Cilla Dalén & Annelie Drewsen
MOA MARTINSON Ett liv
E
I VÅ
L ÄT
L Ä STN
-L
X
Lix: 29 Lättlästnivå: X-Large
T
A RG
På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Art.nr 44270 ISBN 978-91-7949-387-5 Upplaga 1:1 © Cilla Dalén, Annelie Drewsen och Vilja förlag 2022 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Moa Martinson – Ett liv Författare: Cilla Dalén och Annelie Drewsen Omslag och layout: Eva Andreasson Omslagsbild: Aftonbladet/TT Bildkällor: s. 5: Kristoffersson/Sjöberg Bildbyrå; s. 7: Arbetarrörelsens arkiv; s. 9: Nordic Museum/Public domain/Wikimedia Commons; s. 12: Cyrus/Sjöberg Bildbyrå; s. 13: Axel Eliassons Konstförlag/Östergötlands museum (CC BY-SA); s. 15: Axel Malmström; s. 18: Annelie Drewsen; s. 19: okänd upphovsperson/ Public domain/Wikimedia Commons; s. 21: Arbetarrörelsens arkiv; s. 23: Ulf Stråhle/Sveriges Television/Public domain/Wikimedia Commons; s. 24 (vänster): Michael Peter Ancher/Public domain/Wikimedia Commons, (höger): Cilla Dalén; s. 27: Bolstermage/CC BY-SA 3.0/Wikimedia Commons; s. 29: Annelie Drewsen; s. 30: äldre vykort/Public domain/Wikimedia Commons; s. 31: okänd upphovsperson/Public domain/Wikimedia Commons; s. 33: okänd upphovsperson/Public domain/Wikimedia Commons; s. 35: Arbetarrörelsens arkiv; s. 36: Bonnierarkivet/TT; s. 39: reproduktion: Jens Östman/Kungliga biblioteket; s. 43: Petrus Pramm/Wikimedia Commons; s. 45: okänd upphovsperson/Public domain/Wikimedia Commons; s. 46: Bonniers Litterära Magasin nummer 1933:9; s. 47: Arbetarrörelsens arkiv; s. 49: reproduktion: Jens Östman/Kungliga biblioteket; s. 51 (överst): Arbetarrörelsens arkiv, (nederst): grzhmelek/Shutterstock; s. 52: okänd upphovsperson/Public domain/Wikimedia Commons; s. 53: Bo Holst/Arbetarrörelsens arkiv; s. 57: Arbetarrörelsens arkiv; s. 59: Charles Levy/Public domain/Wikimedia Commons; s. 60: Conard/Sjöberg Bildbyrå; s. 63: Annelie Drewsen; s. 65: Peter Linde: Moa Martinson/foto: Cilla Dalén; s. 67: Annelie Drewsen; s. 68: Cilla Dalén Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2022
Moa Martinson Ett liv Cilla Dalén & Annelie Drewsen
Innehåll Hela Sveriges Moa...................................................... 4 De första åren.............................................................. 6 Familjen flyttar runt................................................... 8 Konfirmation och arbete.........................................11 Livet på torpet...........................................................16 Orättvisor och politik...............................................19 Skrivande och sorg...................................................22 En svår tid..................................................................26 Tre månader på Fogelstad.......................................30 Harry på Johannesdal..............................................34 En vinter i Göteborg................................................38 En stark vilja att skriva.............................................41
Kvinnor och äppelträd.............................................44 Bråk, oro och nya böcker.........................................47 Harry lämnar Moa...................................................52 En känd författare.....................................................55 Fred i världen............................................................58 Död och begravning.................................................62 Arvet efter Moa.........................................................64 Viktiga årtal i Moas liv.............................................69 Källor..........................................................................70 Register......................................................................71
Hela Sveriges Moa Moa Martinson var en älskad författare som ville förändra samhället genom att skriva böcker. Hon föddes i slutet av 1800-talet och hade ett fattigt liv med hårt arbete, sjukdom och sorg. Men där fanns också kärlek, politisk kamp och människor som hjälpte varandra. Allt det skrev hon om, och det gjorde henne känd. Medkänsla var viktigt för Moa. Hon tyckte att en författare måste kunna ”krypa ur sitt skinn” för att bli någon annan. Moa hade också humor och kunde skoja om både sig själv och andra. Namnet Moa Martinson tog hon sent i livet. Som barn hette hon Helga Swartz. I den här boken kallas hon Moa hela tiden.
4
Moa Martinson skrev böcker om arbetande kvinnors liv.
5
De första åren Den 2 november 1890 föddes en flicka som fick namnet Helga Maria och senare kallades Moa. Flickans mamma hette Kristina Swartz, och var 19 år och ogift. Kristina arbetade som piga på en gård utanför Motala. När barnet skulle födas åkte hon hem till sina föräldrars lilla torp söder om Linköping, och där föddes alltså Moa.
Okänd pappa Hela sitt liv undrade Moa vem hennes pappa var. Kanske var det en man som redan var gift? Eller en rik man som inte ville visa att han fått barn med en fattig piga? Men Moa fick aldrig veta säkert vem det var.
En piga var en flicka eller kvinna som arbetade och bodde på en bondgård. Ett torp är ett litet hus med lite mark att odla på. De som bodde på ett torp kallades för torpare. Ofta hörde torpet till en större gård, och torparna arbetade åt ägaren.
6
Fosterfamiljer Moa bodde hos sin mormor och morfar, medan mamma Kristina gav sig iväg för att arbeta. När Moa var ett år dog hennes morfar. Kristina hämtade då sin dotter, men kunde inte ta hand om henne eftersom hon arbetade hela dagarna. Moa fick bo hos andra familjer, men de skötte inte om henne ordentligt. Kristina bestämde sig för att ta hand om Moa själv. De flyttade till Norrköping 1894. Där bodde folk trångt och sjukdomar spreds lätt. Kristina började arbeta på en fabrik där hon vävde ylletyg. Det var ett hårt arbete, och kvinnor tjänade bara hälften så mycket som män.
I Norrköping fanns det många fabriker. Moas mamma Kristina arbetade på en fabrik där hon vävde tyg.
7
Familjen flyttar runt År 1895 träffade Kristina en man som hette Alfred Karlsson. Hon blev gravid och de gifte sig. Alfred arbetade då på en gård söder om Norrköping. Kristina och Moa flyttade till honom. Då var Moa fem år.
Livet som statare Precis som många män på den tiden drack Alfred för mycket sprit. Han hade lätt för att bli arg och blev osams med sina chefer. Familjen var ofta statare på olika gårdar. Då var de tvungna att flytta när Alfred blev av med jobbet. Mamma Kristina arbetade också på gårdarna. Ibland städade hon i fabriker eller hemma hos rika familjer. Kristina blev gravid flera gånger, men varje gång dog barnet strax efter födseln. Moa och hennes mamma var nära varandra och hade en stark relation. 8
Statare på Julita gård i Södermanland.
Statare Statare var arbetare som jobbade på stora bondgårdar. Deras lön var låg. I stället fick de bostad och en del matvaror som betalning. Statarna arbetade hårt och kvinnorna skötte det tunga arbetet med att mjölka kor. Familjerna bodde trångt och det var ofta kallt och svårt att hålla rent. Statarna arbetade på en gård ett år i taget. Under en bestämd vecka varje höst kunde de flytta till en ny gård. Ibland blev en familj tvungen att stanna fast de inte trivdes. Det berodde på att de lånat pengar av gårdens ägare för att kunna köpa sådant de behövde. Det var svårt för statare att säga ifrån. Om den som ägde gården blev arg kunde de bli av med både jobb och bostad. Systemet med statare fanns kvar till 1945.
9
Moa Martinson är Sveriges mest kända kvinnliga arbetarförfattare. Hon föddes 1890 och hade en svår och fattig barndom. Hon började arbeta tidigt men ville också skriva. När hon var 43 år gammal kom hennes första bok. Hennes texter gav arbetarklassens kvinnor en röst i litteraturen. I den här boken får vi följa Moas kamp för ett bättre liv. Hon kämpade hårt för sitt författarskap, men också för sin familj och för ett bättre samhälle.