9789178874835

Page 1

tomater



5

UNDERBARA TOMATER – EN KÄRLEKSFÖRKLARING

6

Varför odla tomater?

9

DEN EGENODLADE TOMATEN

15

OLIKA SORTERS TOMATER

25

TOMATER JAG INTE VILL LEVA UTAN

38

Att odla tomater

41

OLIKA SÄTT ATT ODLA TOMATER

53

TOMATSÅDD

65

SKÖT OM TOMATPLANTORNA

77

MAXIMERA SKÖRDEN

82

Odla din jord

85

JORDNÄRA OCH HÅLLBART

89

ODLA I KRETSLOPPSHUS

101

116

EGEN GÖDSEL TILL TOMATERNA

Tips & tricks

119

FINURLIGA TILLBEHÖR

127

FRÅGOR OCH SVAR

135

FÖRSTA HJÄLPEN

146

Ta hand om skörden

149

KONSERVERA OCH TILLAGA – MINA FAVORITRECEPT

189

ADRESSER & INKÖPSSTÄLLEN

190

REGISTER



Underbara tomater – en kärleksförklaring Jag älskar tomater. Denna ljuvliga frukt. Jo, det är sant, tomaten är faktiskt en frukt, även om vi allra oftast klassar den som en grönsak. Jag har favoritböcker som bara handlar om tomater, jag har favoritkonton på Instagram som rör sig kring tomater, jag har favoritfröfirmor som säl­ jer tomater, jag har favoritklipp på Youtube som visar tomater. Redan i november börjar jag fundera på vilka tomater jag ska odla kommande säsong. Listor skrivs och revideras, om och om igen. Jag vet inte hur många olika listor jag har skrivit när vi väl har landat i februari, som är månaden då jag måste bestämma mig på riktigt. Jag ljuger inte när jag säger att jag kan vara uppe i 350 oli­ ka tomat­sorter på mina listor inför en odlings­ säsong. Sedan stryker jag. Varje år verkar det dessutom gå att uttyda ett tema, allt ifrån att jag plötsligt vill odla massor av orange tomater eller körsbärstomater till att det blir bifftomater i mängder eller kulturarvs­ sorter. I år vet jag inte riktigt vart det lutar men jag ska i alla fall försöka hålla nere antalet sorter. Om det alls är möjligt. På senare år har jag odlat vintertomater i större utsträckning. Det är tomater som odlas precis som andra tomater men som känneteck­ nas av att de är hållbara och kan förvaras i rums­

temperatur en längre tid. På det sättet kan du äta färska egenodlade tomater även under vintern. Väljer du rätt tomater kan du alltså förlänga tomat­säsongen och odla för hela året. Tomaten kallas också kärleksäpple. Och den är som en härlig kärleksaffär. En tomat kan vara lockande och het, ibland i köttig, fast form och ibland sval och len. Det finns så många olika sätt att njuta av den där tomaten som är god som den är men också fantastisk i olika rätter – en kall tomat­gazpacho en het sommardag eller en tomat- och melonsallad. Tomatens alla smaker dansar i gommen och du får njuta av olika smak­ sensationer beroende på hur du väljer att äta din tomat. För det finns tomater för alla tillfällen. Det är därför tomaten är ljuvlig, den kommer i alla möjliga former och färger och på något sätt kan tomat smaka mer än tomat. Där finns sötma, syra och aromatiska toner. En ’Lucid Gem’ kan i smaken påminna om persika och en ’Charlie Green’ ge en förnimmelse av både krusbär och melon. Det något speciellt med tomater. Och glöm inte att sprida tomatglädje genom att dela med dig av fröer till dina vänner. Det är den bästa presenten, tomatfrön av just den to­ mat du gillar. Då kan du dela med dig av både odlingsglädje och tomater! 5


varför odla tomater?




Den egenodlade tomaten

Jag får ibland frågan om meningen med att odla egna grönsaker och framför allt egna tomater. Affärerna är ju fyllda med grönsaker – vanliga och ovanliga. Mitt i vintern hittar du i välsortera­ de mataffärer jordgubbar, de finaste melonerna och kanske den krispigaste isbergssallaten. Det finns olika sorters sallad på påse, färdiga sal­ ladsmixar som går att äta direkt. Det finns små, gulliga tomater, stora tomater, ekotomater från Spanien och ibland även någon spännande körs­ bärstomatblandning som är perfekt för salladen. Du kan välja och vraka alla dagar året om, nuför­ tiden är utbudet generöst. Jag förstår att inte alla har tomater som pas­ sion eller går igång på odlingsjord och kom­po­ stering. Och att inte alla förstår tjusningen i att så i kyla eller springa ut med pannlampa sent på kvällen för att skörda grönsaker. Jag kan också förstå att inte alla tycker att det är spännande att välja ut tomatsorter från olika kataloger och sitta kväll ut och kväll in och bestämma sig, även om jag tycker att det är otroligt roligt och spännande.

Och visst är det skönt att gå in i en välfylld mataffär och plocka sina grönsaker eller ännu bättre, sitta i hemmets lugna vrå och klicka hem sin kasse med matvaror och alla grönsaker du kan önska. För det är ju faktiskt fullt möjligt idag att handla hemifrån i många städer och dessut­ om få det hemkört alternativt hämta upp mat­ kassarna på ett utlämningsställe.

MER NÄRING I HEMODLADE TOMATER Så varför ska vi odla våra egna tomater? Ett mycket bra skäl är att näringsvärdet har minskat i tomaterna i affären. Produktionen av de grön­ saker som säljs kommersiellt fokuserar på hög avkastning, det vill säga oftast är kvantitet i fokus i stället för kvalitet. Många av grönsakerna växer fort, kanske i utarmade jordar, och därför saknar grönsakerna samma näringsvärde som tidigare. Detsamma gäller i många tomat­odlingar, det od­ las mycket tomater och det är framförallt högav­ kastande sorter som ger många tomater på kort 9



MILJÖPÅVERKAN tid. Det är också så att tomaterna stressas fram genom att tomat­plantorna avbladas så att toma­ terna mognar snab­bare och därmed smakar lite mindre. Det finns flera aktuella studier som visar samma sak – sämre näringsvärde i dagens grönsaker. Om du odlar grönsaker och särskilt äldre sorter får du mer näring i dina grönsaker än köpegrönsaker och det gäller även tomater. Om du odlar själv så får du förutom tomater med mycket näring också tillgång till goda bak­ terier som påverkar din hälsa positivt. I jorden finns det massor av mikrober, svampar och bak­ terier. Det finns en specifik bakterie som heter Mycobacterium vaccae som finns i jorden och som påverkar oss positivt, stimulerar hjärnan att skapa signalsubstansen serotonin. Genom att komma i kontakt med jord kan vi alltså stöta på den här bakterien, som också har visat sig lindra ångest och förbättra inlärningsförmågan. Så ut och gräv, ut och så i jorden och må gott!

En annan bra anledning att odla sina grönsa­ ker och tomater är miljöpåverkan. Många av de grönsaker som finns i affären har skickats hit långa vägar och det påfrestar miljön. Även om du köper ekologiska tomater höst, vinter och vår så är de allra oftast från Spanien. Bra att de är ekologiska men mindre bra att de transporte­ rats till Sverige. Du kan odla vanliga tomater och spara gröna omogna tomater i rumstemperatur under hösten så mognar de sakta men säkert. Du kan också odla så kallade vintertomater som har lång hållbarhet inomhus och kan avnjutas ända fram till mars, april om du har tur. Nuförtiden är vi vana att ha ett stort utbud av frukt och grönsaker och jag kan väl undra om det är värt det? Kanske borde vi inte förvänta oss att hitta krispig, ljusgrön isbergssallat eller vackra röda körsbärstomater i januari månad i affären? Vi borde kanske, om vi nu ska handla grönsaker, äta mer säsongsbetonat såsom vitkål och rot­ 11


Lucid Gem ’Lucid Gem’ är en favorit som också har åter­ kommit de senaste åren i mina odlingar, både för färgens skull och för smaken. En vacker biff­tomat i lila, röda och gula toner som faktiskt blir godare med lite lagring, för den är hyfsat hållbar, en longlife-typ. Väger runt 100–150 gram, har vunnit pris i USA som sötaste kulturarvstomat. Den är högväxande, fruktig och spricker nästan aldrig. Longlife-tomater håller sig i 1–2 månader i rumstemperatur.


Vesuvio Giallo En liten citronformad gul tomat med god lagringsförmåga, en så kallad vintertomat eller evighetstomat. Fungerar som sallads­tomat direkt efter skörd och som förvarad tomat under flera månader.

35



Olika sätt att odla tomater

Att dra upp tomatplantor kan bli en hel veten­ skap om du lyssnar på alla to-dos och alla no-nos. Jag ser många olika förslag på hur du ska så och hur du ska få starka plantor men om sanningen ska fram så kan du med ganska små medel få su­ perfina tomatplantor utan en massa »extra allt«. Här vill jag bjuda på mina bästa tips för sådd, skötsel och skörd. Du kan så inomhus och du kan även så utomhus, så kallad kallsådd. Båda metoderna fungerar alldeles utmärkt men det är lite mer arbete med inomhussådder än kall­ sådd utomhus.

ODLA UTOMHUS Jag hör ofta sägas att det inte går att odla toma­ ter utan växthus och det är ju helt felaktigt! Det finns flera olika sätt att odla tomater utomhus utan att du har växthus och vi kan börja med att säga att du kan odla dem i krukor, i pallkragar eller i egenbyggda odlingslådor. Du kan odla to­ mater på friland – det vill säga på marken, i eller utan upphöjda bäddar – eller i trädgårdslandet, kanske i blomrabatten nära huset.

Det går faktiskt att odla tomater utomhus också högre upp i Sverige även om det utmanar i zon 5 och uppåt. När vi kommer uppåt i landet underlättar det med växthus eller odlingstunnel då odlingssäsongen är kortare och vi behöver för­ länga den för att tomaterna ska hinna bli klara. Det som är viktigt vid utomhusodling av to­ mater är att de får jämn bevattning och ett varmt läge. För att skapa ett varmare läge kan du odla dem mot husväggen, mot ett plank med sol, i upphöjda odlingsbäddar eller i mörka krukor. Att odla i höjda bäddar är ett bra sätt att öka värmen i jorden för tomaterna. Jorden värms upp snabbare av solens strålar vilket medför en gynnsam värme i jorden för tomaterna. Odling i mörka krukor medför också varmare jord som tomaterna gillar. Dock behöver det påpekas att varm jord också behöver mer vatten. Att täcka jorden med gräsklipp är mycket smart, oavsett om det är i bäddar eller krukor. Det bidrar både till att minska vattenavdunst­ ning och till att ge näring åt tomaterna. Du kan också välja ogräs att täcka med om du inte har gräsklipp. Läs mer om täckodling på sidan 102. 41


GÖDSELVATTEN PÅ BRÄNNÄSSLOR På brännässlor kan du göra gödselvatten på någ­ ra olika sätt. De flesta som har prövat vet att den förruttnelseprocessen luktar något helt galet. Men du kan faktiskt också göra gödselvatten på brännässlor som inte alls luktar dödens apa, utan lite mer som svartvinbärssaft … Första gången jag hörde talas om att det går att fermentera sitt nässelvatten var jag ganska skeptisk. Det var på Pungpinans koloniområde söder om Stockholm jag läste om det och själv­ klart var jag tvungen att pröva eftersom jag blev nyfiken. Jag har gjort nässelvatten sedan jag började odla och det luktar verkligen fruktans­ värt men är samtidigt mycket effektivt. Kunde

jag få till samma effekt utan den hemska stan­ ken så var det så klart intressant. Sedan dess har jag gjort det med gott resultat. Fyll en 10-liters lufttät hink till ungefär hälf­ ten med nässlor, blanda ner effektiva mikro­ organismer (EM) och rörsockermelass och fyll sedan upp med ljummet (ej varmt) vatten. Rör om och låt stå under lock i 10–14 dagar. Se till att nässlorna håller sig under vattenytan, till exem­ pel med hjälp av en sten. Späds 1:20 innan an­ vändning i odlingen. På våren och tidig sommar innehåller näss­ lorna höga halter av kväve, fosfor och kalium (NPK) som våra växter mår bra av. Nässelvatten får också en hög procent kisel i vattnet som sägs motverka bladlusangrepp om du sprayar med det. Många hälsokostpreparat innehåller just nässlor då de har högt näringsvärde och inne­ håller mycket magnesium, zink och kalcium. Lite av ett Nordens ginseng. För mig är nässel­ vattnet något av tomaternas bästa vän, ja även för andra grönsaker men tomaterna mår extra bra av nässelvatten oavsett om det är fermente­ rat eller inte. Fördelen med fermenterat nässelvatten är inte bara lukten (eller avsaknaden av den) utan även att nässelvattnet med aktiva mikrober är mer näringsrikt än den traditionella varianten. De fermenterade nässlorna brukar jag sedan an­ vända i min täckodling och framför allt till pum­ por och squash som älskar näring. Det är som en vitamininjektion och både vinterpumpor och vanliga pumpor levererar fina stora frukter.


Recept fermenterat nässelvatten: brännässlor 5 dl rörsockermelass 5 dl effektiva mikroorganismer (EM, flytande på flaska) ljummet vatten

105



Gul tomatketchup med sting Att laga mat är särskilt roligt när saker och ting blir extra lyckat, som min gula tomatketchup! Den går inte att jämföra med någon köpeketchup, nej det är en alldeles särskilt god ketchup med lite ingefära och chili. Det är också roligt att den är så enkel att tillaga, du behöver inte vara expert men det underlättar om du har fina råvaror.

Du behöver:

Du behöver gula tomater som smakar mycket. Även om den så klart går att tillaga på (tråkiga, vattniga) köpetomater tror jag inte att ketchupen blir någon tiopoängare på den vägen. Förhopp­ ningsvis har du egenodlade tomater eller kanske grannen vill dela med sig? Du kan använda röda tomater också, men då blir det (uppenbarligen) röd tomatketchup med sting!

1 nypa salt

1 stor gul lök 800 g gula tomater 1 bit ingefära, stor (som två tummar) om du gillar smaken, liten (som ett lillfinger) om du är tveksam chili efter smak, jag tog en lemondrop 1–2 vitlöksklyftor 3 msk strösocker 1/2–1 dl vitvinsvinäger, smaka av till lagom syra 1 msk rapsolja

Gör så här: 1. Skär den gula löken i bitar och sjud den i rapsolja i en kastrull tills den blir glansig. 2. Under tiden klyftar du tomaterna, skalar och skär ingefäran i bitar och hackar chilin. 3. Lägg tomaterna tillsammans med ingefära och chili i kastrullen för att småkoka i sitt eget spad (tomaterna vattnar av sig). 4. Skala vitlöken, finhacka den och lägg i kastrullen, rör om då och då. 5. Låt småputtra i cirka 20–30 minuter. 6. Mixa allt till en jämn sås. Behåll gärna skalet på tomaterna för både färg och smak. Ketchupen blir ljusgul av att luft mixas in men får snart sin tydliga gula färg. 7. Koka upp ketchupen försiktigt och häll i socker, salt och vitvinsvinäger under omrörning. Smaka av hur mycket vitvinsvinäger du vill ha.

Ketchupen håller i cirka 6 månader i kylen. Vill du spara den längre kan du utan problem frysa in den. Men det finns risk att den är försvinnande god!

8. Låt småkoka tills den är lagom tjock, i cirka 5 minuter, koka lite längre om den är för lös. 9. Häll upp ketchupen på väl rengjord flaska eller i burkar. Ställ i kylen.

163


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.