Den missade honom, men träffade figurerna av porslin som stod i bokhyllan. Alla små figurer som Mama jämt gick och putsade på gick i kras. 10
Jaja rörde sig inte. Papa sa inget. Då kom Mama in. Hon stirrade på skärvorna på golvet. Sedan böjde hon sig ner och började plocka upp dem. Det kändes som om jag skulle kvävas. Mama sa åt mig att gå upp till mitt rum och byta om, så det gjorde jag. Sedan satt jag helt stilla på rummet, blundade och lyssnade. Väntade mig att höra Papa ropa på Jaja. Men det var tyst. Jag gick fram till fönstret och tittade ut. Gården var så stor och muren runt den så hög att jag inte kunde se bilarna utanför. Buskarna med lila hibiskus hade börjat få knoppar. 11
Efter en stund kom Mama och sa att maten var klar. Precis när vi gick in i matsalen, tog jag Jajas hand och kramade den. Han var 17 år, men den här dagen såg han mycket äldre ut. När alla hade satt sig bad Papa bords bön i tjugo minuter. Ingen sa något medan vi åt. Jag såg hur spänd Jaja var. När vi ätit färdigt sa Jaja: – Tack för maten, Herre. Tack för maten, Papa. Tack, Mama. Jag stirrade på honom. Han tackade i alla fall för maten, men sedan gjorde han något vi aldrig brukade göra. Han gick från bordet innan Papa hade läst bönen efter maten. Papa började resa sig, men satte sig igen. 12
Jag frågade Mama om hon skulle skaffa nya porslinsfigurer. – Nej, det ska jag inte, svarade hon. Så skakade hon på huvudet som för att säga att de där figurerna inte betydde något. Men det gjorde de, det vet jag. Kanske tänkte hon som jag. Nu när Papa hade kastat bibeln mot Jaja var det inte bara figurerna som hade rasat ihop, utan allt. På kvällen låg jag och tänkte på tiden i Nsukka, där allt satte i gång. Jag tänkte på faster Ifeomas lila hibiskus. Den doftade frihet och var lika ovanlig som trotset Jaja visade mot Papa. Men mina minnen började tidigare, när alla hibiskusar i trädgården var röda. 13
Kambili är 15 år och bor i Nigeria. Hon lever i ständig skräck för sin far. Han är aktiv i kyrkan och anses vara en god man. Men hemma slår han sin fru och sina barn. När Kambili och hennes bror får bo en tid hos sin faster, möter de ett hem med skratt och frihet. Och hoppet väcks om ett annat liv … Det här är en bearbetad version av Lila hibiskus.