9789179493721

John Lawrence Reynolds

ISKALL

MÖRDaRE Ett MAx BEnSon-faLL

L ÄT

L

L Ä STN

I VÅ

Lix: 19 Lättlästnivå: Large

T

ARGE

På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken.

Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.

Art.nr 44181 ISBN 978-91-7949-372-1 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Vilja förlag 2021 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Iskall mördare Originalets titel: Murder Below Zero Författare: John Lawrence Reynolds Översättning: Catharina Andersson 2021 Omslagslayout: Jenn Playford Omslagsfoto: Getty Images Text copyright © John Lawrence Reynolds, 2017 Publicerad enligt överenskommelse med Orca Book Publishers, Victoria, Canada.

Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna bok får reproduceras, lagras eller överföras i någon form eller på något sätt: elektroniskt, mekaniskt, via fotokopiering eller ljudinspelning eller på annat sätt utan skriftligt tillstånd från Vilja Förlag, Studentlitteratur.

Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2021

John Lawrence Reynolds

Ett Max Benson-fall Översättning: Catharina Andersson

I denna bok möter du: Maxine Benson, kommissarie i Port Ainslie Henry Wojak, polisassistent som jobbar med Maxine Margie Burns, jobbar på polisstationen Geegee, granne till Maxine Boucher, kommissarie i Cranston Beth Morton, som anmält sin man försvunnen Sandra, arbetar på ett galleri Ted Huffmann, en ung man som bott i området

1 Det var måndag morgon på polisstationen. Klockan var lite över sju.

– Man skulle kunna tro att det är mitt i vintern, sa Margie Burns.

– Ja, det är juni månad och jag har en tjock tröja på mig, sa Maxine Benson. Helt galet.

– Det ska visst bli frost i natt också, sa Henry Wojak.

Han höll i kaffemuggen med båda händerna för att värma dem.

– Skitväder, sa han.

3

Maggie hade just skrivit en rapport till stadens borgmästare.

Varje vecka gjorde hon en lista över de brott som anmälts. Den här veckan var det färre brott än vanligt.

Hon gick igenom listan igen: 1. En elgenerator hade stulits från ett hus på Creek Road.

2. Det hade varit inbrott i en stuga vid sjön, men inget var stulet.

3. En man hade försvunnit.

En kvinna hade anmält sin man saknad. Han hette Robert Morton och hade varit borta i några dagar.

Max hade skickat ärendet vidare till provinspolisen i Cranston.

En saknad person var allvarligt, men Max visste att de flesta brukade komma hem inom några dagar.

4

Margie slog igen rapportboken.

– Det har varit ovanligt lugnt den här veckan på grund av vädret, sa hon.

Max och Henry såg ut genom fönstret. De hade haft sitt morgonmöte. Nu fanns det inte mycket mer att göra.

– Geegee vill hjälpa mig att måla om köksskåpen, sa Max. Geegee hette egentligen Gillian Gallup och var Max närmaste granne.

– Jag hade tänkt vänta till hösten, men det är kanske lika bra att börja nu.

– Vilken färg ska du ha på skåpen? sa Henry ivrigt.

5

Han ville alltid ha detaljer om precis allt.

– Jag tänkte ..., började Max men blev avbruten av telefonen.

Hon tryckte på högtalarknappen.

– Port Ainslies polisstation. Det är kommissarie Benson.

Max gillade att säga sin titel.

Hon var den enda kvinnliga kommissarien i hela Muskoka och var stolt över det.

Det var en kvinna som ringde. Hon lät panikslagen – Det ligger en ... Det ligger en man i diket vid Bridge Road.

– Lever han? frågade Max. – Nej, han är naken. Och död.

Och han ser nerfryst ut.

6

– Vi kommer! sa Max och lade på.

Hon och Henry tog sina jackor och rusade mot dörren.

– Nerfryst? sa Margie. Är det ett skämt om sommarens kalla väder?

Dörren slog igen och snart körde polisbilen iväg.

Diket som mannen låg i var djupt.

De som körde förbi på Bridge Road kunde inte se honom.

Någon hade lagt en filt över kroppen. Ett par personer stod på andra sidan vägen och pratade.

Max sa åt Henry att spärra av platsen och leda trafiken runt Bridge Road.

Sedan gick hon ner i diket och lyfte på filten.

7

Mannen var naken och mellan 35 och 40 år. Knäna var uppdragna mot magen.

Max petade på kroppen. Den var iskall.

Hon böjde sig ner och tittade noga på halsen. De röda märkena visade att han hade strypts till döds med ett rep.

Hon såg också ett litet ärr under hans högra öga.

Max gick upp på vägen igen.

Kroppen hade nog dumpats från en bil, men nu var det för sent att säkra några däckspår. De var förstörda av fotspår från nyfikna människor.

Hon ropade till sig Henry.

8

– Ta namn och mobilnummer på alla här, sa hon.

Sedan anropade hon Margie på radion och bad henne att ringa polisen i Cranston.

– Säg att vi har ett mord här. De får skicka folk som kan ta kroppen till bårhuset.

Så kom hon på en sak.

– Läs upp anmälan om den där saknade mannen, är du snäll.

Hon lyssnade medan Margie läste högt för henne.

– Då är han inte saknad längre, sa Max sedan. Han ligger här och är kall som is.

Kommissarien från Cranston kom snabbt till platsen.

9

Han hälsade inte, utan gick bara förbi Max och satte sig på huk vid kroppen. Hon hann läsa hans namn på uniformen. Boucher stod det.

– Har du rört något? sa han.

När Max inte svarade vred han på huvudet och blängde på henne.

– Jag heter Max Benson, sa hon.

Jag är chef här.

Boucher skrattade till.

– Jaha du, sa han. Och det där är ditt manskap?

Han pekade på Henry som försökte mota bort alla nyfikna som samlats.

– Det är väl bara du och han där som är hela styrkan.

Max var nära att fylla i med ”och Margie”, men Boucher pratade på: 10

– Ni ska låta oss sköta polisjobbet. Du borde inte ens ha tagit larmet om den här kroppen. Så spela inte chef. Du är bara i vägen.

Max försökte hålla sig lugn.

– Kroppen har inte flyttats eller rörts, sa hon. Filten kommer från kvinnan som hittade kroppen. Det är hon där i den svarta kappan.

Max pekade.

– Ta hennes namn och kontaktuppgifter ..., började Boucher.

– Här, avbröt Max och visade sitt block. Jag skickar alla uppgifter till dig.

Nu kom ännu en polisbil från Cranston. Två poliser klev ur och gick fram till kroppen.

11

De såg sig omkring som om de trodde att mördaren stod på vägen.

– Gå och snacka med damen i svarta kappan, sa Boucher till den ena polisen. Det var hon som hittade kroppen.

Till den andra polisen sa han: – Säkra brottsplatsen och sätt upp ett tält runt kroppen.

Så tog han fram ett block och började skriva.

– Jag tror att jag vet vad offret heter, sa Max. Boucher fortsatte skriva, som om han inte hörde henne.

– Offret stämmer in på en person som är saknad, sa Max. Vill du ha uppgifterna, eller ...

12

Boucher såg inte upp från sitt block, utan sa bara: – Vi har nog alla uppgifter i Cranston. Flytta på dig nu så jag kan jobba.

Han nickade bort mot Henry.

– Du kan väl gå och hjälpa honom där med trafiken?

Max gick till sin bil och körde därifrån med en rivstart.

13

Max Benson är polis i en liten stad där det nästan aldrig händer något.

Men så hittas ett nedfryst lik i ett dike. Max tar itu med fallet, och hittar flera misstänkta.

Detta är andra delen i serien om Max Benson.